lnu.sePublications
Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
BETA
Publications (10 of 15) Show all publications
Bergman, A.-S., Axberg, U. & Hanson, E. (2017). When a parent dies: a systematic review of the effects of support programs for parentally bereaved children and their caregivers. BMC Palliative Care, 16, 1-15, Article ID 39.
Open this publication in new window or tab >>When a parent dies: a systematic review of the effects of support programs for parentally bereaved children and their caregivers
2017 (English)In: BMC Palliative Care, ISSN 1472-684X, E-ISSN 1472-684X, Vol. 16, 1-15 p., 39Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

Background: The death of a parent is a highly stressful life event for bereaved children. Several studies have shown an increased risk of mental ill-health and psychosocial problems among affected children. The aims of this study were to systematically review studies about effective support interventions for parentally bereaved children and to identify gaps in the research.

Methods: The review’s inclusion criteria were comparative studies with samples of parentally bereaved children. The focus of these studies were assessments of the effects on children of a bereavement support intervention. The intervention was directed towards children 0–18 years;but it could also target the children’s remaining parent/caregiver. The study included an outcome measure that dealt with effects of the intervention on children. The following electronic databases were searched up to and including November 2015: PubMed, PsycINFO, Cinahl, PILOTS, ProQuest Sociology (Sociological Abstracts and Social Services Abstracts). The included studies were analysed and summarized based on the following categories: type of intervention, reference and grade of evidence, study population, evaluation design, measure, outcome variable and findings as effect size within and between groups.

Results: One thousand, seven hundred and six abstracts were examined. Following the selection process, 17 studies were included. The included studies consisted of 15 randomized controlled studies, while one study employed a quasi-experimental and one study a pre-post-test design. Thirteen studies provided strong evidence with regards to the quality of the studies due to the grade criteria; three studies provided fairly strong evidence and one study provided weaker evidence. The included studies were published between 1985 and 2015, with the majority published 2000 onwards. The studies were published within several disciplines such as psychology, social work, medicine and psychiatry, which illustrates that support for bereaved children is relevant for different professions. The interventions were based on various forms of support: group interventions for the children, family interventions, guidance for parents and camp activities for children. In fourteen studies, the interventions were directed at both children and their remaining parents. These studies revealed that when parents are supported, they can demonstrate an enhanced capacity to support their children. In three studies, the interventions were primarily directed at the bereaved children. The results showed positive between group effects both for children and caregivers in several areas, namely large effects for children’s traumatic grief and parent’s feelings of being supported; medium effects for parental warmth, positive parenting, parent’s mental health, grief discussions in the family, and children’s health. There were small effects on several outcomes, for example children’s post-traumatic stress disorder (PTSD) symptoms, anxiety, depression, self-esteem and behaviour problems. There were studies that did not show effects on some measures, namely depression, present grief, and for the subgroup boys on anxiety, depression, internalizing and externalizing.

Conclusions: The results indicate that relatively brief interventions can prevent children from developing more severe problems after the loss of a parent, such as traumatic grief and mental health problems. Studies have shown positive effects for both children’s and remaining caregiver’s health. Further research is required including how best to support younger bereaved children. There is also a need for more empirically rigorous effect studies in this area.

Place, publisher, year, edition, pages
BioMed Central, 2017
Keyword
Bereavement, Grief, Parental death, Death, Dying, Bereavement support, Intervention, Evaluation
National Category
Nursing
Research subject
Health and Caring Sciences, Nursing
Identifiers
urn:nbn:se:lnu:diva-67215 (URN)10.1186/s12904-017-0223-y (DOI)000407972800001 ()
Available from: 2017-08-11 Created: 2017-08-11 Last updated: 2017-11-29Bibliographically approved
Bergman, A.-S. (2016). “In a Proper Home”: Foster Children’s Needs and Foster Parents’ Suitability during the Twentieth Century. Journal of Family History, 41(2), 176-191.
Open this publication in new window or tab >>“In a Proper Home”: Foster Children’s Needs and Foster Parents’ Suitability during the Twentieth Century
2016 (English)In: Journal of Family History, ISSN 0363-1990, E-ISSN 1552-5473, Vol. 41, no 2, 176-191 p.Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

