lnu.sePublications
Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
BETA
Publications (10 of 20) Show all publications
Bergman, A.-S., Sandahl, C., Mellberg, C., Engwall, K. & Carlson, P. (2018). Bedömningsstöd för familjehemsplacerade barns umgänge: En utvärdering ur socialarbetares perspektiv. FoU Södertörn
Open this publication in new window or tab >>Bedömningsstöd för familjehemsplacerade barns umgänge: En utvärdering ur socialarbetares perspektiv
Show others...
2018 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

FoU Södertörn och Södertörns högskola har under år 2017, på uppdrag av Socialstyrelsen, utvärderat ett bedömningsstöd för familjehemsplacerade barns umgänge med föräldrar, andra anhöriga och närstående. Bedömningsstödet har utvecklats av FoU Södertörn i samarbete med barn- och familjehemssekreterare från nio Södertörnskommuner. Stödet utgår från erfarenhetskunskap hos personal inom familjehemsvården. Erfarenheter från placerade barn har också funnits med som en grund genom att organisationen Knas hemma har bidragit med erfarenheter från barn. Forskare i socialt arbete och juridik har lämnat synpunkter som har utvecklat bedömningsstödet.

Utvärderingen har genomförts genom att barn- och familjehemssekreterare har prövat att använda bedömningsstödet i ärenden som under en period om sex veckor år 2017 var aktuella för nyplacering, övervägande, omprövning eller umgängesbegränsning. Handläggarnas erfarenheter av att använda bedömningsstödet har inhämtats genom en enkätstudie och genom fokusgruppsintervjuer. 76 personer har deltagit i enkätundersökningen. De har svarat på enkäter efter att ha använt bedömningsstödet vid bedömningar av umgänge för totalt 144 barn. Deltagarna kommer från 27 olika kommunala socialtjänstenheter i landet. 26 personer har deltagit i intervjuer.

Resultaten visar att barn- och familjehemssekreterarna upplever ett behov av någon form av stöd i arbetet med att bedöma familjehemsplacerade barns umgänge. Bedömningen av umgänge upplevs som en svår fråga och ett viktigt utvecklingsområde. I enkätstudien har deltagarna fått svara på frågan om de upplever att bedömningsstödet har underlättat deras arbete med att göra en bedömning av umgänget i enlighet med barnets bästa. Resultaten visar att tre av fyra svar är att det stämmer mycket bra eller ganska bra. I en lika stor andel svar har bedömningsstödet bidragit till en mer rättssäker handläggning av umgängesfrågan och varit en hjälp för att samla in information på ett systematiskt sätt. I majoriteten av svaren har bedömningsstödet också bidragit till att barnets inställning till umgänge har blivit belyst.

Av intervjuer och kommentarer i enkätstudiens fria svar framkommer att handläggarna anser att bedömningsstödet fungerar särskilt bra i nya ärenden, komplexa ärenden samt när ett ärende har ny handläggare. De tar upp att bedömningsstödet skulle behöva komma in tidigare i processen då det inte endast är relevant för familjehemsenheterna utan även för utredningsenheterna inom den sociala barnavården. I intervjuer beskriver deltagare att handläggare vid utredningsenheter och familjehemsenheter kan ha skilda uppfattningar i umgängesfrågan. När ett ärende kommer till familjehemsenheten har redan handläggare vid utredningsenheten gjort en bedömning av umgänget som handläggare vid familjehemsenheten ibland upplever att det av olika skäl är svårt att genomföra. Bedömningsstödet skulle kunna vara till hjälp i de båda enheternas samverkan med att göra en bedömning av vad som är barnets bästa i umgängesfrågan.

I drygt 80 procent av svaren i enkätstudien uppges att handläggaren avser att fortsätta använda bedömningsstödet även efter utvärderingsperioden. I mer än 90 procent av svaren skulle handläggaren rekommendera andra professionella att använda bedömningsstödet.

