Critically examining the discourse of Indo-European scholarship over the past two centuries, Aryan Idols demonstrates how the concepts of "Indo-European" and "Aryan" have been shaped by and utilized for various ideological purposes. Stefan Arvidsson traces the evolution of the Aryan idea through the 19th century, from its origins in Bible-based classifications and William "Oriental" Jones' discovery of linguistic commonalities among Sanskrit, Latin, and Greek, to its application by scholars in archaeology, anthropology, folklore, comparative religion, and history. Along the way, Arvidsson explores the shifting perceptions of Aryans, connecting these changes to broader social, historical, and political processes.

In his analysis of the 20th century, Arvidsson examines how Indo-European scholarship or pseudo-scholarship was co-opted by the Nazis and fascist Catholics. Offering a wide-ranging discussion of intellectual history over the past 200 years, Aryan Idols links the pervasive idea of the Indo-European people to significant scientific, philosophical, and political developments, while raising critical questions about the nature of scholarship itself.

Det moderna samhället liknar inget tidigare samhälle.För många religiösa ledare och troende framstår moderniteten – med sin sekularisering,vetenskap, kapitalism, individualism, hedonism och ideologiska konflikter – som ett hot. Samtidigt finns det de som inte ser utvecklingen som ett hinder utan en möjlighet: först i det moderna samhället har en sant personlig gudstro, fri från tvång och förlegade ideal, blivit möjlig. Den här boken handlar om dem och deras promoderna,progressiva religionsutövning.Efter att först ha rett ut vad vi menar med traditionelloch progressiv religion utforskar en rad svenska religionsvetare olika progressiva strömningar inom världens stora religioner. På vilket sätt skiljer de sig från de traditioner de är sprungna ur? Även de helt nya religioner som medvetet skapats för att möta den moderna människans behov behandlas. Vi avslutar boken med didaktiska reflektioner och praktiska råd till blivande lärare om hur man kan belysa progressiva religionsuttryck i sin undervisning. Detta är en bok för alla som vill förstå religionens försök att anpassa sig till vår föränderliga tid.

See all formats and editions

This book explores the various ways in which socialists have understood the relationship between their political beliefs and different religious and philosophical traditions.

Considering the rise of secularism and the view that politics and life-stances are two very different spheres, it moves to examine the thought of those who believed that faith and politics are as separate as night and day, those who, on the contrary, believed that socialism rests firmly on a religious foundation, and those who have argued that socialism’s foundations are solidly scientific and therefore atheist. An examination of a range of perspectives on socialism as a political ideology, a deep conviction and even a form of faith, Secularist, Religious, and Scientific Socialism explores the aesthetic, ethical and existential ideals that have ignited the hearts of socialists, describing in detail how these ideals have been expressed in political activism, cultural forms and ways of living.

It will therefore appeal to scholars of intellectual history, political theory, political philosophy and cultural history with interests in socialism and religion.

Socialismen är en politisk rörelse av världshistorisk betydelse. Med argument för bättre arbetsvillkor, jämlikhet och rättvisa har den tilltalat folk världen över i tvåhundra år. Men socialismen har också burit med sig nya idéer om konst, kultur och livsföring, drivkrafterna bakom moderna fenomen såsom avantgardistisk konst, folkbildning, fri kärlek, kvinnoemancipation, nudism, reformpedagogik och vetenskapstro. Genom socialismens, socialdemokratins, kommunismens och anarkismens spridning har dessa innovationer revolutionerat livet på hela vår jord.

Hittills har det saknats ett verk som berättar om de estetiska, etiska och existentiella frågor som har satt socialisternas hjärtan i brand. Om det som har gjort den politiska ideologin till djup övertygelse, till en tro för vilken tusentals människor till och med har offrat sina liv. Men vad för slags tro rör det sig om?