In all times and in all societies, there have been children who for various reasons have not been able to grow up with their biological parents. The solutions to the problems have varied; in Sweden, most of the children have been placed in foster care. Because of the act regulating state childcare passed in 1926, child welfare boards were established in the municipalities. These boards were responsible for placing children with foster parents and for supervising foster homes. Foster parents were required to be suitable in order to be allowed to take care of a foster child. This article analyzes conceptions of foster parents’ suitability in relation to perceptions of foster children’s needs during the twentieth century. This study is based on document analysis of the child welfare practice. Via a long-term analysis, the study reveals continuity as well as changes over time. Major changes took place in the 1960s and 1970s with new requirements on foster parents due to changes in which children were placed in care and changing perceptions of childhood and parenthood in the society.

Place, publisher, year, edition, pages
Sage Publications, 2016
Keyword
foster care, foster children, foster parents, child welfare, social work, twentieth century
National Category
Social Work
Research subject
Social Sciences, Social Work
Identifiers
urn:nbn:se:lnu:diva-50660 (URN)10.1177/0363199016635493 (DOI)000373045600006 ()2-s2.0-84961238635 (Scopus ID)
External cooperation:
Available from: 2016-03-13 Created: 2016-03-13 Last updated: 2017-11-30Bibliographically approved
Bergman, A.-S. (2016). Se, uppfatta, höra, men inte störa: En utvärdering av umgängesstöd för barn. Stockholm: Stockholms stad och FoU Södertörn.
Open this publication in new window or tab >>Se, uppfatta, höra, men inte störa: En utvärdering av umgängesstöd för barn
2016 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Denna studie är en utvärdering av umgängesstöd för barn enligt Föräldrabalken vid en av socialtjänstens umgängesverksamheter i Stockholm, där stödet verkställs i en särskild lokal. Syftet med studien är att utvärdera umgängesstödet i relation till dess avsikt att skapa trygghet för barnet och bidra till ett normaliserat umgänge. Normalisering betyder i detta sammanhang att barn och förälder efter en begränsad tid med umgängesstöd klarar fortsatt umgänge på egen hand. Ett andra syfte med studien är att göra en analys av målgruppen för umgängesstöd och deras behov. Utvärderingen utgår från en programteoretisk modell. Den bygger på intervjuer med berörda barn, föräldrar och personal, dokumentanalyser samt observationer.

Resultaten visar att det i allmänhet är yngre barn som får umgängesstöd. De flesta barn bor med sin mamma och har umgänge med sin pappa. Behovet av umgängesstöd kan uppstå för att ett yngre barn inte har träffat sin umgängesförälder under en längre tid och föräldrarna inte kan mötas. Behovet kan också uppstå för att ge barnet skydd och säkerhet om det tidigare har förekommit våld i nära relation eller om umgängesföräldern till exempel har missbruksproblem. Uppgifter i akterna ger indikation på att det har förekommit våld i nära relation i många ärenden.

