lnu.sePublikationer
Ändra sökning
Länk till posten
Permanent länk

Direktlänk
BETA
Publikationer (10 of 23) Visa alla publikationer
Järkestig Berggren, U., Bergman, A.-S., Eriksson, M. & Priebe, G. (2019). Young carers in Sweden — A pilot study of care activities, view of caring, and psychological well‐being. Child & Family Social Work, 24(2), 292-300
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Young carers in Sweden — A pilot study of care activities, view of caring, and psychological well‐being
2019 (Engelska)Ingår i: Child & Family Social Work, ISSN 1356-7500, E-ISSN 1365-2206, Vol. 24, nr 2, s. 292-300Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [en]

Children who have parents with any kind of illness may become young carers who take a responsibility not expected of children for household tasks, or personal or emotional care for parents and siblings. So far, little is known about children in Sweden who are at risk of becoming young carers. The aim of this article is therefore to explore the extent and impact of children's caring activities as reported in a pilot study by a sample of children in Sweden. A number of international questionnaires measuring the amount of caring activities, impact of caring, quality of life, and psychological well‐being were translated and combined into a survey. The pilot survey was completed by 30 children 10–18 years of age. Also, when completing the survey, the children were interviewed concerning their experiences of caregiving. The participants report on a group level emotional symptoms such as fear and nervousness above the clinical cut‐off value. They also rate a lower level of caring compared with findings from the United Kingdom, but they report a higher degree of negative impact of caring than young carers in the United Kingdom.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Wiley-Blackwell, 2019
Nyckelord
care activities, child protection, impact of caring, psychological wellbeing, young carers, youth
Nationell ämneskategori
Socialt arbete
Forskningsämne
Samhällsvetenskap, Socialt arbete
Identifikatorer
urn:nbn:se:lnu:diva-79252 (URN)10.1111/cfs.12614 (DOI)000466428700015 ()2-s2.0-85055089285 (Scopus ID)
Tillgänglig från: 2018-12-18 Skapad: 2018-12-18 Senast uppdaterad: 2019-08-29Bibliografiskt granskad
Bergman, A.-S., Sandahl, C., Mellberg, C., Engwall, K. & Carlson, P. (2018). Bedömningsstöd för familjehemsplacerade barns umgänge: En utvärdering ur socialarbetares perspektiv. FoU Södertörn
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Bedömningsstöd för familjehemsplacerade barns umgänge: En utvärdering ur socialarbetares perspektiv
Visa övriga...
2018 (Svenska)Rapport (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

FoU Södertörn och Södertörns högskola har under år 2017, på uppdrag av Socialstyrelsen, utvärderat ett bedömningsstöd för familjehemsplacerade barns umgänge med föräldrar, andra anhöriga och närstående. Bedömningsstödet har utvecklats av FoU Södertörn i samarbete med barn- och familjehemssekreterare från nio Södertörnskommuner. Stödet utgår från erfarenhetskunskap hos personal inom familjehemsvården. Erfarenheter från placerade barn har också funnits med som en grund genom att organisationen Knas hemma har bidragit med erfarenheter från barn. Forskare i socialt arbete och juridik har lämnat synpunkter som har utvecklat bedömningsstödet.

Utvärderingen har genomförts genom att barn- och familjehemssekreterare har prövat att använda bedömningsstödet i ärenden som under en period om sex veckor år 2017 var aktuella för nyplacering, övervägande, omprövning eller umgängesbegränsning. Handläggarnas erfarenheter av att använda bedömningsstödet har inhämtats genom en enkätstudie och genom fokusgruppsintervjuer. 76 personer har deltagit i enkätundersökningen. De har svarat på enkäter efter att ha använt bedömningsstödet vid bedömningar av umgänge för totalt 144 barn. Deltagarna kommer från 27 olika kommunala socialtjänstenheter i landet. 26 personer har deltagit i intervjuer.

Resultaten visar att barn- och familjehemssekreterarna upplever ett behov av någon form av stöd i arbetet med att bedöma familjehemsplacerade barns umgänge. Bedömningen av umgänge upplevs som en svår fråga och ett viktigt utvecklingsområde. I enkätstudien har deltagarna fått svara på frågan om de upplever att bedömningsstödet har underlättat deras arbete med att göra en bedömning av umgänget i enlighet med barnets bästa. Resultaten visar att tre av fyra svar är att det stämmer mycket bra eller ganska bra. I en lika stor andel svar har bedömningsstödet bidragit till en mer rättssäker handläggning av umgängesfrågan och varit en hjälp för att samla in information på ett systematiskt sätt. I majoriteten av svaren har bedömningsstödet också bidragit till att barnets inställning till umgänge har blivit belyst.

