lnu.sePublications
Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
Publications (10 of 52) Show all publications
Agevall, O. & Olofsson, G. (2022). Lärare och forskare vid svenska lärosäten under 2000-talet. Statsvetenskaplig Tidskrift, 124(1), 69-102
Open this publication in new window or tab >>Lärare och forskare vid svenska lärosäten under 2000-talet
2022 (Swedish)In: Statsvetenskaplig Tidskrift, ISSN 0039-0747, Vol. 124, no 1, p. 69-102Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

The Academic Profession in Swedish Higher Education: Continuity and Change inthe New Century

The purpose of this article is to describe the composition and internal stratificationof the university teaching staff at Swedish higher education institutions. We showthat four fault lines shape the higher education field in the 21st century. These are,firstly, the resource hierarchies both between old and new higher education institutionsand between the fields of science, and, secondly, the prestige hierarchybetween research and teaching staff categories and between the senior lecturers’conditions of existence in the center of the system and its periphery. We argue thatit is necessary to analyze how these stratification lines have come into place to understandhow they work and interact with each other, and how they have partially reinforcedeach other, but at the same time have left room for a transformation of theuniversity teachers’ conditions across the university system.

Place, publisher, year, edition, pages
Fahlbeckska stiftelsen, 2022
Keywords
universitet, högskola, universitetslärare, lärosäte, akademisk profession
National Category
Other Social Sciences
Research subject
Social Sciences, Sociology; Sociology, Sociology Education; Social Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:lnu:diva-111505 (URN)
Funder
Swedish Research Council
Available from: 2022-04-22 Created: 2022-04-22 Last updated: 2022-04-22Bibliographically approved
Agevall, O. & Olofsson, G. (2020). Administratörerna: administration, kontroll och styrning vid svenska universitet och högskolor. ARKIV. Tidskrift för samhällsanalys (12), 7-59
Open this publication in new window or tab >>Administratörerna: administration, kontroll och styrning vid svenska universitet och högskolor
2020 (Swedish)In: ARKIV. Tidskrift för samhällsanalys, ISSN 2000-6225, E-ISSN 2000-6217, no 12, p. 7-59Article in journal (Refereed) Published
Abstract [sv]

Det svenska universitetssystemet har vuxit till att bli en omfattande och komplex institution. Expansionen har inte bara gällt antalet studenter, lärare och forskare utan också den administrativa ram de verkar inom och de personalkategorier som ingår däri. Men förhållandet mellan lärarkår och administratörer präglas inte sällan av misstro. I sin artikel vill Ola Agevall och Gunnar Olofsson tränga bortom parternas spontana föreställningsvärldar och se hur universitetsadministrationens sammansättning och omfång faktiskt förändrats under perioden 2001–2018. De pekar på hur tillväxten av administratörer i huvudsak håller jämna steg med tillväxten av lärare och forskare. Däremot har administratörsgruppen ändrat karaktär – vilket kommer till uttryck i vilka delar av den som ökat respektive minskat, liksom vad som hänt med gruppens utbildningsnivå och könsfördelning. Det nya mönster som etableras under perioden kan förstås som en omställning av den administrativa personalens uppgifter till att tjäna ledningarnas strävan att styra och kontrollera verksamhetens effektivitet och produktivitet. En utveckling som kan förklara ökade spänningar i förhållande till universitetslärarprofessionen. En annan möjlig implikation kan vara att det ur administratörskåren växer fram en ny profession.

Abstract [en]

The Swedish University system has evolved into a vast and complex institution. Expansion has not only concerned student and teacher numbers, but also the organizations where they work, including administrative tasks and the staff categories who manage them. All this has given rise to representations of, and questions about, the university administrators and their relation to teachers and researcher. This article aims to describe how the composition and size of the university administration has changed in the period 2001-2018. While it indicates that the increase in the number of administrators is mainly proportional to that of teachers and researchers, it also shows that the character of the university administrator corps has changed. This tendency finds expression in the patterns of growth and decline of administrator categories during the period, and in changes in the level of educational attainment of the corps of administrators. The new pattern, established in the period under study, is interpreted as an adaptation of administrator tasks to management ambitions to govern and control the efficiency of the organization, including the productivity of its teachers and researchers. The academic profession, whose organizational environment is made up by the thus refashioned administrative apparatus, has thereby been furnished with new conditions for negotiating which administrative tasks should be performed by them, and which tasks belong with the administrative staff. Another possible implication may be that the university administrator corps could evolve into a new profession.