I rapporten presenteras identifierade framgångsfaktorer respektive hinder för att umgängesstödet ska bidra till trygghet för barnet och normalisering. En slutsats av studien är att socialtjänsten behöver vara klar över syftet med umgängesstödet i det individuella fallet då umgängesstöd har kommit att användas inte endast i ärenden där domstolen har bedömt att umgänget kan normaliseras, utan ibland även i syfte att få mer information som underlag för bedömning av vad som är barnets bästa. Det innebär att det blir problematiskt att utgå ifrån att umgänget alltid ska normaliseras. Talet om normalisering inom en viss tid kan skapa mycket stress och oro för berörda barn och boendeföräldrar om det exempelvis har förekommit våld i nära relation eller om umgängesföräldern har missbruksproblem.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: Stockholms stad och FoU Södertörn, 2016. 60 p.
Keyword
barn, socialt arbete, umgänge, umgängesstöd, barns rättigheter, familjerätt
National Category
Social Work
Research subject
Social Sciences, Social Work
Identifiers
urn:nbn:se:lnu:diva-56585 (URN)
Available from: 2016-09-20 Created: 2016-09-20 Last updated: 2016-09-20Bibliographically approved
Järkestig Berggren, U. & Bergman, A.-S. (2015). Barn är anhöriga: när en förälder är svårt sjuk eller dör. In: Utsatt barndom, sårbara familjer och samhällets insatser, 18-20 mars, 2015, Göteborg: . Paper presented at Utsatt barndom, sårbara familjer och samhällets insatser, 18-20 mars, 2015, Göteborg. Göteborg: Göteborgs universitet.
Open this publication in new window or tab >>Barn är anhöriga: när en förälder är svårt sjuk eller dör
2015 (Swedish)In: Utsatt barndom, sårbara familjer och samhällets insatser, 18-20 mars, 2015, Göteborg, Göteborg: Göteborgs universitet, 2015Conference paper, Oral presentation with published abstract (Refereed)
Place, publisher, year, edition, pages
Göteborg: Göteborgs universitet, 2015
National Category
Social Work
Identifiers
urn:nbn:se:lnu:diva-43709 (URN)
Conference
Utsatt barndom, sårbara familjer och samhällets insatser, 18-20 mars, 2015, Göteborg
Available from: 2015-06-05 Created: 2015-06-05 Last updated: 2016-04-27Bibliographically approved
Bergman, A.-S. & Hanson, E. (2015). Effekt av metoder för stöd till barn när en förälder avlider: Kortversion av Kunskapsöversikt 2014:1. Kalmar: Nationellt kompetenscentrum anhöriga.
Open this publication in new window or tab >>Effekt av metoder för stöd till barn när en förälder avlider: Kortversion av Kunskapsöversikt 2014:1
2015 (Swedish)Report (Other academic)
Place, publisher, year, edition, pages
Kalmar: Nationellt kompetenscentrum anhöriga, 2015. 30 p.
National Category
Social Work
Research subject
Social Sciences, Social Work
Identifiers
urn:nbn:se:lnu:diva-47723 (URN)
Note

Inledning

Vad vet vi om hur samhället bäst hjälper barn när en förälder avlider? Detta är en kortversion av Barn som är anhöriga när en förälder avlider: En kunskapsöversikt om effekt av metoder för stöd till barn av Ann-Sofie Bergman och Elizabeth Hanson (1), utgiven vid Nationellt kompetenscentrum anhöriga år 2014. Den som önskar mer fördjupning än kortversionen kan ge hänvisar vi till kunskapsöversikten.

Kunskapsöversikten sammanställer kunskap om verksamma metoder för att ge stöd till barn vars förälder eller omsorgsperson avlider och identifierar behov av mer kunskap. Följande frågor besvaras:

• Hur ser kunskapsläget ut om effekter av stödinsatser till barn vars förälder avlider?

• Vilka metoder har prövats och utvärderats med fokus på effekter för barnen?

• Vilket behov av ny kunskap kan identifieras utifrån resultaten i kunskapsöversikten?

Innan resultaten presenteras tar vi kortfattat upp aktuell lagstiftning, barns utsatthet vid förlusten av en förälder, risk- och skyddsfaktorer, barns förstå- else av döden samt barns sorgeprocess.

Available from: 2015-12-04 Created: 2015-12-04 Last updated: 2017-02-03Bibliographically approved
Bergman, A.-S. & Johansson, M. (2015). Hemma-hos-insats för barnfamiljer: Förekomst, variation, innebörd. Kalmar/Växjö: Linnaeus University.
Open this publication in new window or tab >>Hemma-hos-insats för barnfamiljer: Förekomst, variation, innebörd
2015 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Föreliggande arbete är en avrapportering av forskningsprojektet "Hemma-hos-insats för barnfamiljer: förekomst, variation, innebörd", som har genomförts under år 2014–2015. Projektet har möjliggjorts genom forskningsbidrag från Stiftelsen Allmänna Barnhuset. Studiens syfte är att belysa och analysera hemma-hos som insats inom den sociala barnavården avseende förekomst, variation och innebörd.