Korstabeller visar att arbetserfarenhet har betydelse för deltagarnas svar. De som har kortare erfarenhet av arbete inom familjehemsvården har genomgående upplevt en större nytta av bedömningsstödet medan de som har längre erfarenhet har gjort det i lägre grad. Några handläggare med lång erfarenhet menar att de redan arbetar på ett rättssäkert sätt och att de följer den systematik som bedömningsstödet utgör. Men det finns även handläggare med lång erfarenhet som har upplevt att bedömningsstödet har varit till hjälp, till exempel genom att vara bekräftande i den meningen att de har kunnat stämma av att de inte har missat väsentliga saker som är relevanta för bedömningen. Barn- och familjehemssekreterare beskriver att bedömningsstödet har bidragit till att de har känt sig mer säkra på sin bedömning, vilket har bidragit till att de också har kunnat vara tydligare i samtal med barn och föräldrar samt i samband med rättsliga processer.

Place, publisher, year, edition, pages
FoU Södertörn, 2018. p. 66
Series
FoU Södertörns skriftserie, ISSN 1403-8358 ; 160/18
Keywords
Barn, föräldrar, familjehem, socialtjänst, social barnavård, umgänge
National Category
Social Work
Research subject
Social Sciences, Social Work
Identifiers
urn:nbn:se:lnu:diva-70000 (URN)
Available from: 2018-01-19 Created: 2018-01-19 Last updated: 2018-01-23Bibliographically approved
Bergman, A.-S. & Rejmer, A. (2017). "Det är klart att barnen blir lidande": Om barns mående när föräldrar är i vårdnadstvist. Socialmedicinsk Tidskrift, 94(4), 437-446
Open this publication in new window or tab >>"Det är klart att barnen blir lidande": Om barns mående när föräldrar är i vårdnadstvist
2017 (Swedish)In: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 94, no 4, p. 437-446Article in journal (Refereed) Published
Abstract [sv]

Artikeln syftar till att belysa svenska barns mående vid högintensiva vårdnadstvister och att relatera resultaten till internationell forskning. Den baseras på ett empiriskt underlag bestående av tingsrättsakter och föräldraintervjuer, som företrädesvis har utforskats genom  kvalitativa innehållsanalyser. Underlagen ger samstämmiga resultat och indikerar att barn främst utvecklar internaliserande men även externaliserande och somatiska symtom vid svåra föräldrakonflikter. Det finns också barn som reagerar  genom försenad utveckling eller regression. Därutöver framgår att andelen barn med funktionsnedsättningar är överrepresenterad i undersökningspopulationen. Resultaten ligger i linje med internationell forskning. Resultaten indikerar att det föreligger ett samband mellan barns mående och konfliktens varaktighet, föräldrarnas hälsa och föräldraförmåga. Yngre barn som lever med föräldrars vårdnadstvist behöver uppmärksammas ur ett hälsoperspektiv genom att exempelvis erbjudas preventiva interventioner.

Abstract [en]

The article aims to highlight Swedish children's health in relation to high intensity custody disputes and to relate the results to international research. Empirical data consist of district court acts and parent interviews, explored through qualitative content analysis. Regardless of empirical material, the results indicate that children's reactions are internalizing but also externalizing and somatic symptoms. There are also children who react through a developmental delay or regression. In addition, the results show that children with disabilities are over-represented. The results are in line with previous international research indicating that there is a connection between the children's health, the duration of the conflict, the parents' health and parental ability. Younger children living with parental custody disputes need attention from a health perspective e.g. by preventive interventions.

Place, publisher, year, edition, pages
Karolinska institutet, 2017
Keywords
barns mående;vårdnadstvister;föräldraintervjuer;somatiska symtom
National Category
Social Work
Research subject
Social Sciences, Social Work
Identifiers
urn:nbn:se:lnu:diva-68336 (URN)
Funder
Swedish Research Council, 2011-1932Public Health Agency of Sweden
Available from: 2017-10-12 Created: 2017-10-12 Last updated: 2018-03-05Bibliographically approved
Bergman, A.-S. & Rejmer, A. (2017). Parents in child custody disputes: Why are they disputing?. Journal of Child Custody, 14(2-3), 134-150
Open this publication in new window or tab >>Parents in child custody disputes: Why are they disputing?
2017 (English)In: Journal of Child Custody, ISSN 1537-9418, Vol. 14, no 2-3, p. 134-150Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

Since 2000, the number of custody disputes has increased in Sweden. Living in the midst of a parental conflict places the children under great stress. Research on parental conflicts is predominantly theoretical, thus there is a need for empirical studies to better understand the problems and needs of the children and parents. This article examines parental disputes regarding custody, residence, and access for children, and aims to understand the characteristics of the conflicts behind the disputes. The article is primarily based on qualitative analyses of court documents. The results show that the majority of the parents’ conflicts are defined as conflicts of values, stemming from concern about the other parent’s capability to care for younger children.