Av intervjuer och kommentarer i enkätstudiens fria svar framkommer att handläggarna anser att bedömningsstödet fungerar särskilt bra i nya ärenden, komplexa ärenden samt när ett ärende har ny handläggare. De tar upp att bedömningsstödet skulle behöva komma in tidigare i processen då det inte endast är relevant för familjehemsenheterna utan även för utredningsenheterna inom den sociala barnavården. I intervjuer beskriver deltagare att handläggare vid utredningsenheter och familjehemsenheter kan ha skilda uppfattningar i umgängesfrågan. När ett ärende kommer till familjehemsenheten har redan handläggare vid utredningsenheten gjort en bedömning av umgänget som handläggare vid familjehemsenheten ibland upplever att det av olika skäl är svårt att genomföra. Bedömningsstödet skulle kunna vara till hjälp i de båda enheternas samverkan med att göra en bedömning av vad som är barnets bästa i umgängesfrågan.

I drygt 80 procent av svaren i enkätstudien uppges att handläggaren avser att fortsätta använda bedömningsstödet även efter utvärderingsperioden. I mer än 90 procent av svaren skulle handläggaren rekommendera andra professionella att använda bedömningsstödet.

Korstabeller visar att arbetserfarenhet har betydelse för deltagarnas svar. De som har kortare erfarenhet av arbete inom familjehemsvården har genomgående upplevt en större nytta av bedömningsstödet medan de som har längre erfarenhet har gjort det i lägre grad. Några handläggare med lång erfarenhet menar att de redan arbetar på ett rättssäkert sätt och att de följer den systematik som bedömningsstödet utgör. Men det finns även handläggare med lång erfarenhet som har upplevt att bedömningsstödet har varit till hjälp, till exempel genom att vara bekräftande i den meningen att de har kunnat stämma av att de inte har missat väsentliga saker som är relevanta för bedömningen. Barn- och familjehemssekreterare beskriver att bedömningsstödet har bidragit till att de har känt sig mer säkra på sin bedömning, vilket har bidragit till att de också har kunnat vara tydligare i samtal med barn och föräldrar samt i samband med rättsliga processer.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
FoU Södertörn, 2018. s. 66
Serie
FoU Södertörns skriftserie, ISSN 1403-8358 ; 160/18
Nyckelord
Barn, föräldrar, familjehem, socialtjänst, social barnavård, umgänge
Nationell ämneskategori
Socialt arbete
Forskningsämne
Samhällsvetenskap, Socialt arbete
Identifikatorer
urn:nbn:se:lnu:diva-70000 (URN)
Tillgänglig från: 2018-01-19 Skapad: 2018-01-19 Senast uppdaterad: 2018-01-23Bibliografiskt granskad
Bergman, A.-S. & Eriksson, M. (2018). Supported Visitation in Cases of Violence: Political Intentions and Local Practice in Sweden. International Journal of Law, Policy and the Family, 32(3), 374-393
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Supported Visitation in Cases of Violence: Political Intentions and Local Practice in Sweden
2018 (Engelska)Ingår i: International Journal of Law, Policy and the Family, ISSN 1360-9939, E-ISSN 1464-3707, Vol. 32, nr 3, s. 374-393Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [en]