Hemma-hos tillkom som en insats inom den sociala barnavården på 1970-talet, då den beskrevs som en ny vårdform av intresse. Hemma-hosaren skulle vistas i familjen och delta i vardagslivet i hemmet. Insatsen uppfattades som ett alternativ till institutionsvistelse för barnen. Fram till 1990-talets början bedrevs viss forskning om hemmahosarbete, därefter är studier som berör arbetet och insatsen ytterst knapphändiga. Vad har det blivit av insatsen under senare årtionden? Med denna studie fyller vi en kunskapslucka.

Studien utgörs av två delar. Den första delen är en kartläggning av hemma-hos-liknande verksamheter i nio kommuner i Skåne län. Urvalet motiveras av att det under åren 1975–1976 genomfördes en studie (Månsson et al. 1977) om insatsen hemma-hos i de nio kommunerna. Genom att välja samma kommuner har vi kunnat göra vissa jämförelser över tid. Vi har således undersökt vad som har hänt med insatsen nära 40 år senare. Vår kartläggning har genomförts genom telefonintervjuer med tjänstemän inom socialtjänsten i de nio kommunerna. Den andra delen av studien handlar om insatsen i dess praktik ur berördas, inte minst barns och föräldrars perspektiv. Fyra barn, fyra föräldrar, två socialsekreterare och fyra anställda som arbetar med insatsen har kommit till tals (totalt 14 intervjuer). I studien inkluderas barns perspektiv vilket helt har saknats i tidigare forskning.

Resultaten visar att benämningar som hemma-hos-verksamhet och hemma-hosare har mönstrats ut, men att stödinsatser till barnfamiljer i det egna hemmet alltjämt sker. För att söka fånga en svårfångad praktik har vi i studien frågat efter personligt stöd till barnfamiljer som kan ges i deras hemmiljö. Den vanligaste benämningen på sådana insatser till barnfamiljer idag är familjebehandling. I relation till tidigare antal anställda hemma-hosare, på 1970-talet, har det skett en ökning av anställda familje-behandlare i de undersökta kommunerna. Samtidigt har arbetsuppgifterna breddats till att inkludera exempelvis föräldrautbildningar, grupp-verksamheter för barn och icke behovsprövat samtalsstöd. Resultaten visar att det skett en förändring där allt fler som arbetar med stöd till barnfamiljer i deras hemmiljö idag har högskoleutbildning, främst socionomexamen.

Ett intressant resultat är att det förefaller ha skett en rumslig förändring, i den meningen att insatser av typen personligt stöd till barnfamiljer idag ofta ges i socialtjänstens lokaler snarare än i hemmen. Arbetets form har också delvis förändrats. Under 1970-talet kombinerade vissa hemma-hosare sitt arbete med "vanligt hemvårdsarbete", medan dagens familjebehandlare kombinerar sina arbetsuppgifter med att exempelvis bedriva gruppverksamheter för barn och genomföra föräldrautbildningar.

Liksom tidigare studier (Månsson et al. 1977, Kjellquist et al. 1977) beskriver de intervjuade att insatsen utgörs av olika delar av terapeutisk, pedagogisk och praktisk karaktär. Men studien ger indikation på att de terapeutiska inslagen, i form av samtal, dominerar idag medan praktiska inslag som exempelvis att laga mat och följa eller hämta barn från skolan har minskat. Såväl personer som arbetar med insatsen som föräldrar menar att de praktiska inslagen är betydelsefulla. Föräldrarna beskriver att det är positivt att få stöd i hemmet då de upplever det tryggare och enklare än att träffas i socialtjänstens lokaler. Betydelsen av tillit och trygghet i relation till dem som arbetar med insatsen återkommer i intervjuer med föräldrar. Även intervjuade barn tar upp liknande aspekter i betydelsen av att ha en "snäll" familjebehandlare, vilken de upplever trygghet med.