Place, publisher, year, edition, pages
Taylor & Francis, 2017
Keywords
Child custody, conflicts of interest, conflicts of values, divorce, family-life-trajectory, gender, high-conflict divorce, parenting issues
National Category
Social Work
Research subject
Social Sciences, Social Work
Identifiers
urn:nbn:se:lnu:diva-68041 (URN)10.1080/15379418.2017.1365320 (DOI)000424571100003 ()
Projects
High-conflict families of divorce
Funder
Swedish Research CouncilPublic Health Agency of Sweden
Available from: 2017-09-20 Created: 2017-09-20 Last updated: 2018-04-04Bibliographically approved
Bergman, A.-S. (2017). Stöd till barn när föräldrar har familjerättsliga konflikter: En utvärdering av Rädda Barnens samtalsmaterial "Hanna & Theo". FoU Södertörn
Open this publication in new window or tab >>Stöd till barn när föräldrar har familjerättsliga konflikter: En utvärdering av Rädda Barnens samtalsmaterial "Hanna & Theo"
2017 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

När föräldrar är i familjerättslig konflikt om vårdnad, boende och umgänge påverkas även barnen. Tidigare forskning visar att barnen kan utveckla psykisk ohälsa, beteende- och skolproblem.

Rädda Barnen har utvecklat samtalsmaterialet ”Hanna & Theo” som riktas till barn i åldrarna 6–13 år vars föräldrar har familjerättsliga konflikter. Syftet med materialet är att barnen ska få möjlighet att tillsammans med en professionell prata och reflektera kring olika situationer som kan uppstå när de har föräldrar som är i konflikter med varandra; att de ska få hjälp att förstå att de inte är ensamma i sin situation; samt att de ska få verktyg för att lättare kunna hantera sin situation.

I den här rapporten utvärderas samtalsmaterialet ”Hanna & Theo”. Det har prövats i en pilotstudie i två kommuner i Sverige under år 2017. Tolv barn, deras föräldrar och nio samtalsledare medverkar i utvärderingen. Den bygger på deltagarnas erfarenheter av hur samtalsserien och materialet har fungerat för barnen. Föräldrarna har gjort skattningar av barnens mående och beteende före och efter samtalsserien. Barnen har gjort skattningar av sin tillfredsställelse med livet, före och efter samtalsserien.

Resultaten visar att såväl barn som föräldrar och samtalsledare i hög grad har positiva erfarenheter av samtalsserien och materialet. Barnen beskriver att bok, övningar och samtalsledare har haft betydelse och varit till stöd. Mätningar av barnens mående och beteende visar att symtomen har minskat för åtta av elva barn vid den andra mätningen, enligt deras föräldrars skattningar. Minskningen gäller särskilt barnens emotionella symtom. Sex av elva barn skattar en förbättrad tillfredställelse med livet. Det finns en god överensstämmelse mellan föräldrars och barns skattningar vilket ger indikation på att de har en likartad bild av barnens mående. Det finns exempel på att barn som har deltagit i studien inte har känt igen sig i berättelsen. Det kan bero på att den familjerättsliga konflikten inte är barnets primära problem. Det bekräftar betydelsen av att vara noggrann vid bedömningen av vilka barn som ska få en specifik stödinsats. Samtalsmaterialet behöver en viss anpassning för att fungera så bra som möjligt för de allra yngsta barnen.  