In Sweden, supervised visitation has been replaced with a new measure called supported visitation. In the reform process, it was emphasized that if face to face visitation cannot be organized without risk for the child, indirect visitation or no visitation are to be considered better options. The aim of this article is to explore social work practice regarding supported visitation in cases involving violence. It draws on a study of a local visitation centre and the data consists of case files from the social services regarding 37 children where a court ordered visitation support, interviews with seven members of staff, ten parents and three children, and local documents and guidelines. For 18 of the 37 children, case files contained credible information about a history of violence. The study shows that district courts sometimes order visitation support in cases where there is a risk for the child and where in the near future normalization of visitation is unlikely. Thus, the measure of visitation support is sometimes used in a way that was not intended. Regarding social work practice, the analysis indicates that, although the guidelines developed at the local support centre under study adhere to the national policy intentions, both professionals’ validation and invalidation of violence can be seen. For service users previously subjected to violence, the documented court and social services’ practices may actively contribute to children’s and residential parents’ continued vulnerability.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Oxford University Press, 2018
Nyckelord
supported visitation, supervised visitation, child welfare, custody disputes, contact, violence, umgängesstöd, umgänge, familjerätt, vårdnadstvist, våld
Nationell ämneskategori
Socialt arbete
Forskningsämne
Samhällsvetenskap, Socialt arbete
Identifikatorer
urn:nbn:se:lnu:diva-77095 (URN)10.1093/lawfam/eby011 (DOI)000452747800007 ()2-s2.0-85059101361 (Scopus ID)
Tillgänglig från: 2018-08-13 Skapad: 2018-08-13 Senast uppdaterad: 2019-08-29Bibliografiskt granskad
Bergman, A.-S. & Rejmer, A. (2017). "Det är klart att barnen blir lidande": Om barns mående när föräldrar är i vårdnadstvist. Socialmedicinsk Tidskrift, 94(4), 437-446
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>"Det är klart att barnen blir lidande": Om barns mående när föräldrar är i vårdnadstvist
2017 (Svenska)Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 94, nr 4, s. 437-446Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [sv]

Artikeln syftar till att belysa svenska barns mående vid högintensiva vårdnadstvister och att relatera resultaten till internationell forskning. Den baseras på ett empiriskt underlag bestående av tingsrättsakter och föräldraintervjuer, som företrädesvis har utforskats genom  kvalitativa innehållsanalyser. Underlagen ger samstämmiga resultat och indikerar att barn främst utvecklar internaliserande men även externaliserande och somatiska symtom vid svåra föräldrakonflikter. Det finns också barn som reagerar  genom försenad utveckling eller regression. Därutöver framgår att andelen barn med funktionsnedsättningar är överrepresenterad i undersökningspopulationen. Resultaten ligger i linje med internationell forskning. Resultaten indikerar att det föreligger ett samband mellan barns mående och konfliktens varaktighet, föräldrarnas hälsa och föräldraförmåga. Yngre barn som lever med föräldrars vårdnadstvist behöver uppmärksammas ur ett hälsoperspektiv genom att exempelvis erbjudas preventiva interventioner.

Abstract [en]

The article aims to highlight Swedish children's health in relation to high intensity custody disputes and to relate the results to international research. Empirical data consist of district court acts and parent interviews, explored through qualitative content analysis. Regardless of empirical material, the results indicate that children's reactions are internalizing but also externalizing and somatic symptoms. There are also children who react through a developmental delay or regression. In addition, the results show that children with disabilities are over-represented. The results are in line with previous international research indicating that there is a connection between the children's health, the duration of the conflict, the parents' health and parental ability. Younger children living with parental custody disputes need attention from a health perspective e.g. by preventive interventions.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Karolinska institutet, 2017
Nyckelord
barns mående;vårdnadstvister;föräldraintervjuer;somatiska symtom
Nationell ämneskategori
Socialt arbete
Forskningsämne
Samhällsvetenskap, Socialt arbete
Identifikatorer
urn:nbn:se:lnu:diva-68336 (URN)
Forskningsfinansiär
Vetenskapsrådet, 2011-1932Folkhälsomyndigheten
Tillgänglig från: 2017-10-12 Skapad: 2017-10-12 Senast uppdaterad: 2018-03-05Bibliografiskt granskad
Bergman, A.-S. & Rejmer, A. (2017). Parents in child custody disputes: Why are they disputing?. Journal of Child Custody, 14(2-3), 134-150
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Parents in child custody disputes: Why are they disputing?
2017 (Engelska)Ingår i: Journal of Child Custody, ISSN 1537-9418, Vol. 14, nr 2-3, s. 134-150Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [en]