Liksom i studier från 1970-talet (Månsson et al. 1977, Dahl 1980) finner vi att insatser i barnfamiljers hem även kan utgöras av kontroll och observation. De anställdas uppgift kan i dessa sammanhang vara att observera om föräldrarna visar omsorgsbrist om sina barn. Sådana observationer är avsedda att utgöra underlag till socialsekreterares barnavårdsutredningar om eventuellt omhändertagande av barnen.

Place, publisher, year, edition, pages
Kalmar/Växjö: Linnaeus University, 2015. 53 p.
Series
Rapportserie i socialt arbete: Växjö universitet, Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete, ISSN 1652-8573 ; 2015:2
Keyword
barn; familj; föräldraskap; socialt arbete; socialtjänst; interventioner
National Category
Social Work
Research subject
Social Sciences, Social Work
Identifiers
urn:nbn:se:lnu:diva-46042 (URN)978-91-87925-70-2 (ISBN)
Available from: 2015-09-02 Created: 2015-09-02 Last updated: 2016-04-27Bibliographically approved
Bergman, A.-S. & Hanson, E. (2015). Stöd till barn när en förälder avlider. In: Ulrika Järkestig Bergren, Lennart Magnusson, Elizabeth Hanson (Ed.), Att se barn som anhöriga - om beroende i relationer, interventioner och omsorgsansvar: Antologi (pp. 201-227). Kalmar/Växjö: Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Linnéuniversitetet.
Open this publication in new window or tab >>Stöd till barn när en förälder avlider
2015 (Swedish)In: Att se barn som anhöriga - om beroende i relationer, interventioner och omsorgsansvar: Antologi / [ed] Ulrika Järkestig Bergren, Lennart Magnusson, Elizabeth Hanson, Kalmar/Växjö: Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Linnéuniversitetet , 2015, 201-227 p.Chapter in book (Other academic)
Abstract [sv]

Att förlora en förälder i dödsfall är mycket påfrestande för barn under uppväxten. När en förälder avlider innebär det en kris och omvälvande förändring. Förlusten får stora konsekvenser, då det rör sig om att förlora en person som står för kärlek, trygghet och daglig omsorg. Förutsägbarhet och stabilitet i tillvaron påverkas negativt.  Förlusten av en eller båda föräldrarna har samband med en större utsatthet och sårbarhet för barn. I kapitlet behandlas konsekvenser för barnen vid en förälders dödsfall, riskfaktorer och skyddande faktorer för barnen, aktuellt forskningsläge om effekter av stödinterventioner riktade till barnen, samt forskning om barns upplevelser av sina behov och av vad som har varit till stöd för dem efter förlusten.

De utvärderade interventionerna bygger på olika former av stöd till barn och föräldrar, såsom stödgrupper och lägerverksamhet för barn, familjestöd samt föräldrastöd. Forskningsgenomgången om effekter av stöd ger indikation på att stödinterventioner kan förebygga att barn utvecklar allvarligare problem efter förlusten av en förälder. Utifrån aktuellt kunskapsläge finns det stöd för att interventioner till barn vars förälder avlider behöver riktas till både barnet och till barnets kvarvarande förälder/omsorgsgivare. Stöd till kvarvarande föräldrar kan förbättra deras egen hälsa och främja deras föräldraförmåga, så att de kan ge bättre stöd till sina barn. Samtidigt behöver stöd riktas direkt till barnen. Därutöver har gemensamt stöd till barn och föräldrar med fokus på familjeinteraktion och familjekommunikation visats ge positiv effekt.

Kvalitativa studier visar att barnen har uppskattat att delta i stödinterventioner då det har hjälpt dem att se att de inte är ensamma i sin situation. Vidare beskriver barn att det har varit till hjälp för dem att få ge uttryck för känslor, sorg, förlust, att känna sig förstådd, att få kunskap och förståelse, samt att även få göra roliga saker/aktiviteter trots sorgen.

