Denna studie kastar nytt ljus på begreppet verbgruppoch problem om dess definition när den följs av preposition. Just dessa konstruktioner har ofta en mångtydighet i sin semantik, och det är problematiskt att avgöra om den efterföljande prepositionen hör till verbgruppens betydelse eller snarare är en preposition som inleder en prepositionsfras. Ett medföljande problem utgör också frågan om prepositionsfrasen ska tolkas som omständighet eller om rektionen efter prepositionen fungerar som deltagare i processen. Studien redogör för och problematiserar partikelverb och prepositionsverb i svenskan, samt hur lexikaliserade förbindelser med preposition kan tolkas inom systemisk-funktionella grammatikens ramverk. Med hjälp av de tre perspektiven underifrån (form), ovanifrån (betydelse) och från sidan (syntax) beskrivs olika problematiska fall och varför det finns anledning att i vissa fall betrakta prepositionen som del av verbgruppen, och i andra fall se den som inledning till en prepositionsfras.

Artikeln föreslår att prepositionen ska ses som del av verbgruppen i de fall den är betydelsesvag inom prepositionsfrasen, och att rektionen då ska förstås som deltagare. I de fall prepositionsfrasen ger tydlig deltagarbetydelse som i passiva satser och i satser med benificent som deltagare ska hela prepositionsfrasen ses som en deltagare. I de fall prepositionsfrasen i sin helhet realiserar omständighetsbetydelse ska den ses som omständighet. 

Den här artikeln diskuterar hur tillämpningen av SFG som analysverktyg kan bidra till att förstå skönlitterära texters innehåll genom ett genrepedagogiskt undervisningsupplägg. Genrer definieras ofta med vaga övergripande kriterier medan denna artikel i stället syftar till att på mikronivå uppmärksamma språkliga strukturer inom genren lyrik och hur skrivhandlingarna att berätta och att beskriva realiseras språkligt. Som exempel används Himlajord av Evert Taube, som är uppbyggd som en berättelse med tydliga berättande drag. Genom att relatera utbyggda nominalgrupper och prepositionsfraser i texten till Labovs kriterier för en narrativ struktur kan analysen visa hur bruket av nominalgrupper och prepositionsfraser skapar förutsättningar för att berätta och att beskriva. Artikeln diskuterar utifrån detta resultat hur det också är möjligt att med hjälp av grammatisk analys till viss del förstå ett litterärt verks innehåll, och att grammatikkunskaper därför förtjänar uppmärksamhet inte minst i litteraturundervisningen, oavsett om eleverna undervisas i svenska eller svenska som andraspråk. Analysen visar att nominalgrupperna är mer utbyggda i händelseförloppet i dikten än vad fallet är i dess inledning och avslut. Prepositionsfraserna uttrycker tid och rum i inledningen, rum i avslutet men både rum och sätt under de mera berättande dragen.Betydelser av rum och sätt jämte bruket av bundna som-satser realiserar skrivhandlingen att berätta, medan de utbyggda nominalgrupperna med inbäddade som-satser och omständighetsbetydelser av tid och rum realiserar skrivhandlingen att beskriva. Artikeln ger exempel på grammatisk textanalys, men också ett perspektiv om vad SFG som teori bidrar med, och hur betydelsekategorier kan tjäna som grund för grammatiska diskussioner i klassrummet. 

Denna artikel undersöker hur språk och integration tas upp i svenska valrörelser med fokus på valrörelsen 2022. Språkfrågor har inte haft en framträdande roll i svensk politik men blivit alltmer omdiskuterade i samband med frågor om invandring och integration, inte minst inför valet 2022. Artikeln presenterar två delundersökningar som utgår från ett diskursanalytiskt perspektiv på ämnes i texter. Båda undersökningarna gör analyser av valmanifest där den första delundersökningen ger en översikt av hur språk- och integrationsämnen fått utrymme i tidigare valrörelser. Huvudundersökningen analyserar valmanifest från riksdagspartierna inför valet 2022 och har tre resultatteman. 1) Ett bristperspektiv när det gäller invandrares språkkunskaper som återkommer hos flera partier och som skiljer sig från tidigare valrörelser. 2) Betoning på kunskapskrav i svenska för att kunna etablera sig i det svenska samhället och 3) att aktuella partier bidrar till ett svenskspråkigt samhälle genom att erbjuda utbildning. Resultaten visar en förskjutning mot att ett ensidigt bristperspektiv alltmer dominerar debatten om språk och integration samt att frågor om språk ofta verkar användas som underlag för andra integrationsfrågor som sysselsättning eller utanförskap.