Since 2000, the number of custody disputes has increased in Sweden. Living in the midst of a parental conflict places the children under great stress. Research on parental conflicts is predominantly theoretical, thus there is a need for empirical studies to better understand the problems and needs of the children and parents. This article examines parental disputes regarding custody, residence, and access for children, and aims to understand the characteristics of the conflicts behind the disputes. The article is primarily based on qualitative analyses of court documents. The results show that the majority of the parents’ conflicts are defined as conflicts of values, stemming from concern about the other parent’s capability to care for younger children.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Taylor & Francis, 2017
Nyckelord
Child custody, conflicts of interest, conflicts of values, divorce, family-life-trajectory, gender, high-conflict divorce, parenting issues
Nationell ämneskategori
Socialt arbete
Forskningsämne
Samhällsvetenskap, Socialt arbete
Identifikatorer
urn:nbn:se:lnu:diva-68041 (URN)10.1080/15379418.2017.1365320 (DOI)000424571100003 ()2-s2.0-85029683257 (Scopus ID)
Projekt
High-conflict families of divorce
Forskningsfinansiär
VetenskapsrådetFolkhälsomyndigheten
Tillgänglig från: 2017-09-20 Skapad: 2017-09-20 Senast uppdaterad: 2019-08-29Bibliografiskt granskad
Bergman, A.-S. (2017). Stöd till barn när föräldrar har familjerättsliga konflikter: En utvärdering av Rädda Barnens samtalsmaterial "Hanna & Theo". FoU Södertörn
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Stöd till barn när föräldrar har familjerättsliga konflikter: En utvärdering av Rädda Barnens samtalsmaterial "Hanna & Theo"
2017 (Svenska)Rapport (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

När föräldrar är i familjerättslig konflikt om vårdnad, boende och umgänge påverkas även barnen. Tidigare forskning visar att barnen kan utveckla psykisk ohälsa, beteende- och skolproblem.

Rädda Barnen har utvecklat samtalsmaterialet ”Hanna & Theo” som riktas till barn i åldrarna 6–13 år vars föräldrar har familjerättsliga konflikter. Syftet med materialet är att barnen ska få möjlighet att tillsammans med en professionell prata och reflektera kring olika situationer som kan uppstå när de har föräldrar som är i konflikter med varandra; att de ska få hjälp att förstå att de inte är ensamma i sin situation; samt att de ska få verktyg för att lättare kunna hantera sin situation.

I den här rapporten utvärderas samtalsmaterialet ”Hanna & Theo”. Det har prövats i en pilotstudie i två kommuner i Sverige under år 2017. Tolv barn, deras föräldrar och nio samtalsledare medverkar i utvärderingen. Den bygger på deltagarnas erfarenheter av hur samtalsserien och materialet har fungerat för barnen. Föräldrarna har gjort skattningar av barnens mående och beteende före och efter samtalsserien. Barnen har gjort skattningar av sin tillfredsställelse med livet, före och efter samtalsserien.

Resultaten visar att såväl barn som föräldrar och samtalsledare i hög grad har positiva erfarenheter av samtalsserien och materialet. Barnen beskriver att bok, övningar och samtalsledare har haft betydelse och varit till stöd. Mätningar av barnens mående och beteende visar att symtomen har minskat för åtta av elva barn vid den andra mätningen, enligt deras föräldrars skattningar. Minskningen gäller särskilt barnens emotionella symtom. Sex av elva barn skattar en förbättrad tillfredställelse med livet. Det finns en god överensstämmelse mellan föräldrars och barns skattningar vilket ger indikation på att de har en likartad bild av barnens mående. Det finns exempel på att barn som har deltagit i studien inte har känt igen sig i berättelsen. Det kan bero på att den familjerättsliga konflikten inte är barnets primära problem. Det bekräftar betydelsen av att vara noggrann vid bedömningen av vilka barn som ska få en specifik stödinsats. Samtalsmaterialet behöver en viss anpassning för att fungera så bra som möjligt för de allra yngsta barnen.  

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
FoU Södertörn, 2017. s. 38
Serie
FoU Södertörns skriftserie, ISSN 1403-8358 ; 159/17
Nyckelord
Barn, familj, familjerätt, familjerättsliga konflikter, stöd till barn, barn som anhöriga
Nationell ämneskategori
Socialt arbete
Forskningsämne
Samhällsvetenskap, Socialt arbete
Identifikatorer
urn:nbn:se:lnu:diva-69998 (URN)
Tillgänglig från: 2018-01-19 Skapad: 2018-01-19 Senast uppdaterad: 2018-01-23Bibliografiskt granskad
Bergman, A.-S., Axberg, U. & Hanson, E. (2017). When a parent dies: a systematic review of the effects of support programs for parentally bereaved children and their caregivers. BMC Palliative Care, 16, 1-15, Article ID 39.
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>When a parent dies: a systematic review of the effects of support programs for parentally bereaved children and their caregivers
2017 (Engelska)Ingår i: BMC Palliative Care, ISSN 1472-684X, E-ISSN 1472-684X, Vol. 16, s. 1-15, artikel-id 39Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [en]

Background: The death of a parent is a highly stressful life event for bereaved children. Several studies have shown an increased risk of mental ill-health and psychosocial problems among affected children. The aims of this study were to systematically review studies about effective support interventions for parentally bereaved children and to identify gaps in the research.