Place, publisher, year, edition, pages
FoU Södertörn, 2017. p. 38
Series
FoU Södertörns skriftserie, ISSN 1403-8358 ; 159/17
Keywords
Barn, familj, familjerätt, familjerättsliga konflikter, stöd till barn, barn som anhöriga
National Category
Social Work
Research subject
Social Sciences, Social Work
Identifiers
urn:nbn:se:lnu:diva-69998 (URN)
Available from: 2018-01-19 Created: 2018-01-19 Last updated: 2018-01-23Bibliographically approved
Bergman, A.-S., Axberg, U. & Hanson, E. (2017). When a parent dies: a systematic review of the effects of support programs for parentally bereaved children and their caregivers. BMC Palliative Care, 16, 1-15, Article ID 39.
Open this publication in new window or tab >>When a parent dies: a systematic review of the effects of support programs for parentally bereaved children and their caregivers
2017 (English)In: BMC Palliative Care, ISSN 1472-684X, E-ISSN 1472-684X, Vol. 16, p. 1-15, article id 39Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

Background: The death of a parent is a highly stressful life event for bereaved children. Several studies have shown an increased risk of mental ill-health and psychosocial problems among affected children. The aims of this study were to systematically review studies about effective support interventions for parentally bereaved children and to identify gaps in the research.

Methods: The review’s inclusion criteria were comparative studies with samples of parentally bereaved children. The focus of these studies were assessments of the effects on children of a bereavement support intervention. The intervention was directed towards children 0–18 years;but it could also target the children’s remaining parent/caregiver. The study included an outcome measure that dealt with effects of the intervention on children. The following electronic databases were searched up to and including November 2015: PubMed, PsycINFO, Cinahl, PILOTS, ProQuest Sociology (Sociological Abstracts and Social Services Abstracts). The included studies were analysed and summarized based on the following categories: type of intervention, reference and grade of evidence, study population, evaluation design, measure, outcome variable and findings as effect size within and between groups.

Results: One thousand, seven hundred and six abstracts were examined. Following the selection process, 17 studies were included. The included studies consisted of 15 randomized controlled studies, while one study employed a quasi-experimental and one study a pre-post-test design. Thirteen studies provided strong evidence with regards to the quality of the studies due to the grade criteria; three studies provided fairly strong evidence and one study provided weaker evidence. The included studies were published between 1985 and 2015, with the majority published 2000 onwards. The studies were published within several disciplines such as psychology, social work, medicine and psychiatry, which illustrates that support for bereaved children is relevant for different professions. The interventions were based on various forms of support: group interventions for the children, family interventions, guidance for parents and camp activities for children. In fourteen studies, the interventions were directed at both children and their remaining parents. These studies revealed that when parents are supported, they can demonstrate an enhanced capacity to support their children. In three studies, the interventions were primarily directed at the bereaved children. The results showed positive between group effects both for children and caregivers in several areas, namely large effects for children’s traumatic grief and parent’s feelings of being supported; medium effects for parental warmth, positive parenting, parent’s mental health, grief discussions in the family, and children’s health. There were small effects on several outcomes, for example children’s post-traumatic stress disorder (PTSD) symptoms, anxiety, depression, self-esteem and behaviour problems. There were studies that did not show effects on some measures, namely depression, present grief, and for the subgroup boys on anxiety, depression, internalizing and externalizing.

Conclusions: The results indicate that relatively brief interventions can prevent children from developing more severe problems after the loss of a parent, such as traumatic grief and mental health problems. Studies have shown positive effects for both children’s and remaining caregiver’s health. Further research is required including how best to support younger bereaved children. There is also a need for more empirically rigorous effect studies in this area.

