lnu.sePublikationer
Ändra sökning
Länk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Publikationer (10 of 35) Visa alla publikationer
Ericsson, S. & Skoglund, A. (2021). Föreställningar om den normala, gravida kroppen i mödrahälsovården. In: Inga-Lill Grahn; Camilla Lindholm (Ed.), Tala om kroppen: Språkliga perspektiv på hälsa och sjukdom i den digitala eran (pp. 77-108). Stockholm: Morfem
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Föreställningar om den normala, gravida kroppen i mödrahälsovården
2021 (Svenska)Ingår i: Tala om kroppen: Språkliga perspektiv på hälsa och sjukdom i den digitala eran / [ed] Inga-Lill Grahn; Camilla Lindholm, Stockholm: Morfem , 2021, s. 77-108Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Stockholm: Morfem, 2021
Nyckelord
mödrahälsovård, samtal, arabisktalande
Nationell ämneskategori
Jämförande språkvetenskap och allmän lingvistik Omvårdnad
Forskningsämne
Humaniora, Svenska språket / Nordiska språk; Hälsovetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:lnu:diva-103440 (URN)978-91-88419-24-8 (ISBN)
Forskningsfinansiär
Familjen Kamprads stiftelseVinnova
Tillgänglig från: 2021-05-17 Skapad: 2021-05-17 Senast uppdaterad: 2021-08-10Bibliografiskt granskad
Byrman, G., Stevenson-Ågren, J., Bitar, D., Ericsson, S., Oscarsson, M. & Skoglund, A. (2020). Sadima: Vänta barn på arabiska, engelska och svenska! Effektiv och integrerande design för interaktiv mödrahälsovård. Växjö: Linnéuniversitetet
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Sadima: Vänta barn på arabiska, engelska och svenska! Effektiv och integrerande design för interaktiv mödrahälsovård
Visa övriga...
2020 (Svenska)Övrigt (Refereegranskat)
Abstract [en]

Målet har varit att göra ett effektivt, integrerande och interaktivt dialogstöd (https://sadima.lnu.se/). Stödet är avsett att användas i mödravårdssam­tal mellan kvinnor med begränsade kunskaper i svenska och svensktalande barnmorskor och är ett komplement till tolk. Samtalsstödet finns på arabiska, engelska, svenska och är fritt tillgängligt på internet.  Vi vill uppnå förbättrad och effek­­tiviserad kommu­ni­ka­tion mellan barnmorskor och kvinnor. Samtalsstödet ska leda till ökad patientsäkerhet med färre komplika­tioner och minskad sjuklighet och dödlighet bland kvinnorna och deras barn, och därigenom öka vårdkvaliteten och effektivisera bru­ket av sam­hälleliga resurser. Avsikten är att sprida och nyttiggöra sam­talsstödet till ansvariga i Sveriges Kom­muner och Regioner (SKR) och samordnings­barn­morskor i Sverige. Stödet består av en del där information kan inhämtas och en del där information kan ges om gravidi­tet, förloss­ning och preventiv­medel. Genom webbsidan ska mödra­hälso­­­vården göras mer jämlik och kom­munikativ, med ökad patientsäkerhet och egenmakt för kvinnor i mödravården.

Vi har analyserat material med språkliga, normkritiska och vård­vetenskapliga metoder. I projektet har appen Sadima utvecklats i två versioner, en första testversion och sedan en andra version som ut­for­mats som en webbsida. För ut­veck­lan­det av den första versionen av appen fick vi medel av Vinnova (2016–2019). Vi arbetade med barnmorskor och skapade en testapp som sedan revide­ra­des och förbättrades suc­ces­sivt genom forskning om kvinnornas och barnmorskornas er­faren­het av att använda samtalsstödet. Det befintliga stödets innehåll är patientsäkrat av läkare och barnmorskor i Region Kalmar. 

Vi har mätt funktiona­liteten i samtalsstödet genom iterativa tester, en­käter och fokusgrupper med barnmorskor och arabisktalande kvinnor, där stödets information har pro­ble­ma­tiserats; det har gällt etnicitet (språk och kultur), klass (utbildning) och jämlikhet mellan kvinnor. Mät­ningarna har granskats och utvärde­rats av referensgruppen för bedömning av funktiona­liteten hos samtalsstödet. Grup­pen har bedömt att samtalsstödet bidragit till bättre förståelse, ökad patient­säkerhet och effektivare vård. 