Methods: The review’s inclusion criteria were comparative studies with samples of parentally bereaved children. The focus of these studies were assessments of the effects on children of a bereavement support intervention. The intervention was directed towards children 0–18 years;but it could also target the children’s remaining parent/caregiver. The study included an outcome measure that dealt with effects of the intervention on children. The following electronic databases were searched up to and including November 2015: PubMed, PsycINFO, Cinahl, PILOTS, ProQuest Sociology (Sociological Abstracts and Social Services Abstracts). The included studies were analysed and summarized based on the following categories: type of intervention, reference and grade of evidence, study population, evaluation design, measure, outcome variable and findings as effect size within and between groups.

Results: One thousand, seven hundred and six abstracts were examined. Following the selection process, 17 studies were included. The included studies consisted of 15 randomized controlled studies, while one study employed a quasi-experimental and one study a pre-post-test design. Thirteen studies provided strong evidence with regards to the quality of the studies due to the grade criteria; three studies provided fairly strong evidence and one study provided weaker evidence. The included studies were published between 1985 and 2015, with the majority published 2000 onwards. The studies were published within several disciplines such as psychology, social work, medicine and psychiatry, which illustrates that support for bereaved children is relevant for different professions. The interventions were based on various forms of support: group interventions for the children, family interventions, guidance for parents and camp activities for children. In fourteen studies, the interventions were directed at both children and their remaining parents. These studies revealed that when parents are supported, they can demonstrate an enhanced capacity to support their children. In three studies, the interventions were primarily directed at the bereaved children. The results showed positive between group effects both for children and caregivers in several areas, namely large effects for children’s traumatic grief and parent’s feelings of being supported; medium effects for parental warmth, positive parenting, parent’s mental health, grief discussions in the family, and children’s health. There were small effects on several outcomes, for example children’s post-traumatic stress disorder (PTSD) symptoms, anxiety, depression, self-esteem and behaviour problems. There were studies that did not show effects on some measures, namely depression, present grief, and for the subgroup boys on anxiety, depression, internalizing and externalizing.

Conclusions: The results indicate that relatively brief interventions can prevent children from developing more severe problems after the loss of a parent, such as traumatic grief and mental health problems. Studies have shown positive effects for both children’s and remaining caregiver’s health. Further research is required including how best to support younger bereaved children. There is also a need for more empirically rigorous effect studies in this area.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
BioMed Central, 2017
Nyckelord
Bereavement, Grief, Parental death, Death, Dying, Bereavement support, Intervention, Evaluation
Nationell ämneskategori
Omvårdnad
Forskningsämne
Hälsovetenskap, Omvårdnad
Identifikatorer
urn:nbn:se:lnu:diva-67215 (URN)10.1186/s12904-017-0223-y (DOI)000407972800001 ()2-s2.0-85027680851 (Scopus ID)
Tillgänglig från: 2017-08-11 Skapad: 2017-08-11 Senast uppdaterad: 2019-08-29Bibliografiskt granskad
Bergman, A.-S. & Hanson, E. (2016). Effekter av anknytningsbaserade interventioner för yngre barn och deras omvårdnadspersoner: En kunskapsöversikt. Kalmar/Växjö: Nationellt kompetenscentrum anhöriga
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Effekter av anknytningsbaserade interventioner för yngre barn och deras omvårdnadspersoner: En kunskapsöversikt
2016 (Svenska)Rapport (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

Denna kunskapsöversikt har fokus på anknytningsbaserade interventioner till spädbarn och yngre barn (0–5 år) och deras närmaste omvårdnadspersoner. Anknytning handlar om barns behov av trygghet och närhet till minst en anknytningsperson för att kunna utvecklas och använda sina egna resurser. En trygg anknytning i relationen mellan barn och omvårdnadsperson är relaterat till positivt långsiktigt utfall för barnen.