Place, publisher, year, edition, pages
BioMed Central, 2017
Keywords
Bereavement, Grief, Parental death, Death, Dying, Bereavement support, Intervention, Evaluation
National Category
Nursing
Research subject
Health and Caring Sciences, Nursing
Identifiers
urn:nbn:se:lnu:diva-67215 (URN)10.1186/s12904-017-0223-y (DOI)000407972800001 ()
Available from: 2017-08-11 Created: 2017-08-11 Last updated: 2017-11-29Bibliographically approved
Bergman, A.-S. & Hanson, E. (2016). Effekter av anknytningsbaserade interventioner för yngre barn och deras omvårdnadspersoner: En kunskapsöversikt. Kalmar/Växjö: Nationellt kompetenscentrum anhöriga
Open this publication in new window or tab >>Effekter av anknytningsbaserade interventioner för yngre barn och deras omvårdnadspersoner: En kunskapsöversikt
2016 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Denna kunskapsöversikt har fokus på anknytningsbaserade interventioner till spädbarn och yngre barn (0–5 år) och deras närmaste omvårdnadspersoner. Anknytning handlar om barns behov av trygghet och närhet till minst en anknytningsperson för att kunna utvecklas och använda sina egna resurser. En trygg anknytning i relationen mellan barn och omvårdnadsperson är relaterat till positivt långsiktigt utfall för barnen.

I ett internationellt perspektiv har ett flertal behandlingsmetoder utvecklats under de senaste decennierna för att främja samspel och barns anknytning. Det är effekter av sådana interventioner som är i fokus för denna översikt.

Syftet är att systematiskt kartlägga, granska och sammanställa kunskap om effektstudier av metoder för samspelsbehandling samt att göra en analys av kunskapsläget i ett effektsammanhang. Följande frågeställningar är i fokus: Vilka metoder för samspelsbehandling har utvärderats med fokus på behandlingens effekter för barns anknytning och omvårdnadspersoners lyhördhet? Hur ser kunskapsläget ut vad gäller effekter av utvärderade metoder? Vilka slutsatser kan dras om behov av fortsatt forskning?

Översikten är avgränsad till interventioner som ges av professionella och där populationen tillhör någon riskgrupp i ett anknytningsperspektiv. Mer än två tusen referenser har granskats. Slutligen har 31 referenser inkluderats vilka behandlar 16 olika metoder. Samtliga studier har randomiserad kontrollerad design. De har genomförts i USA, Nederländerna,Kanada, Storbritannien, Portugal och Sverige.

Metoderna syftar till att förbättra omvårdnadspersonernas förmåga att uppfatta sina barns signaler och ge dem ett lyhört gensvar. Medan några metoder är inriktade på att förändra omvårdnadspersonernas beteende är andra inriktade på att förändra deras egna anknytningsrepresentationer. I det senare fallet är avsikten att omvårdnadspersonerna ska bli medvetna om hur deras egna tidigare relationserfarenheter kan påverka deras relation till sitt barn. Behandlingen syftar till att ge omvårdnadspersonerna en korrektiv emotionell erfarenhet som i sin tur ska öka deras lyhördhet och intoning i relation till sina barn. Det finns också metoder som är inriktade på att ge socialt stöd till omvårdnadspersonerna.

De flesta metoder ges i familjernas hemmiljö. Det finns en stor variation i omfattning, alltifrån tre sessioner upp till behandling under flera års tid. I några interventioner arbetar behandlarna med videoinspelningar där omvårdnadspersonerna får feedback på samspelet med sina barn. Behandlingen har i de allra flesta fall getts till dyaden mor-barn.Det är få fäder som deltar i interventionerna. Det finns exempel på metoder som riktas till fosterbarn och deras omvårdnadspersoner.

Flera studier har visat signifikanta effekter för barns anknytning och/eller omvårdnadspersoners lyhördhet/känslomässiga tillgänglighet. Det finns studier som har visat effekt i form av minskad andel barn med desorganiserad anknytning, vilket är det anknytningsmönster som är tydligast förknippat med problem för barn senare under utvecklingen. Det finns även studier som förutom effekter för anknytning och samspel har visat effekter för barnens hälsa och utveckling samt omvårdnadspersonernas hälsa, upplevelse av stöd och förbättrade relationer till personer i deras närmaste omgivning. Det är betydelsefulla resultat i sammanhanget för att främja barns anknytning och omvårdnadspersoners lyhördhet.