Abstract [en]

The goal was to create an effective, integrative and interactive tool for dialogue support (https://sadima.lnu.se/). The dialogue support is intended for use in antenatal care conversations between women with limited knowledge of Swedish and Swedish-speaking midwives and is a complement to an interpreter. The dialogue support on the website is available in Arabic, English and Swedish and is available free of charge on the internet.  We want to improve patient safety, contribute to fewer complications, and reduce morbidity and mortality among women and their children, thereby increase the quality of care and make better use of societal resources. The intention is to spread information about the support via those responsible for maternity care in Sweden’s Municipalities and Regions, and coordinating midwives in Sweden so that it can be utilised by practising midwives. The support consists of two sections, one in which information can be obtained and the other in which information can be given about pregnancy, childbirth and contraception. Through the website, maternal health care will be made more equal and communicative, with increased patient safety and autonomy for women in antenatal care.

We have analysed material with linguistic, norm-critical and care science methods. In the project, the app Sadima was developed in two versions, first a trial version and then a second version designed as a web page. For the development of the first version of the app, we received funding from Vinnova (2016–2019). We worked with midwives and created a test app which was then revised and gradually improved through research on women’s and midwives’ experience of using this support. The content of the existing app is certified as safe for patient use by doctors and midwives in the Kalmar Region.

We have evaluated the functionality of Sadima through iterative tests, surveys and focus groups with midwives and Arabic-speaking women, where the information in the app has been scrutinized with regard to ethnicity (language and culture), class (education) and equality. The evaluation was reviewed by the reference group to assess the accuracy and suitability of the app and confirm its usefulness. The group concluded that Sadima contributes to better understanding, increased patient safety and more efficient care.

Abstract [ar]

للرعاية التفاعلية في مركز رعاية الأمومة.

إبداع متعدد الوسائط في غاية إفادة المجتمع

                      الدعم التواصلي يٌسمى "ساديما" موجود على الموقع الإلكتروني: https://sadima.lnu.se/

 

الهدف هو تقديم طريقة فعالة ومتكاملة للتواصل.  يتم إستخدام هذا الدعم في مركز رعاية الامومة للتواصل مع النساء اللواتي لديهن معلومات محدودة باللغة السويدية والقابلات السويديات وهذا الدعم التواصلي هو مكمل للمترجم. إنه متوفر باللغات العربية, الانكليزية والسويدية وهو متاح مجانا" على الانترنت. هدفنا هو تحسين التواصل بطريقة فعالية بين القابلات والنساء.

سوف يؤدي هذا التواصل الى تعزيز سلامة المرضى عبر التخفيف من المشاكل الصحية وإنخفاض حالات المرض والوفيات عند النساء وأطفالهن, مما يزيد من جودة الرعاية الصحية ويساهم في إستخدام الموارد الإجتماعية بفعالية. الهدف هو النشر والاستفادة من هذا الدعم التواصلي الى القيمين في البلديات والمناطق السويدية والى النائبين عن القابلات في السويد. يتألف الدعم من جزئين, جزىء للحصول على المعلومات وجزىء آخر لإعطاء المعلومات عن الحمل, والولادة وأساليب منع الحمل. 

من خلال هذا الموقع الإلكتروني, يمكن لمركز رعاية الأمومة تقديم رعاية متساوية ذات تواصل فعال, مع تعزيز سلامة المرضى والشعور بالإستقلالية لدى النساء. 

 

لقد أجرينا أبحاث عن محتويات هذا الدعم التواصلي عبر إستخدام أساليب لغوية وعلمية وهي ناقدة للمعايير. تم تطوير الدعم التواصلي "ساديما" على مرحلتين, المرحلة الاولى هي عبارة عن نسخة تجريبية اما النسخة الثانية فصممت كموقع إلكتروني على الانترنت. تم تطوير النسخة الاولى من الدعم التواصلي برعاية شركة "فينوفا" (2016-2019).                        

 قمنا بالتعاون مع قابلات لتطوير النسخة التجريبية الاولى وهي كانت على شكل تطبيق. وقد تم تطويره وتحسينه لاحقاً بعد إجراء أبحاث حول تجربة النساء والقابلات في إستخدامهم للدعم التواصلي. خضعت المعلومات والمحتويات الموجودة في هذا الدعم التواصلي الى إستكشاف من قبل أطباء وقابلات في منطقة "كالمار".

 

لقد أجرينا أبحاث لتقدير مدى فعالية وظيفة الدعم التواصلي عبر التجارب المتكررة, عبر أبحاث إستبيانية وعبر مقابلات مع القابلات والنساء العربيات. تم بعد ذلك معالجة العقبات اللغوية الناتجة عن الإختلاف اللغوي وثقافة البلد, والخلفية التعليمية والمساواة بين النساء.