I ett internationellt perspektiv har ett flertal behandlingsmetoder utvecklats under de senaste decennierna för att främja samspel och barns anknytning. Det är effekter av sådana interventioner som är i fokus för denna översikt.

Syftet är att systematiskt kartlägga, granska och sammanställa kunskap om effektstudier av metoder för samspelsbehandling samt att göra en analys av kunskapsläget i ett effektsammanhang. Följande frågeställningar är i fokus: Vilka metoder för samspelsbehandling har utvärderats med fokus på behandlingens effekter för barns anknytning och omvårdnadspersoners lyhördhet? Hur ser kunskapsläget ut vad gäller effekter av utvärderade metoder? Vilka slutsatser kan dras om behov av fortsatt forskning?

Översikten är avgränsad till interventioner som ges av professionella och där populationen tillhör någon riskgrupp i ett anknytningsperspektiv. Mer än två tusen referenser har granskats. Slutligen har 31 referenser inkluderats vilka behandlar 16 olika metoder. Samtliga studier har randomiserad kontrollerad design. De har genomförts i USA, Nederländerna,Kanada, Storbritannien, Portugal och Sverige.

Metoderna syftar till att förbättra omvårdnadspersonernas förmåga att uppfatta sina barns signaler och ge dem ett lyhört gensvar. Medan några metoder är inriktade på att förändra omvårdnadspersonernas beteende är andra inriktade på att förändra deras egna anknytningsrepresentationer. I det senare fallet är avsikten att omvårdnadspersonerna ska bli medvetna om hur deras egna tidigare relationserfarenheter kan påverka deras relation till sitt barn. Behandlingen syftar till att ge omvårdnadspersonerna en korrektiv emotionell erfarenhet som i sin tur ska öka deras lyhördhet och intoning i relation till sina barn. Det finns också metoder som är inriktade på att ge socialt stöd till omvårdnadspersonerna.

De flesta metoder ges i familjernas hemmiljö. Det finns en stor variation i omfattning, alltifrån tre sessioner upp till behandling under flera års tid. I några interventioner arbetar behandlarna med videoinspelningar där omvårdnadspersonerna får feedback på samspelet med sina barn. Behandlingen har i de allra flesta fall getts till dyaden mor-barn.Det är få fäder som deltar i interventionerna. Det finns exempel på metoder som riktas till fosterbarn och deras omvårdnadspersoner.

Flera studier har visat signifikanta effekter för barns anknytning och/eller omvårdnadspersoners lyhördhet/känslomässiga tillgänglighet. Det finns studier som har visat effekt i form av minskad andel barn med desorganiserad anknytning, vilket är det anknytningsmönster som är tydligast förknippat med problem för barn senare under utvecklingen. Det finns även studier som förutom effekter för anknytning och samspel har visat effekter för barnens hälsa och utveckling samt omvårdnadspersonernas hälsa, upplevelse av stöd och förbättrade relationer till personer i deras närmaste omgivning. Det är betydelsefulla resultat i sammanhanget för att främja barns anknytning och omvårdnadspersoners lyhördhet.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Kalmar/Växjö: Nationellt kompetenscentrum anhöriga, 2016. s. 112
Serie
Nka Barn som anhöriga ; 2016:5
Nyckelord
Anknytning, barn, föräldrar, föräldraskap, interventioner, effekter, samspelstöd
Nationell ämneskategori
Socialt arbete
Forskningsämne
Samhällsvetenskap, Socialt arbete
Identifikatorer
urn:nbn:se:lnu:diva-60462 (URN)978-91-87731-45-7 (ISBN)
Tillgänglig från: 2017-02-02 Skapad: 2017-02-02 Senast uppdaterad: 2018-04-19Bibliografiskt granskad
Bergman, A.-S. (2016). “In a Proper Home”: Foster Children’s Needs and Foster Parents’ Suitability during the Twentieth Century. Journal of Family History, 41(2), 176-191
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>“In a Proper Home”: Foster Children’s Needs and Foster Parents’ Suitability during the Twentieth Century
2016 (Engelska)Ingår i: Journal of Family History, ISSN 0363-1990, E-ISSN 1552-5473, Vol. 41, nr 2, s. 176-191Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [en]