Place, publisher, year, edition, pages
Kalmar/Växjö: Nationellt kompetenscentrum anhöriga, 2016. p. 112
Series
Nka Barn som anhöriga ; 2016:5
Keywords
Anknytning, barn, föräldrar, föräldraskap, interventioner, effekter, samspelstöd
National Category
Social Work
Research subject
Social Sciences, Social Work
Identifiers
urn:nbn:se:lnu:diva-60462 (URN)978-91-87731-45-7 (ISBN)
Available from: 2017-02-02 Created: 2017-02-02 Last updated: 2018-04-19Bibliographically approved
Bergman, A.-S. (2016). “In a Proper Home”: Foster Children’s Needs and Foster Parents’ Suitability during the Twentieth Century. Journal of Family History, 41(2), 176-191
Open this publication in new window or tab >>“In a Proper Home”: Foster Children’s Needs and Foster Parents’ Suitability during the Twentieth Century
2016 (English)In: Journal of Family History, ISSN 0363-1990, E-ISSN 1552-5473, Vol. 41, no 2, p. 176-191Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

In all times and in all societies, there have been children who for various reasons have not been able to grow up with their biological parents. The solutions to the problems have varied; in Sweden, most of the children have been placed in foster care. Because of the act regulating state childcare passed in 1926, child welfare boards were established in the municipalities. These boards were responsible for placing children with foster parents and for supervising foster homes. Foster parents were required to be suitable in order to be allowed to take care of a foster child. This article analyzes conceptions of foster parents’ suitability in relation to perceptions of foster children’s needs during the twentieth century. This study is based on document analysis of the child welfare practice. Via a long-term analysis, the study reveals continuity as well as changes over time. Major changes took place in the 1960s and 1970s with new requirements on foster parents due to changes in which children were placed in care and changing perceptions of childhood and parenthood in the society.

Place, publisher, year, edition, pages
Sage Publications, 2016
Keywords
foster care, foster children, foster parents, child welfare, social work, twentieth century
National Category
Social Work
Research subject
Social Sciences, Social Work
Identifiers
urn:nbn:se:lnu:diva-50660 (URN)10.1177/0363199016635493 (DOI)000373045600006 ()2-s2.0-84961238635 (Scopus ID)
External cooperation:
Available from: 2016-03-13 Created: 2016-03-13 Last updated: 2018-05-16Bibliographically approved
Bergman, A.-S. (2016). Se, uppfatta, höra, men inte störa: En utvärdering av umgängesstöd för barn. Stockholm: Stockholms stad och FoU Södertörn
Open this publication in new window or tab >>Se, uppfatta, höra, men inte störa: En utvärdering av umgängesstöd för barn
2016 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Denna studie är en utvärdering av umgängesstöd för barn enligt Föräldrabalken vid en av socialtjänstens umgängesverksamheter i Stockholm, där stödet verkställs i en särskild lokal. Syftet med studien är att utvärdera umgängesstödet i relation till dess avsikt att skapa trygghet för barnet och bidra till ett normaliserat umgänge. Normalisering betyder i detta sammanhang att barn och förälder efter en begränsad tid med umgängesstöd klarar fortsatt umgänge på egen hand. Ett andra syfte med studien är att göra en analys av målgruppen för umgängesstöd och deras behov. Utvärderingen utgår från en programteoretisk modell. Den bygger på intervjuer med berörda barn, föräldrar och personal, dokumentanalyser samt observationer.

Resultaten visar att det i allmänhet är yngre barn som får umgängesstöd. De flesta barn bor med sin mamma och har umgänge med sin pappa. Behovet av umgängesstöd kan uppstå för att ett yngre barn inte har träffat sin umgängesförälder under en längre tid och föräldrarna inte kan mötas. Behovet kan också uppstå för att ge barnet skydd och säkerhet om det tidigare har förekommit våld i nära relation eller om umgängesföräldern till exempel har missbruksproblem. Uppgifter i akterna ger indikation på att det har förekommit våld i nära relation i många ärenden.