عُرضت نتيجة الأبحاث على مراجع مختصة لتقييم فعالية هذا الدعم التواصلي وقد أكدت تلك المراجع أنه قد يساهم بتزويد المرى بمعلومات إضافية وزيادة سلامة المرضى والى رعاية صحية اكثر كفاءة.

Ort, förlag, år, sidor
Växjö: Linnéuniversitetet, 2020. s. 200
Nyckelord
Antenatal care, digital dialogue support, Arabic, English, Swedish, information, pregnancy, childbirth, contraception, norm criticism, website, Mödrahälsovård, digitalt dialogstöd, app, arabiska, engelska, svenska, graviditet, förlossning, preventivmedel, normkritik
Nationell ämneskategori
Annan hälsovetenskap
Forskningsämne
Hälsovetenskap, Hälsoinformatik
Identifikatorer
urn:nbn:se:lnu:diva-99058 (URN)
Forskningsfinansiär
Familjen Kamprads stiftelse, 2017007
Tillgänglig från: 2021-01-04 Skapad: 2021-01-04 Senast uppdaterad: 2025-05-06Bibliografiskt granskad
Ericsson, S. (2018). The language of cisnormativity: children and parents in interaction with a multimodal app. Gender and Language, 12(2), 139-167
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>The language of cisnormativity: children and parents in interaction with a multimodal app
2018 (Engelska)Ingår i: Gender and Language, ISSN 1747-6321, E-ISSN 1747-633X, Vol. 12, nr 2, s. 139-167Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [en]

Cisgender concerns the coherence of gender, over time, in perception, and through actions and identities. This article explores cisgender through the concept of cisnormativity - the normalisation of cisgendering - and its operation in spoken and multimodal interactions. Cisnormativity, like other normativities, is often conveyed implicitly and as such goes unnoticed in interaction. Through analysis of interaction at the micro level, this article shows how cisnormativity is produced and reproduced by speakers. The data comes from recordings of 23 children, mainly aged 5-8, in conversations with their parents and using an interactive app, on topics concerning families and relationships. The results show how cisnormativity is produced by the participants using various linguistic and communicative resources, such as smiles and laughter, evaluations, accounts, and the sequential organisation of interaction. Cisnormativity also interacts with other normativities, notably heteronormativity, in the data. Challenges to cisnormativity are shown to be temporary and situated.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Equinox Publishing, 2018
Nationell ämneskategori
Jämförande språkvetenskap och allmän lingvistik
Forskningsämne
Humaniora, Lingvistik
Identifikatorer
urn:nbn:se:lnu:diva-61144 (URN)10.1558/genl.31827 (DOI)000437983100002 ()2-s2.0-85049723567 (Scopus ID)
Projekt
Pappa, pappa, barn: Språklig förhandling av familj, föräldraskap och relationer i samtal mellan barn och vuxna
Forskningsfinansiär
Vetenskapsrådet, 421-2012-854
Tillgänglig från: 2017-03-08 Skapad: 2017-03-08 Senast uppdaterad: 2021-05-06Bibliografiskt granskad
Ericsson, S. & Boyd, S. (2017). Children’s ongoing and relational negotiation of informed assent in child-researcher, child-child, and child-parent interaction. Childhood, 24(3), 300-315
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Children’s ongoing and relational negotiation of informed assent in child-researcher, child-child, and child-parent interaction
2017 (Engelska)Ingår i: Childhood, ISSN 0907-5682, E-ISSN 1461-7013, Vol. 24, nr 3, s. 300-315Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [en]

Contemporary considerations of childhood research ethics recognize children’s competence and agency, their rights to be informed about research, and their capabilities to negotiate participation. There is also a recognition of children’s assent as on-going and formed in the relationship with the researcher. Drawing on two different data sets, we investigate information and assent as they appear in child-researcher, child-child and child-parent interactions. We argue for the need to pay attention to participants’ own meaning-making with regard to informed assent, and show how the presence or non-presence of the researcher in data collection may affect information and assent.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Sage Publications, 2017
Nyckelord
Assent, children’s participation, informed consent, interaction, research ethics
Nationell ämneskategori
Jämförande språkvetenskap och allmän lingvistik
Forskningsämne
Humaniora
Identifikatorer
urn:nbn:se:lnu:diva-61001 (URN)10.1177/0907568216688246 (DOI)000407128200003 ()2-s2.0-85026916003 (Scopus ID)
Projekt
Pappa, pappa, barn: Språklig förhandling av familj, föräldraskap och relationer i samtal mellan barn och vuxna
Forskningsfinansiär
Vetenskapsrådet, 421-2012-854Vetenskapsrådet, 721-2011-5842
Tillgänglig från: 2017-02-27 Skapad: 2017-02-27 Senast uppdaterad: 2019-08-29Bibliografiskt granskad
Ericsson, S. (2017). Ethics in Norm-Critical Design for Children. In: Dilemmas 2015: papers from the 18th Annual International Conference Dilemmas for Human Services. Paper presented at 18th Annual International Conference Dilemmas for Human Services: Organizing, Designing and Managing, Växjö, Sweden, September 9-11, 2015 (pp. 1-10). Växjö: Linnaeus University Press
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Ethics in Norm-Critical Design for Children
2017 (Engelska)Ingår i: Dilemmas 2015: papers from the 18th Annual International Conference Dilemmas for Human Services, Växjö: Linnaeus University Press, 2017, s. 1-10Konferensbidrag, Publicerat paper (Refereegranskat)
Abstract [en]