I Röd tro. Socialistisk kultur och livsåskådning under tvåhundra år kartlägger religionshistorikern Stefan Arvidsson hur både socialister själva och rörelsens belackare och fiender liksom akademiska forskare har förstått relationen mellan de politiska övertygelserna och olika existentiella åskådningar. Efter att ha stiftat bekantskap med sekularismens uppkomst och dem som har menat att politik och livsåskådning är två vitt skilda sfärer, möter vi dem som istället hävdat att modern socialism i grund och botten är politisk kristendom, att den är något slags obskyr alternativreligion eller att den är en helt ny form av religion. Vi möter också dem som tvärtom förkunnat att socialismen måste gå hand i hand med humanistiska och ateistiska övertygelser, liksom dem som har hävdat att den bygger på solid vetenskaplig grund. Sist i boken tar sig författaren an den pockande frågan: Vem har rätt?

Frågor om förhållandet mellan religion och politik har alltmer hamnat i centrum för samhällsdebatten både i Sverige och internationellt. Det är också ett stort forskningsämne med gamla anor i flera skilda discipliner. Men forskningen inom religionsvetenskap, idéhistoria, religionssociologi, antropologi och statsvetenskap har i huvudsak utvecklats för sig inom respektive ämne och det saknas en gemensam förståelse av den omstridda relationen.

I den här boken benar religionshistorikern Stefan Arvidsson ut de olika perspektiven och de missförstånd de ger upphov till. Genom att eftersträva systematik och terminologisk stringens vill han möjliggöra en dialog mellan de olika traditionerna.

Arvidsson tar sin utgångspunkt i humanismen för att hjälpa oss att bättre förstå skillnaderna och relationerna mellan specifikt religiösa, politiska, ekonomiska och kulturella fenomen i moderna kapitalistiska samhällen. Bland annat gör han upp med tendensen att se allting som religion och lyfter istället fram betydelsen av myter, ritualer och folklig massmobilisering inom politiken. Han problematiserar också synen på totalitarism som religion och ifrågasätter en rad vanliga antaganden om vad som är utmärkande för vår sekulära tid.

Boken erbjuder en analys av alla de vetenskapliga trender och traditioner som ryms inom forskningen om religion och politik. Som sådan är den oumbärlig för alla som närmar sig ämnet oavsett disciplintillhörighet.

Since the Renaissance, artists introduced imaginative narratives to complement, or even replace, the Christian stories that functioned to shape society. They tried to introduce new mythologies. Despite the danger of encountering criticism from rationalists, as well as the threat of being absorbed by commercialism, some mythologies managed to gain influence in modern societies. Wagner’s venture, undertaken in an era no longer dominated by theology, but also not yet favored by “mythophile” psychology and spirituality, is arguably the most successful of them all. This chapter analyzes the ingredients of the success for the narrative to become a forceful mythology in the nineteenth century. This includes the ideology of humanism, the romantic idea of myths as symbolic narratives, Feuerbach’s idea of gods as signs of human alienation, Nietzsche’s view of Wagner’s Ring as an instance of anti-intellectualism, and the interpretation of the opera as at its core a socialist work of art. According to the author, the Ring should be conceived of as a special type of modern myth, namely a revolutionary myth.

This book relates some of the major trends within religion and politics to offer a historical framework with which to assess their interactions and a point of departure for studies to come. The study of the interrelationship between contemporary religious practice and modern politics is divided between several scholarly disciplines, all embracing different terminologies as well as multiple theoretical and philosophical premises. Such diversity of perspectives is to be welcomed, but it can inhibit the ability of academics to form a cohesive and coherent dialogue around the subject.

While critically assessing the historic, sociological, political, theological and anthropological aspects of religion and politics, the book demonstrates the crucial importance of recognising the capitalist economy as the framework for understanding their dynamic relationship. Moreover, it claims that humanism is the proper lens through which to critically engage with religion in society and must be the favoured point of departure for any study within the field.

This book offers a unique overarching viewpoint for of all these divergent scholarly trends and traditions. As such, it will be of significant use to academics in religious studies, political science, sociology and anthropology.