Place, publisher, year, edition, pages
Lund: Arkiv förlag & tidskrift, 2020
Keywords
universitetsadministration, högskoleadministration, administratörer, lärare, forskare, profession, new public management
National Category
Sociology
Research subject
Sociology, Sociology Education
Identifiers
urn:nbn:se:lnu:diva-94773 (URN)10.13068/2000-6217.12.1 (DOI)
Projects
Svensk högre utbildning: finansiering, organisering, rekrytering, utfall 1950-2020:
Funder
Swedish Research Council, 2016-04746
Available from: 2020-05-15 Created: 2020-05-15 Last updated: 2021-06-30Bibliographically approved
Agevall, O. & Olofsson, G. (2019). Den högre utbildningens professionella fält (1 uppl.ed.). In: Thomas Brante, Kerstin Svensson, Lennart G. Svensson (Ed.), Det professionella landskapets framväxt: (pp. 55-146). Lund: Studentlitteratur AB
Open this publication in new window or tab >>Den högre utbildningens professionella fält
2019 (Swedish)In: Det professionella landskapets framväxt / [ed] Thomas Brante, Kerstin Svensson, Lennart G. Svensson, Lund: Studentlitteratur AB, 2019, 1 uppl., p. 55-146Chapter in book (Other academic)
Abstract [sv]

Från början utbildade universiteten kyrkans prästerskap och från 1600-talet även statens ämbetsmän. Den högre utbildningens fält etablerades under 1800-talet. Då skapades en rad institut vars uppgift var att utbilda det framväxande industrisamhällets expertis i teknik, farmaci, ekonomi m.m. Institutens yrkesinriktade utbildningar byggde på den tidens vetenskaper. När instituten och universitet närmade sig varandra blev vetenskaplig forskning efter hand en ny tjänsteuppgift för universitetens professorer. Under 1900-talet blev utbildningen av välfärdsstatens professioner systemets nya och fjärde uppgift. Den högre utbildningens fält fick genom 1977 års högskolereform sin aktuella struktur, där vetenskaplig forskning är universitetens dominerande värde och utbildningen av professionerna deras centrala inslag, samtidigt som alla professionsutbildningar förankras vetenskapligt. I denna situation blir universitetetslärare och forskare alla andra professioners moder.

Place, publisher, year, edition, pages
Lund: Studentlitteratur AB, 2019 Edition: 1 uppl.
Keywords
universitet, universitetslärare, professioner, högskola, universitetshistoria
National Category
Sociology
Research subject
Social Sciences, Sociology
Identifiers
urn:nbn:se:lnu:diva-82016 (URN)978-91-44-12205-2 (ISBN)
Projects
Kunskapssamhällets bärare. En studie av professionernas historiska framväxt och nutida samhälleliga betydelse i Sverige
Available from: 2019-04-23 Created: 2019-04-23 Last updated: 2023-03-13Bibliographically approved
Börjesson, M., Dalberg, T. & Agevall, O. (2019). Högre utbildning som bildningsväg eller yrkesinvestering: Program och fristående kurs i svensk högre utbildning och vid Uppsala universitet, 1993–2016. Uppsala: Uppsala university
Open this publication in new window or tab >>Högre utbildning som bildningsväg eller yrkesinvestering: Program och fristående kurs i svensk högre utbildning och vid Uppsala universitet, 1993–2016
2019 (Swedish)Report (Other academic)
Place, publisher, year, edition, pages
Uppsala: Uppsala university, 2019. p. 45
Series
Rapporter från Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi, ISSN 1103-1115 ; 59
National Category
Sociology (excluding Social Work, Social Psychology and Social Anthropology)
Research subject
Sociology of Education
Identifiers
urn:nbn:se:lnu:diva-90595 (URN)
Projects
Svensk högre utbildning. Finansiering, organisering, rekrytering, utfall, 1950-2020 (SHEFOE).
Funder
Swedish Research Council, 2016-04746
Available from: 2019-12-17 Created: 2019-12-17 Last updated: 2020-10-23Bibliographically approved
Agevall, O. & Olofsson, G. (2019). The ecology of a professional field: Higher Education in Sweden. In: : . Paper presented at 14th Conference of the European Sociological Association. Europe and Beyond: Boundaries, Barriers and Belonging. Manchester, United Kingdom, 20 -23 August 2019.
Open this publication in new window or tab >>The ecology of a professional field: Higher Education in Sweden
2019 (English)Conference paper, Oral presentation with published abstract (Refereed)
Abstract [en]