Place, publisher, year, edition, pages
Kalmar/Växjö: Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Linnéuniversitetet, 2015
Series
Barn som anhöriga, 2015:6
Keyword
sorg, barn, föräldrar, barn och familj, interventioner, utvärdering
National Category
Social Work
Research subject
Social Sciences, Social Work
Identifiers
urn:nbn:se:lnu:diva-46217 (URN)978-91-87731-26-6 (ISBN)
Available from: 2015-09-11 Created: 2015-09-11 Last updated: 2016-04-27Bibliographically approved
Bergman, A.-S. & Hanson, E. (2014). Barn som är anhöriga när en förälder avlider: en kunskapsöversikt om effekt av metoder för stöd till barn. Kalmar: Nationellt kompetenscentrum anhöriga.
Open this publication in new window or tab >>Barn som är anhöriga när en förälder avlider: en kunskapsöversikt om effekt av metoder för stöd till barn
2014 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Denna kunskapsöversikt handlar om stöd till barn när en förälder avlider. En utgångspunkt är tilläggen i Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2009:979) § 2g och Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) kap. 6 § 5 om att samhällets hälso- och sjukvård ska beakta barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med har en psykisk störning eller en psykisk funktionsnedsättning; har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada; är missbrukare av alkohol eller annat beroendeframkallande medel; eller om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med oväntat avlider.

Syftet med kunskapsöversikten är att systematiskt söka, granska och sammanställa kunskap om verksamma metoder för att ge stöd till barn vars förälder eller omsorgsperson avlider. Ett syfte är vidare att identifiera fortsatt kunskapsbehov. Följande frågeställningar är i fokus för översikten:

  • Hur ser kunskapsläget ut om effekter av interventioner för att ge stöd till barn vars förälder avlider?
  • Vilka metoder har prövats och utvärderats med fokus på effekter för barnen?
  • Vilket behov av ny kunskap kan identifieras utifrån resultaten i kunskapsöversikten?

I arbetet med kunskapsöversikten har drygt 1700 referenser granskats för att finna relevanta effektstudier. Vid urvalet har Socialstyrelsens metodbeskrivning för genomförande av systematiska översikter varit vägledande, vilken vilar på The Cochrane Handbook for Systematic Review of Interventions (http://handbook.cochrane.org/). Studiedesignen kan vara randomiserad kontrollerad studie (RCT) eller kvasiexperimentell studie. Då effektutvärderingar av denna typ är relativt få inom området har även studier med design som bygger på pre-test och post-test inkluderats.

Urvalskriterier i processen har varit att interventionen riktas till barn i åldern 0-18 år. Interventionen kan förutom att riktas till barnen också riktas till de kvarlevande föräldrarna. För att inkluderas i översikten ska något utfallsmått handla om interventionens effekt för barnen. Efter selektion har slutligen 16 vetenskapliga referenser inkluderats. Dessa har publicerats under perioden 1985-2014, de flesta under 2000-talet. Inkluderade studier har publicerats inom flera ämnen såsom psykologi, socialt arbete, medicin, psykiatri, vilket illustrerar att frågan om stöd till barn vars förälder avlider är relevant för flera yrkesgrupper.

De utvärderade interventionerna beskrivs relativt ingående i kunskapsöversikten, för att ge inspiration till utvecklingsarbete. De beskrivna interventionerna bygger på olika stödformer: gruppinterventioner, familjeinterventioner, föräldrastöd, lägerverksamhet. I tre av 16 studier har interventionen i första hand riktats till barnen, men det vanligaste är att den har riktats till både barnen och deras kvarlevande föräldrar. Avsikten med att inkludera föräldrar har varit att ge stöd till föräldrarna för att de i sin tur ska få bättre förmåga att stödja sina barn.

De flesta inkluderade studier har randomiserad kontrollerad studiedesign. En studie bygger på kvasiexperimentell design och en på pre-post-design, där mätning av symtom har gjorts före och efter intervention, för att mäta effekter. En intervention utmärker sig i översikten, The Family Bereavement Program, då den ingår med tio artiklar. Programmet har utvärderats utifrån olika sätt att mäta utfall och med en uppföljningstid på upp till sex år. I de inkluderade studierna används en mängd olika utfallsmått för att mäta interventionernas effekter, flest relaterar till barnens hälsa, framför allt den psykiska hälsan, och till den kvarlevande förälderns föräldraförmåga.

