The aim is to contribute knowledge partly about teachers views about their work with children’s belonging and inclusion in after-school educare (SAEC) partly about how the teachers approached a development work within the framework of ULF. The following research question guides the study: What do teachers emphasize and prioritize regarding their work with children’s belonging and inclusion in educational practice?

Theoretical framework

Theoretically, the study is based on Nira Yuval-Davies' (2011) theory of the politics of belonging and her analytical framework including the three inter-related dimensions: categorization, identification, and valuation.

Methodological design

Methodologically, the study is based on a participant-oriented approach based on an interactive research model (HELIX, 2009). Two groups of teachers from different after-school settings as well as their assistant principals participated in the project, all together 14 participants. The data consists of recorded conversations from a total of six group discussions in seminars, as well as two group interviews.

Expected conclusions / findings

The findings show that the teachers prioritize and highlight an activity-based work through councils to support children's participation and inclusion in educational practice. Furthermore, the group is used as a tool in the teachers’ work for children's belonging. The teachers appear to be active and present when supporting belonging and they believed in a scientific basis for their work. The two groups of teachers handled the development project in different ways, which is described in terms of inductive and deductive approach.

Relevance to Nordic educational research

Research on education provides the opportunity for exchanges of knowledge and experience between Nordic researchers. This in turn leads to exchanging experiences in developing environments to develop and test sustainable collaboration models between academia and the school or school system regarding research, school activities and teacher education.

Syftet med denna studie är att belysa hur ökad samverkan mellan akademi och verksamhetsfält kan bidra till ökad kvalitet när det gäller hur utvecklingsinriktade arbeten integreras i ordinarie verksamhet, deras hållbarhet över tid och deras koppling till vetenskaplig metod. Analysen utgår från teorier om organisationskultur med fokus på kulturuttrycken språk, handlingar och materialitet. Sammanlagt ingick fem olika arbetslag i studien tillsammans med de studenter som genomförde utvecklingsarbeten i fritidshemmet. Studiens fokussamtal genomfördes på skolorna. Av analysen framträder fyra framgångsfaktorer: dialog, delaktighet, förankring och vetenskaplig grund. Dessa framstår som särskilt viktiga i universitetets och kommunernas/skolornas samverkan för att man tillsammans ska kunna ge fungerade stöd till studenterna, som resulterar i ökad kvalitet i deras utvecklingsinriktade arbeten. Studenter som med rätt stöd genomför utvecklingsinriktade självständiga arbeten tränas i att omsätta innebörden av begreppen vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet inför sin kommande yrkesutövning. 

The present study examines how teachers in school-age educare view their profession in terms of job tasks and work situation as well as their need for and attitude towards teaching assistants. The study was conducted in two stages. The first part consisted of an online survey answered by 61 school-age educare teachers. Based on the results of the survey, eight employment advertisements were constructed with different job descriptions. During a staff development day, 44 school-age educare teachers prioritized the various announcements based on their needs for an additional resource. The priorities were then discussed in seminar form. The results show that there is large variation in all the tasks performed within the framework of the school-age educare teachers professional practice which is reflected and discussed from a professional theoretical perspective. The profession’s area of responsibility is extensive, ranging from certified teaching duties to simple practical tasks that are often time-consuming. The work is, therefore, often experienced as stressful and fragmented. Clearly there are different directions of will in regards to the professional development and positioning. From the data, three types of school-age educare teachers were formed. Common to the three types that have been presented is that the task as a substitute in the school is not desirable.

I föreliggande undersökning studeras hur lärare i fritidshem ser på sin profession i termer av arbetsuppgifter och arbetssituation samt deras behov av och inställning till lärarassistenter. Undersökningen utfördes i två steg. Den första delen bestod av en webbenkät som besvarades av 61 fritidshemslärare. Utifrån resultatet av enkäten konstruerades åtta platsannonser med olikartade arbetsbeskrivningar. Vid en studiedag prioriterade 44 fritidshemslärare de olika utlysningarna utifrån sina behov av en extra resurs. Därefter diskuterades prioriteringarna i seminarieform. Resultatet visar att det är en stor variation på alla de arbetsuppgifter som utförs inom ramen för fritidshemslärares yrkesutövning vilket speglas och diskuteras ur ett professionsteoretiskt perspektiv. Professionens ansvarsområde är vidsträckt och rör sig mellan kvalificerade undervisningsuppdrag och enkla praktiska göromål, som inte sällan är tidskrävande. Arbetet upplevs därför många gånger som stressigt och splittrat. Att det finns olika viljeinriktningar när det gäller den professionella utvecklingen och positioneringen är tydligt. Ur undersökningens data formerades tre typer av fritidshemslärare där inställningen till fritidshemslärarens profession och lärarassistenter varierade. Gemensamt för de tre typer av fritidshemslärare som presenterats är att uppgiften som avlösare eller vikarie i skolan inte är önskvärd. Här kräver fritidshemslärarna möjligheten till tid för att planera sin undervisningsinsats i fritidshemmet.