Ever since Andrew Abbott’s seminal work on the system of professions, research on the professions has acknowledged, in principle at least, the necessity to consider professions in their relation to other professions. The division of labour, jurisdictional conflicts and intra-organizational interactions between professions have received their due share of scholarly attention. But less effort has been spent on understanding other ways in which a profession can be shaped and conditioned by its relations to its professional surroundings.

In this paper, we examine how the reproduction and expansion of the Swedish corps of university teachers were conditioned by the manner in which universities were intertwined with the professional labour market which they increasingly supplied with PhDs. We argue that Swedish universities depended on these labour market niches to absorb an over-production of PhDs – thereby simultaneously establishing secure career paths extra muros and securing a pool of future would-be university professors. Equally important, the university and its teacher corps were shaped by these interconnections. First, individual career trajectories served as the warp that linked the university to neighboring organizations. Second, disciplines have their specific hinterlands of employing organizations, and the extent and type of external career paths differentiates the teacher corps with regard to its conditions of reproduction and expansion.

National Category
Sociology
Research subject
Sociology, Sociology Education; Social Sciences, Sociology
Identifiers
urn:nbn:se:lnu:diva-90596 (URN)
Conference
14th Conference of the European Sociological Association. Europe and Beyond: Boundaries, Barriers and Belonging. Manchester, United Kingdom, 20 -23 August 2019
Projects
Svensk högre utbildning. Fianansiering, organisering, rekrytering, utfall, 1950-2020 (SHEFOE)Swedish Research Council, 2016-04746
Note

Ej belad 20200124

Available from: 2019-12-17 Created: 2019-12-17 Last updated: 2020-01-24Bibliographically approved
Agevall, O. & Olofsson, G. (2019). Universitetslärarna och den högre utbildningen (1 uppl.ed.). In: Thomas Brante, Kerstin Svensson, Lennart G. Svensson (Ed.), Ett professionellt landskap i förvandling: (pp. 91-126). Lund: Studentlitteratur AB
Open this publication in new window or tab >>Universitetslärarna och den högre utbildningen
2019 (Swedish)In: Ett professionellt landskap i förvandling / [ed] Thomas Brante, Kerstin Svensson, Lennart G. Svensson, Lund: Studentlitteratur AB, 2019, 1 uppl., p. 91-126Chapter in book (Other academic)
Abstract [sv]

Från och med högskolereformen 1977 infogades ett antal akademiska yrkesutbildningari ett samlat universitets- och högskolesystem. Det gällde grund- och förskollärare, sjuksköterskor, kortare tekniska utbildningar m.fl. som tidigare funnits vid särskilda enheter. Därmed fixerades grunddragen i dagens universitets- och högskolesystem. Detta kapitel skildrar hur universitetslärarkårens expansion, sammansättning och inre skiktning formades på det professionella fält som etablerades inom detta sammanhållna och hierarkiskt ordnade universitetssystem.

Place, publisher, year, edition, pages
Lund: Studentlitteratur AB, 2019 Edition: 1 uppl.
Keywords
Universitet, universitetslärare, profession, högskolor
National Category
Sociology
Research subject
Social Sciences, Sociology
Identifiers
urn:nbn:se:lnu:diva-82015 (URN)978-91-44-12227-4 (ISBN)
Projects
Kunskapssamhällets bärare. En studie av professionernas historiska framväxt och nutida samhälleliga betydelse i Sverige
Available from: 2019-04-23 Created: 2019-04-23 Last updated: 2019-09-04Bibliographically approved
Agevall, O. & Olofsson, G. (2018). Den administrativa personalen vid svenska universitet och högskolor: En studie av dess förändring mellan år 2001 och 2016. In: Sociologidagarna 2018: Sociologi i en polariserad värld. Paper presented at Presented at Sociologidagarna 2018: Sociologi i en polariserad värld, Lund, March 7-9, 2018..
Open this publication in new window or tab >>Den administrativa personalen vid svenska universitet och högskolor: En studie av dess förändring mellan år 2001 och 2016
2018 (Swedish)In: Sociologidagarna 2018: Sociologi i en polariserad värld, 2018Conference paper, Oral presentation only (Refereed)
Abstract [sv]

Transformationen av en professions organisatoriska omgivning: universitetsadministrationens förändring efter 1990-talet.