Översikten visar att interventioner har gett signifikanta effekter för barn och föräldrar inom flera områden. Studierna visar sammantaget att förhållandevis begränsade insatser kan förebygga att barn utvecklar svårare problem. Utifrån aktuellt kunskapsläge ger översikten stöd för att interventioner till barn vars förälder avlider behöver riktas till både barnet och barnets kvarlevande förälder/omsorgsgivare.

Place, publisher, year, edition, pages
Kalmar: Nationellt kompetenscentrum anhöriga, 2014. 112 p.
Series
Nka: Barn som anhöriga, 2014:1
Keyword
Barn, Föräldrar, Sorg, Barn och döden, Stöd, Intervention
National Category
Social Work
Research subject
Social Sciences, Social Work
Identifiers
urn:nbn:se:lnu:diva-38270 (URN)9789187731129 (ISBN)
Available from: 2014-11-19 Created: 2014-11-19 Last updated: 2017-02-03Bibliographically approved
Johansson, M. & Bergman, A.-S. (2014). Mirakel inom äldreomsorgen?: idén om en salutogen äldreomsorg och dess omsättning i praktiken. Socialvetenskaplig tidskrift, 21(1), 67-84.
Open this publication in new window or tab >>Mirakel inom äldreomsorgen?: idén om en salutogen äldreomsorg och dess omsättning i praktiken
2014 (Swedish)In: Socialvetenskaplig tidskrift, ISSN 1104-1420, Vol. 21, no 1, 67-84 p.Article in journal (Refereed) Published
Abstract [sv]

Begreppet salutogenes har under senare år blivit populärt inom äldreomsorgen. Trots detta har det saknats empiriska undersökningar om innebörden av salutogent perspektiv. Artikeln handlar om hur idén om ett salutogent synsätt och arbetssätt kommer till, översätts, sprids, för att omsättas i praktik inom äldreomsorgen i en medelstor svensk kommun.

Place, publisher, year, edition, pages
Umeå: , 2014
Keyword
Salutogenesis, Sense of coherence, elderly care, translation perspective, implementation, Salutogenes, KASAM, äldreomsorg, översättningsteori, implementering
National Category
Social Work
Research subject
Social Sciences, Social Work
Identifiers
urn:nbn:se:lnu:diva-36403 (URN)
Available from: 2014-08-18 Created: 2014-08-18 Last updated: 2017-12-05Bibliographically approved
Bergman, A.-S. (2014). Mötet mellan lokala och regionala fosterhemsinspektörer i Kronobergs län. In: Johanna Sköld och Ingrid Söderlind (Ed.), Fosterbarn i tid och rum: Lokal och regional variation i svensk fosterbarnsvård cirka 1850-2000 (pp. 158-188). Stockholm: Carlsson Bokförlag.
Open this publication in new window or tab >>Mötet mellan lokala och regionala fosterhemsinspektörer i Kronobergs län
2014 (Swedish)In: Fosterbarn i tid och rum: Lokal och regional variation i svensk fosterbarnsvård cirka 1850-2000 / [ed] Johanna Sköld och Ingrid Söderlind, Stockholm: Carlsson Bokförlag, 2014, 158-188 p.Chapter in book (Other academic)
Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: Carlsson Bokförlag, 2014
Keyword
fosterbarn, fosterföräldrar, fosterbarnsvård, historia
National Category
History Social Work
Research subject
Social Sciences, Social Work
Identifiers
urn:nbn:se:lnu:diva-36720 (URN)9789173316354 (ISBN)
Available from: 2014-09-04 Created: 2014-09-04 Last updated: 2015-05-26Bibliographically approved
Organisations
Identifiers
ORCID iD: ORCID iD iconorcid.org/0000-0001-5202-0722

Search in DiVA

Show all publications