I rapporten presenteras identifierade framgångsfaktorer respektive hinder för att umgängesstödet ska bidra till trygghet för barnet och normalisering. En slutsats av studien är att socialtjänsten behöver vara klar över syftet med umgängesstödet i det individuella fallet då umgängesstöd har kommit att användas inte endast i ärenden där domstolen har bedömt att umgänget kan normaliseras, utan ibland även i syfte att få mer information som underlag för bedömning av vad som är barnets bästa. Det innebär att det blir problematiskt att utgå ifrån att umgänget alltid ska normaliseras. Talet om normalisering inom en viss tid kan skapa mycket stress och oro för berörda barn och boendeföräldrar om det exempelvis har förekommit våld i nära relation eller om umgängesföräldern har missbruksproblem.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: Stockholms stad och FoU Södertörn, 2016. p. 60
Keywords
barn, socialt arbete, umgänge, umgängesstöd, barns rättigheter, familjerätt
National Category
Social Work
Research subject
Social Sciences, Social Work
Identifiers
urn:nbn:se:lnu:diva-56585 (URN)
Available from: 2016-09-20 Created: 2016-09-20 Last updated: 2018-05-16Bibliographically approved
Järkestig Berggren, U. & Bergman, A.-S. (2015). Barn är anhöriga: när en förälder är svårt sjuk eller dör. In: Utsatt barndom, sårbara familjer och samhällets insatser, 18-20 mars, 2015, Göteborg: . Paper presented at Utsatt barndom, sårbara familjer och samhällets insatser, 18-20 mars, 2015, Göteborg. Göteborg: Göteborgs universitet
Open this publication in new window or tab >>Barn är anhöriga: när en förälder är svårt sjuk eller dör
2015 (Swedish)In: Utsatt barndom, sårbara familjer och samhällets insatser, 18-20 mars, 2015, Göteborg, Göteborg: Göteborgs universitet, 2015Conference paper, Oral presentation with published abstract (Refereed)
Place, publisher, year, edition, pages
Göteborg: Göteborgs universitet, 2015
National Category
Social Work
Identifiers
urn:nbn:se:lnu:diva-43709 (URN)
Conference
Utsatt barndom, sårbara familjer och samhällets insatser, 18-20 mars, 2015, Göteborg
Available from: 2015-06-05 Created: 2015-06-05 Last updated: 2016-04-27Bibliographically approved
Bergman, A.-S. & Hanson, E. (2015). Effekt av metoder för stöd till barn när en förälder avlider: Kortversion av Kunskapsöversikt 2014:1. Kalmar: Nationellt kompetenscentrum anhöriga
Open this publication in new window or tab >>Effekt av metoder för stöd till barn när en förälder avlider: Kortversion av Kunskapsöversikt 2014:1
2015 (Swedish)Report (Other academic)
Place, publisher, year, edition, pages
Kalmar: Nationellt kompetenscentrum anhöriga, 2015. p. 30
National Category
Social Work
Research subject
Social Sciences, Social Work
Identifiers
urn:nbn:se:lnu:diva-47723 (URN)
Note

Inledning

Vad vet vi om hur samhället bäst hjälper barn när en förälder avlider? Detta är en kortversion av Barn som är anhöriga när en förälder avlider: En kunskapsöversikt om effekt av metoder för stöd till barn av Ann-Sofie Bergman och Elizabeth Hanson (1), utgiven vid Nationellt kompetenscentrum anhöriga år 2014. Den som önskar mer fördjupning än kortversionen kan ge hänvisar vi till kunskapsöversikten.

Kunskapsöversikten sammanställer kunskap om verksamma metoder för att ge stöd till barn vars förälder eller omsorgsperson avlider och identifierar behov av mer kunskap. Följande frågor besvaras:

• Hur ser kunskapsläget ut om effekter av stödinsatser till barn vars förälder avlider?

• Vilka metoder har prövats och utvärderats med fokus på effekter för barnen?

• Vilket behov av ny kunskap kan identifieras utifrån resultaten i kunskapsöversikten?

Innan resultaten presenteras tar vi kortfattat upp aktuell lagstiftning, barns utsatthet vid förlusten av en förälder, risk- och skyddsfaktorer, barns förstå- else av döden samt barns sorgeprocess.

Available from: 2015-12-04 Created: 2015-12-04 Last updated: 2017-02-03Bibliographically approved
Organisations
Identifiers
ORCID iD: ORCID iD iconorcid.org/0000-0001-5202-0722

Search in DiVA

Show all publications