 Det finns bland universitetslärare en utbredd föreställning om att administrationen och antalet administratörer har vuxit kraftigt i omfång. Men antalet administratörer vid universiteten har i själva verket hållit jämn takt med tillväxten av den akademiska lärarkåren. Det som däremot har hänt är en inre omstrukturering av kåren: utbildningsnivån har stigit, och vissa typer av tjänster har ökat kraftigt (ekonomer, controllers) medan andra har minskat. Speglar dessa förändringar en förskjutning av den administrativa personalens uppgifter, från att vara stöd och service till institutioner, lärare m.m., till att i högre utsträckning vara ett medel för ledningens ambition att styra och kontrollera verksamheten? 

Tillväxten av mer kvalificerad expertis inom universitetsadministrationen kan emellertid tolkas på flera sätt. Vi vill i denna text även pröva tesen att den kan förstås utifrån den ökande osäkerhet som universitets- och högskoleledningar möter, i form av många och skiftande krav från intressenter, samt den osäkerhet som New Public Managements olika styrinstrument ger upphov till.

 

Keywords
Universitet, administrativ personal, styrning
National Category
Sociology
Research subject
Social Sciences, Sociology
Identifiers
urn:nbn:se:lnu:diva-77946 (URN)
Conference
Presented at Sociologidagarna 2018: Sociologi i en polariserad värld, Lund, March 7-9, 2018.
Projects
SHEFOE; Svensk högre utbildning: finansiering, organisering, rekrytering, utfall 1950-2020 (Vetenskapsrådet, projektnummer 2016-04746).
Funder
Swedish Research Council, 2016-04746
Note

Ej belagd 190424

Paper presenterat i Arbetsgruppen ”Work, Organizations and Professions”

Available from: 2018-10-15 Created: 2018-10-15 Last updated: 2019-04-25Bibliographically approved
Olofsson, G. & Agevall, O. (2018). Understanding Recent Changes in the Swedish Academic Profession. In: Nordic Fields of Higher Education in International Comparison: . Paper presented at Presented at Nordic Fields of Higher Education in International Comparison, Paris, April 12-13, 2018..
Open this publication in new window or tab >>Understanding Recent Changes in the Swedish Academic Profession
2018 (English)In: Nordic Fields of Higher Education in International Comparison, 2018Conference paper, Oral presentation only (Refereed)
Abstract [en]

A stratified profession in a differentiated institutional setting: Swedish university teachers from the 1990s onwards

The early 1990s were years of economic recession, accompanied by rising unemployment, the widespread ascendance of new forms and techniques of governance, and politically enforced restrictions on public spending.  At the same time the early 1990s made knowledge society a common trope, and the global university enrolment ratio rose steeply. The two changes are interlinked –expansion of higher education bolstered youth unemployment, a knowledge economy was held up as a model for western societies

This paper examines how the combination of recession and university expansion was accommodated in one specific setting. The Swedish university teachers were subjected to the same changes in the forms and techniques of governance as other Swedish professions. But the higher education sector was reformed during a period of a sector-specific abundance. Two resource-shocks hit the system. One derived from an increased flow of research funding, the other from the rapidly increasing number of students. We argue that this timing and modality in introducing new forms of governance in the Swedish universities (1) postponed the perception of adverse effects on the profession, (2) aligned with, accentuated and altered the structure of an internally differentiated but formally unified university system, (3) created specific groups of beneficiaries at different poles of the system – and that, thereby, (4) an incentive-based institutional framework was worked into the tissue of the professional body, meeting little resistance. This was accompanied and underlined by the shift in the composition of the administrative staff from support functions (secretaries etc.) to agents of control and governance.