För att kunna undervisa om texter, skrivande och språk är det viktigt att du som lärare förstår vad en text är och hur vi med språkets hjälp kan formulera innehåll och budskap på olika sätt.

I den här boken beskriver författaren hur språk och texter fungerar sett utifrån den systemisk-funktionella grammatikens (SFG) analysmodell så som den tillämpas inom den s.k. Sydneyskolan med språkvetaren Michael Halliday som frontfigur. En central utgångspunkt är att SFG systematiserar språket utifrån betydelse och inte utifrån form. Det betyder i sin tur att teorin besvarar frågor om vilken effekt ett visst språkligt val ger och hur detta val förhåller sig till textens genre.

I boken får du lära dig hur kommunikationen mellan texten och läsaren fungerar, hur vi kan använda språket för att förmedla erfarenheter och hur informationen organiseras i språket. Med hjälp av textexempel diskuterar författaren teorin ur olika perspektiv, och i slutet av varje kapitel får du tips på hur du kan tillämpa kunskaperna som boken ger dig i din undervisning.

Boken är skriven som en inkörsport till SFG och riktar sig främst till lärarstudenter och lärare i svenska och svenska som andraspråk.

Background: Countries all over the world are experiencing a shortage of registered nurses (RNs). Therefore, some countries, including Sweden, have tried to solve this by recruiting internationally educated nurses (IENs). Countries offer bridging programs as educational support to qualify IENs for nursing work in the destination country. However, there is little research on IENs’ experiences of bridging programs in European countries and how these programs facilitate their integration into the world of work and their new society. The aim of this study is to explore the experiences of nurses, originally educated outside the EU (European Union)/EES, of the Swedish bridging program and of the program’s role in facilitating their integration into the nursing profession in Sweden.

Methods: A qualitative descriptive design was used to explore the topic based on 11 informants’ perspectives and experiences. Purposive sampling was used to recruit participants at one university in Sweden. Data were collected by individual interviews using a semi- structured interview guide during the year 2019 and were analysed using an interpretative thematic approach.

Results: Two main themes emerged from the analysis: 1) Return to nursing, and 2) The bridging program as a tool for transition to nursing in Sweden. The first theme includes conditions and experiences such as personal motivation and determination, and support from others that the participants described as important in order to achieve the goal of re-establishing themselves as registered nurses in Sweden. Furthermore, the second theme describes the participants’ experiences of the bridging program as mostly positive because it led to new learning and achievements that were valuable for the transition to nursing in Sweden; however, the participants also emphasised the challenges of their transition into the nursing profession, which were related to instances of misrecognition of their professional competence and the uncertain outcome of the program.

Conclusions: This study found that the bridging program facilitated integration into the nursing profession for nurses educated outside the EU/EES, especially knowledge gained in clinical-based training. Thus, it is important to recognise and value the IENs’ experience and previous knowledge and training when developing the bridging program’s curriculum.

Im vorliegenden Artikel werden fünf Gespräche in Adobe Connect unter Studierenden von Deutsch als Fremdsprache untersucht. Sie belegten einen Distanzkurs an einer schwedischen Universität. Zu diesem Kurs gehörte die mündliche Aufgabe, 30 Minuten lang ein Gespräch auf Deutsch aufrechtzuerhalten. Als Vorlage bekamen die Studierenden verschiedene Themen, die sie vor dem Seminar haben vorbereiten können. In den Gesprächen entfalteten sich verschiedene narrative Strukturen, in dieser Studie als Small Stories (Georgakopoulou 2007a, 2007b, Bamberg & Georgakopoulou 2008) betrachtet, die teils die Aufgabenkonstruktion, teils die Sprachkompetenz der Studierenden generieren. Dieser Bezug macht einen hauptsächlichen Fokus dieser Studie aus.

Mit ihrer soziolinguistischen Rahmung ist diese Studie vor allem innerhalb der Gesprächsanalyse verankert. Dieser Ansatz wird mit Robinson & Gilaberts (2007) Modell über Komplexität einer Aufgabe trianguliert, um die inhaltliche Komplexität der Small Stories zu überprüfen. Das Material zeigt, dass die Studierenden mit der Aufgabenformulierung inhaltliche Komplexität unter den Bedingungen leisten können, wenn a) die Studierenden ein Vorwissen zum Thema haben, b) sie Hilfestellungen im Lernkontext aufgreifen können und c) wenn das Gespräch an sich eine Small Story untermauert.