In all times and in all societies, there have been children who for various reasons have not been able to grow up with their biological parents. The solutions to the problems have varied; in Sweden, most of the children have been placed in foster care. Because of the act regulating state childcare passed in 1926, child welfare boards were established in the municipalities. These boards were responsible for placing children with foster parents and for supervising foster homes. Foster parents were required to be suitable in order to be allowed to take care of a foster child. This article analyzes conceptions of foster parents’ suitability in relation to perceptions of foster children’s needs during the twentieth century. This study is based on document analysis of the child welfare practice. Via a long-term analysis, the study reveals continuity as well as changes over time. Major changes took place in the 1960s and 1970s with new requirements on foster parents due to changes in which children were placed in care and changing perceptions of childhood and parenthood in the society.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Sage Publications, 2016
Nyckelord
foster care, foster children, foster parents, child welfare, social work, twentieth century
Nationell ämneskategori
Socialt arbete
Forskningsämne
Samhällsvetenskap, Socialt arbete
Identifikatorer
urn:nbn:se:lnu:diva-50660 (URN)10.1177/0363199016635493 (DOI)000373045600006 ()2-s2.0-84961238635 (Scopus ID)
Externt samarbete:
Tillgänglig från: 2016-03-13 Skapad: 2016-03-13 Senast uppdaterad: 2018-05-16Bibliografiskt granskad
Bergman, A.-S. (2016). Se, uppfatta, höra, men inte störa: En utvärdering av umgängesstöd för barn. Stockholm: Stockholms stad och FoU Södertörn
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Se, uppfatta, höra, men inte störa: En utvärdering av umgängesstöd för barn
2016 (Svenska)Rapport (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

Denna studie är en utvärdering av umgängesstöd för barn enligt Föräldrabalken vid en av socialtjänstens umgängesverksamheter i Stockholm, där stödet verkställs i en särskild lokal. Syftet med studien är att utvärdera umgängesstödet i relation till dess avsikt att skapa trygghet för barnet och bidra till ett normaliserat umgänge. Normalisering betyder i detta sammanhang att barn och förälder efter en begränsad tid med umgängesstöd klarar fortsatt umgänge på egen hand. Ett andra syfte med studien är att göra en analys av målgruppen för umgängesstöd och deras behov. Utvärderingen utgår från en programteoretisk modell. Den bygger på intervjuer med berörda barn, föräldrar och personal, dokumentanalyser samt observationer.

Resultaten visar att det i allmänhet är yngre barn som får umgängesstöd. De flesta barn bor med sin mamma och har umgänge med sin pappa. Behovet av umgängesstöd kan uppstå för att ett yngre barn inte har träffat sin umgängesförälder under en längre tid och föräldrarna inte kan mötas. Behovet kan också uppstå för att ge barnet skydd och säkerhet om det tidigare har förekommit våld i nära relation eller om umgängesföräldern till exempel har missbruksproblem. Uppgifter i akterna ger indikation på att det har förekommit våld i nära relation i många ärenden.

I rapporten presenteras identifierade framgångsfaktorer respektive hinder för att umgängesstödet ska bidra till trygghet för barnet och normalisering. En slutsats av studien är att socialtjänsten behöver vara klar över syftet med umgängesstödet i det individuella fallet då umgängesstöd har kommit att användas inte endast i ärenden där domstolen har bedömt att umgänget kan normaliseras, utan ibland även i syfte att få mer information som underlag för bedömning av vad som är barnets bästa. Det innebär att det blir problematiskt att utgå ifrån att umgänget alltid ska normaliseras. Talet om normalisering inom en viss tid kan skapa mycket stress och oro för berörda barn och boendeföräldrar om det exempelvis har förekommit våld i nära relation eller om umgängesföräldern har missbruksproblem.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Stockholm: Stockholms stad och FoU Södertörn, 2016. s. 60
Nyckelord
barn, socialt arbete, umgänge, umgängesstöd, barns rättigheter, familjerätt
Nationell ämneskategori
Socialt arbete
Forskningsämne
Samhällsvetenskap, Socialt arbete
Identifikatorer
urn:nbn:se:lnu:diva-56585 (URN)
Tillgänglig från: 2016-09-20 Skapad: 2016-09-20 Senast uppdaterad: 2018-05-16Bibliografiskt granskad
Organisationer
Identifikatorer
ORCID-id: ORCID iD iconorcid.org/0000-0001-5202-0722

Sök vidare i DiVA

Visa alla publikationer