Studien syftar till att skapa kunskap om relationella aspekter i lärares beskrivningar av fritidspedagogisk undervisning. Med stöd av begreppet pedagogisk takt synliggörs de mellanmänskliga aspekter som framträder i beskrivningarna av det pedagogiska mötet och samspelet mellan lärare och elever. Det empiriska materialet består av individuellt skrivna reflektioner där lärarna beskriver sin undervisning utifrån de didaktiska frågorna när, var, hur och vad. Utifrån en kvalitativ innehållsanalys framträder tre teman som illustrerar lärarnas pedagogiska takt i den fritidspedagogiska undervisningen; Att föra och leda undervisning, Att följa och fånga undervisning och Att ta gemensamt ansvar i undervisningen. Studien visar att pedagogisk takt är situationsbunden och omedelbar och skapar olika undervisningssituationer. Beskrivningarna illustrerar hur läraren väljer att stanna upp och bemöta eleven eller ignorera det som sker i det gemensamma mötet. När den pedagogiska blicken är framåtriktad och öppen för elevernas och undervisningens överraskningar beskrivs den fritidspedagogiska undervisningen te sig som en välregisserad dans där lärare och elever växelvis för och följer och där ett gemensamt ansvar tas genom de inblandades öppenhet och tillit.

This study aims to create knowledge about relational aspects in teachers’ descriptions of school-ageeducare teaching. With the support of the concept of pedagogical pace, the interpersonal aspectsthat emerge in the descriptions of the pedagogical meeting and the interaction between teachersand pupils are made visible. The empirical material consists of individually written reflectionswhere the teachers describe their teaching based on the didactic questions when, where, how andwhat. Based on a qualitative content analysis, three themes emerge that illustrate teachers’ pedagogicalpace in the school-age educare teaching; To lead the teaching, To follow and capture the teachingand To take joint responsibility of the teaching. The study shows that pedagogical pace is situational and immediate, and it creates different teaching situations. The descriptions illustrate how theteacher can choose to stop and respond to the pupil or ignore what happens in the joint meeting.When the pedagogical gaze is forward-looking and open towards the pupils, the school age educareteaching is described as a well-directed dance where teachers and pupils alternately lead and followand where a shared responsibility is taken through the openness and trust of those involved.

The study is aimed at how teaching within school-age educare can be made visible through a LEGO project. Based on Bernstein’s socio-linguistic theory, a re-analysis is carried out. Field notes from a previously conducted study have been processed again, now with a focus on how the teachers teach and what roles they play in the project. The analysis shows that teaching within school-age educare is based on a visible pedagogy of both strong classification and framing, in line with a traditional image of instruction. At certain times, the school-age educare becomes invisible, primarily from the children’s perspective, partly because of admonitions along with maintaining the rules of the project, and partly because of the children’s sense of control whether events in the project are real or pretend. The play-oriented features in the project can be seen as a way of working, demonstrating the opportunities with school-age educare in creating behavior that explores different possibilities of knowledge. One conclusion of the study highlights the teachers’ sense of intonation, an art of teaching that requires teachers both to lead and participate in order to provide the conditions for learning. The teaching can complement the school as well as provide the conditions for pupils to obtain national goals in the long term as according to the mission of the school-age educare center.

Sedan våren 2014 har studenter på Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete fritidshem vid Linnéuniversitetet haft möjlighet att genomföra sina självständiga arbeten i form av utvecklingsarbeten. Bakgrunden till att erbjuda denna form av självständiga arbeten var att ge studenterna en chans att använda praktiknära och deltagarorienterade arbetssätt som även utvecklar studenternas yrkeskunnande i utvecklings- och förändringsarbete som i förlängningen gynnar elevers lärande och utveckling (se även Karlsudd, Dahl & Willén-Lundgren, 2017). Denna inriktning på det självständiga arbetet ryms inom utbildningsuppdraget, att svara upp mot kraven för en professionell yrkesutbildning där vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet är centrala byggstenar. Det utvecklingsinriktade arbetet synliggör fritidshemmets såväl brister som utvecklingsmöjligheter och visar på värdet av arbete för en meningsfull fritidshemsverksamhet för elever med fokus på såväl rekreation som undervisning. I föreliggande studie är det övergripande syftet att studera hur ökad samverkan mellan akademi och verksamhetsfält, Linnéuniversitetet (LNU) och skolhuvudmän, kan bidra till ökad kvalitet på lärarstudenters utvecklingsinriktade arbeten. Målet är att utveckla former för hur dessa arbeten kan integreras i fritidshemmets ordinarie verksamhet och bli hållbara över tid. Studien syftar också till att undersöka hur samverkan mellan utbildningen och fritidshemmet kan stödja studenterna i deras utvecklingsarbeten. Genom praktiknära forskning, eller så kallad följeforskning, har vi tidigare följt upp hur studenternas utvecklingsarbeten har uppfattats och tagits emot i fritidshemmen (Dahl & Perselli, 2019). I Regeringens satsning på praktiknära forskning (Dir. 2017:27; SOU 2018:19) är målet främst att stärka samverkan mellan universiteten och skolväsendet, men det handlar i slutänden om att utveckla och förbättra skolans undervisning och möjliggöra elevers måluppfyllelse.