Starting from the assumption that research design is itself productive, in that it helps to create social realities and thereby the research results that it aims to investigate, the paper discusses a number of dilemmas of ethics and design in the research process. The discussion is illustrated by examples from a research project on child-parent conversations about families and relationships, which involved the development of a tablet app for data collection and that took a norm-critical approach to design. The discussion focuses specifically on dilemmas of rights and risks. The paper argues for reflexive research processes and active decision making in research design, as ways of tackling dilemmas of ethics and design that may not always be foreseeable or easily solvable.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Växjö: Linnaeus University Press, 2017
Nyckelord
Interaction, Norm-critical design, Ethics, Children, Rights, Risks
Nationell ämneskategori
Jämförande språkvetenskap och allmän lingvistik
Forskningsämne
Humaniora, Lingvistik
Identifikatorer
urn:nbn:se:lnu:diva-48833 (URN)10.15626/dirc.2015.08 (DOI)9789187925740 (ISBN)
Konferens
18th Annual International Conference Dilemmas for Human Services: Organizing, Designing and Managing, Växjö, Sweden, September 9-11, 2015
Tillgänglig från: 2016-01-15 Skapad: 2016-01-15 Senast uppdaterad: 2018-01-10Bibliografiskt granskad
Ericsson, S. & Byrman, G. (Eds.). (2017). Humanetten: Nummer 38, Våren 2017. Växjö: Fakulteten för konst och humaniora, Linnéuniversitetet
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Humanetten: Nummer 38, Våren 2017
2017 (Svenska)Samlingsverk (redaktörskap) (Refereegranskat)
Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Växjö: Fakulteten för konst och humaniora, Linnéuniversitetet, 2017. s. 210
Serie
HumaNetten, ISSN 1403-2279 ; 38
Nationell ämneskategori
Jämförande språkvetenskap och allmän lingvistik Genusstudier
Forskningsämne
Samhällsvetenskap, Genusvetenskap; Humaniora
Identifikatorer
urn:nbn:se:lnu:diva-65757 (URN)
Anmärkning

Editor of Journal Special Issue

Guest editors for HumaNetten no 38

Tillgänglig från: 2017-06-22 Skapad: 2017-06-22 Senast uppdaterad: 2024-02-13Bibliografiskt granskad
Byrman, G. & Ericsson, S. (2017). Slidkransar, ickebinära genus och radikalhögerns jämställdhetsdiskurser: Rapport från den nionde nordiska konferensen om språk och kön. HumaNetten (38), 5-6
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Slidkransar, ickebinära genus och radikalhögerns jämställdhetsdiskurser: Rapport från den nionde nordiska konferensen om språk och kön
2017 (Svenska)Ingår i: HumaNetten, E-ISSN 1403-2279, nr 38, s. 5-6Artikel i tidskrift, Editorial material (Refereegranskat) Published
Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Växjö: Fakulteten för Konst och Humaniora, Linnéuniversitetet, 2017
Nationell ämneskategori
Genusstudier Studier av enskilda språk
Forskningsämne
Samhällsvetenskap, Genusvetenskap; Humaniora
Identifikatorer
urn:nbn:se:lnu:diva-67247 (URN)10.15626/hn.20173801 (DOI)
Tillgänglig från: 2017-08-15 Skapad: 2017-08-15 Senast uppdaterad: 2023-02-27Bibliografiskt granskad
Ericsson, S. (2016). Mellan? kön?. QFemZine, 1, 67-73
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Mellan? kön?
2016 (Svenska)Ingår i: QFemZine, ISSN 2343-1792, Vol. 1, s. 67-73Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm)) Published
Nyckelord
Språk, genus, sexualitet, intersex
Nationell ämneskategori
Jämförande språkvetenskap och allmän lingvistik
Forskningsämne
Samhällsvetenskap, Genusvetenskap; Humaniora
Identifikatorer
urn:nbn:se:lnu:diva-58996 (URN)
Tillgänglig från: 2016-12-13 Skapad: 2016-12-13 Senast uppdaterad: 2018-01-13Bibliografiskt granskad
Cimbritz, M. & Ericsson, S. (2015). Begreppens betydelse: om facktermer i populärvetenskapliga texter och betydelsen för ett svenskt vetenskapsspråk. In: LU:s femte högskolepedagogiska utvecklingskonferens: . Paper presented at LU:s femte högskolepedagogiska utvecklingskonferens.
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Begreppens betydelse: om facktermer i populärvetenskapliga texter och betydelsen för ett svenskt vetenskapsspråk
2015 (Svenska)Ingår i: LU:s femte högskolepedagogiska utvecklingskonferens, 2015Konferensbidrag, Muntlig presentation med publicerat abstract (Övrigt vetenskapligt)
Nationell ämneskategori
Jämförande språkvetenskap och allmän lingvistik
Forskningsämne
Humaniora, Svenska språket med didaktisk inriktning
Identifikatorer
urn:nbn:se:lnu:diva-50161 (URN)
Konferens
LU:s femte högskolepedagogiska utvecklingskonferens
Anmärkning