Keywords
university, professors, lecturers, academic profession, higher education system, Sweden, 1980-2015
National Category
Sociology
Research subject
Social Sciences, Sociology; Sociology, Sociology Education
Identifiers
urn:nbn:se:lnu:diva-73599 (URN)
Conference
Presented at Nordic Fields of Higher Education in International Comparison, Paris, April 12-13, 2018.
Projects
SHEFOE
Funder
Swedish Research Council, 2016-04746
Note

Organisers: University of Bergen, Uppsala University, the Norwegian University Centre in Paris, and Sciences Po, Paris.

Part of the research project; Svensk högre utbildning: finansiering, organisering, rekrytering, utfall 1950-2020 (Vetenskapsrådet, projektnummer 2016-04746)., directed by Mikael Börjesson, Uppsala University

Available from: 2018-10-15 Created: 2018-10-15 Last updated: 2019-05-23Bibliographically approved
Agevall, O. & Olofsson, G. (2018). Universitetslärarprofessionen och det högre utbildningsfältets förändring 1980-2015. In: Sociologidagarna 2018: Sociologi i en polariserad värld. Paper presented at Presented at Sociologidagarna 2018: Sociologi i en polariserad värld, Lund, March 7-9, 2018..
Open this publication in new window or tab >>Universitetslärarprofessionen och det högre utbildningsfältets förändring 1980-2015
2018 (Swedish)In: Sociologidagarna 2018: Sociologi i en polariserad värld, 2018Conference paper, Oral presentation only (Refereed)
Abstract [sv]

I detta papper undersöker vi vilka konsekvenser de förändringar, som universitet- och högskolesystemet har genomgått under de senaste decennierna, har haft för universitetslärargruppen som kår. För det första har det efter 1977 års infogning av en lång rad nya enheter i högskolesystemet tillförts nya undervisningsenheter, nya studentgrupper och nya lärargrupper.  För det andra förändrades sättet att finansiera och styra universiteteten under 1990-talets första år, som till en början innebar en kraftigt ökad volym men som på sikt omstöptes i en allt striktare reglering. För det tredje ändrades mot 1990-talets slut karriärstrukturen: dels blev doktoranderna i allt högre utsträckning anställda vid universiteten (doktorandtjänster), dels öppnades möjligheten att inom sin tjänst befordras till professor.

Vad har det inneburit för universitetslärarkåren och dess inre skiktning att universitetssystemet på detta sätt utrustades med nya slags enheter, nya styr-och finansieringsregimer, och nya tjänstekategorier? Vilken typ av konflikter kan vi förvänta oss att detta mångskiftande skiktnings- och motsättningsmönster ger upphov till?

Keywords
universitet, högskolor, utbildningssystem, universitetslärare, profession
National Category
Sociology
Research subject
Social Sciences, Sociology
Identifiers
urn:nbn:se:lnu:diva-77947 (URN)
Conference
Presented at Sociologidagarna 2018: Sociologi i en polariserad värld, Lund, March 7-9, 2018.
Projects
SHEFOE
Funder
Swedish Research Council, 2016-04746
Note

Ej belagd 190424

Available from: 2018-10-14 Created: 2018-10-14 Last updated: 2019-04-25Bibliographically approved
Agevall, O. (2017). Lyktgubben i staten: lantmätarna, professionssociologin och tillitens villkor. In: Paavo Bergman & Gunnar Olofsson (Ed.), På väg: En vänbok till Sven E Olsson Hort (pp. 279-288). Lund: Arkiv förlag & tidskrift
Open this publication in new window or tab >>Lyktgubben i staten: lantmätarna, professionssociologin och tillitens villkor
2017 (Swedish)In: På väg: En vänbok till Sven E Olsson Hort / [ed] Paavo Bergman & Gunnar Olofsson, Lund: Arkiv förlag & tidskrift, 2017, p. 279-288Chapter in book (Other academic)
Place, publisher, year, edition, pages
Lund: Arkiv förlag & tidskrift, 2017
National Category
Sociology
Research subject
Social Sciences, Sociology
Identifiers
urn:nbn:se:lnu:diva-67719 (URN)9789179242893 (ISBN)
Available from: 2017-09-04 Created: 2017-09-04 Last updated: 2018-02-07Bibliographically approved
Organisations
Identifiers
ORCID iD: ORCID iD iconorcid.org/0000-0003-0404-8987

Search in DiVA

Show all publications