Ej belagd, 160316

Tillgänglig från: 2016-03-03 Skapad: 2016-03-03 Senast uppdaterad: 2018-01-10Bibliografiskt granskad
Ericsson, S. & Ottesjö, C. (2015). Children play equally: Assistant teachers’ and researchers’ interaction with children with and without language and cognitive disabilities in play with a robot. In: Abstracts of the 14th International Pragmatics Conference: . Paper presented at The 14th International Pragmatics Conference, Antwerp, Belgium, 26-31 July 2015 (pp. 590-590).
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Children play equally: Assistant teachers’ and researchers’ interaction with children with and without language and cognitive disabilities in play with a robot
2015 (Engelska)Ingår i: Abstracts of the 14th International Pragmatics Conference, 2015, s. 590-590Konferensbidrag, Poster (med eller utan abstract) (Refereegranskat)
Abstract [en]

The aim of the project LekBot (Ljunglöf, P. et al. 2011) was to develop a robot to support children with severe disabilities (communicative, cognitive, physical) in play with peers that follow a typical pattern of development. Since children with disabilities have few opportunities to play independently of an adult assistant and on equal terms with other children, and more often take a passive role in interaction with more advanced children (Siperstein et al. 1997; Hestenes & Carroll 2000), we developed a speaking robot, the LekBot.

Two groups of children, at two different pre-schools were video recorded during play, in all 2x12 play sessions. In each group there was one child with cerebral palsy and one peer, as well as a teacher assistant. A previous study (Ferm et al. 2015) focused on the children’s experience of play in this situation. The children with disabilities took an active role in some cases and there was collaboration between the children as well as enjoyment of play. But there were also times when one of the children lost interest in the play.

The present study focuses on the adult’s actions during the play sessions. We will discuss the impact of the actions of the teacher assistant and the researchers during children’s play with the robot. In our talk we will present two examples. The first shows how the researcher intervenes when the children don’t take equal turns in commanding the robot. In the second, where the peer obviously lost interest in the play, we discuss how the assistant works hard in trying to involve the child in active play again. The analytic method is CA-inspired sequential analysis of transcribed video recordings.

The researchers and assistants in the recorded play situations seemed all to be aware of the goal of the project, i.e. to help a child with disabilities to play more actively together with peers. The idea of taking turns was also emphasized by the adults during the children's play. The results show how different linguistic channels are used (speech, signs, gesture and gaze, as well as symbol charts) when adults target the children’s turn-taking, request that they should talk and listen to each other and cooperate in playing together. 

Nationell ämneskategori
Jämförande språkvetenskap och allmän lingvistik
Identifikatorer
urn:nbn:se:lnu:diva-48831 (URN)
Konferens
The 14th International Pragmatics Conference, Antwerp, Belgium, 26-31 July 2015
Tillgänglig från: 2016-01-15 Skapad: 2016-01-15 Senast uppdaterad: 2018-01-10Bibliografiskt granskad
Organisationer
Identifikatorer
ORCID-id: ORCID iD iconorcid.org/0000-0002-0011-5030

Sök vidare i DiVA

Visa alla publikationer