Distance courses are today a common feature in the university's range of courses. There are distance courses in different subject areas such as the subject of music. There have been distance learning courses for a long time, although much of the teaching has temporarily changed due to the reorganization of teaching during covid 19. In distance learning, the didactic elements may be different than in campus teaching. In 1978, Bjørndal and Lieberg (1978) developed a didactic relationship model. The model consists of different didactic categories; student and teacher conditions, goals, frame factors, methods, content and assessment. These categories influence each other relationally in different ways depending on what choices the teacher makes. A central aspect is that the teaching should be seen as a wholeness because the decisions the teacher makes based on one category also affect the other categories. The model was made to be a support for teachers' planning and it had a great influence on Norwegian didactics (Hanken & Johansen, 2021). Today, the didactic relationship model is also used in Swedish teacher education. When the didactic relational model was developed in 1978, the technology that today enables digital distance education did not exist. With this starting point, the purpose of this study was to make a model development of Hanken and Johansen´s model (2021) as a subject didactic development work with a focus on distance learning. The research question is: How can the didactic categories be described based on distance education in music? The study has been conducted as three pair interviews. The selection is goal-oriented (Bryman, 2002) and consists of university teachers who teach the subject of music in distance courses. The subject of music in this study consists of both musical-practical elements and theoretical elements. The analysis will be made on the basis of   Hanken and Johansen's (2021) definitions of the categories in the model. The study is ethically reviewed by the Ethics Committee Southeast, Sweden. The study is part of a development work within a university. The results of the study may be of interest to university teachers as well as other teachers who teach distance learning courses in the subject of music. The study could also make didactic choices and consequences visible to music education students.

Distance courses are today a common feature in the university's range of courses. There are distance courses in different subject areas such as the subject of music. There have been distance learning courses for a long time, although much of the teaching has temporarily changed due to the reorganization of teaching during covid 19. In distance learning, the didactic elements may be different than in campus teaching. In 1978, Bjørndal and Lieberg (1978) developed a didactic relationship model. The model consists of different didactic categories; student and teacher conditions, goals, frame factors, methods, content and assessment. These categories influence each other relationally in different ways depending on what choices the teacher makes. A central aspect is that the teaching should be seen as a wholeness because the decisions the teacher makes based on one category also affect the other categories. The model was made to be a support for teachers' planning and it had a great influence on Norwegian didactics (Hanken & Johansen, 2014). Today, the didactic relationship model is also used in Swedish teacher education. When the didactic relational model was developed in 1978, the technology that today enables digital distance education did not exist. According to the changed conditions, the purpose of this study is to investigate whether the definitions of the didactic categories, which are found in Hanken and Johansen (2014), change with distance education and based on Bjørndal and Lieberg's (1979) didactic relationship model analyze the relationships between the categories. The research questions are: How are the didactic categories defined on the basis of distance education? What are the relationships between the didactic categories in distance education? The study has been conducted as three pair interviews. The selection is goal-oriented (Bryman, 2002) and consists of university teachers who teach the subject of music in distance courses. The subject of music in this study consists of both musical-practical elements and theoretical elements. The analysis will be made on the basis of the didactic relationship model (Bjørndal & Lieberg, 1978) and Hanken and Johansen's (2014) definitions of the categories in the model. As support for the definition of frame factors, Sandberg's (1996) interpretation of the frame factor theory can be used. The study is ethically reviewed by the Ethics Committee Southeast, Sweden. The study is part of a development work within a university. The results of the study may be of interest to university teachers as well as other teachers who teach distance learning courses in the subject of music. The study could also make didactic choices and consequences visible to music education students.

References:Bryman, A. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.Bjørndal, Bjarne. & Sigmund, Lieberg. (1978). Nye veier i didaktikken. Aschehoug, Oslo Hanken, I.M. & Johansen, G. (2014). Musikkundervisningens didaktikk. (2. utg.) Oslo: Cappelen Damm akademisk. Sandberg, Ralf. (1996). Musikundervisningens yttre villkor och inre liv: några variationer över ett läroplansteoretiskt tema. (Doktorsavhandling, Stockholm: Universitet, Stockholm). Hämtad från http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva- 97924

På denna workshop kommer vi tillsammans utforska matematik, musik och relationen dem emellan. Utgångspunkten är ämnesintegrerad undervisning där lärande genom matematiska aktiviteter riktat till förskola och förskoleklass fokuseras. Efter en kort introduktion kommer deltagarna själva få delta i en rad olika aktiviteter. Dessa aktiviteter kan utmana och utveckla yngre barns förståelse för matematik och matematiska sammanhang med hjälp av musik som metod. Det matematiska ämnesinnehållet behandlar begreppsbildning, taluppfattning och rumsuppfattning. 

Syftet med denna studie är att undersöka vilka aspekter elever i årskurs tre behöver uppmärksammas på för att kunna sjunga starkt och svagt. Syftet är också att förläraren utveckla kunskaper om praxisnära forskning. Undersökningens metod är kvalitativ då den bygger på modellen learning study med variationsteorin som teoretisk utgångspunkt. Det empiriska materialet består av sammanlagt sex filmade lektioner i årskurs tre. Resultatet visar att aspekter eleverna behöver uppmärksammas på och i variation arbeta med, är: Hur deras egen och andras sång låter i relation till starkt och svagt, teoretisk kunskap och visualisering av korrekta musikaliska dynamiska begrepp och praktiskt utövande av sång i relation till dynamik.

The purpose of this study is to examine which aspects students in year three in the Swedish comprehensive school need to pay special attention to in order to alternate between loudly and softly singing. The aim is also for the teacher to develop knowledge of practice oriented research. The survey methodology is qualitative as it is based on the model learning study with variation theory as the theoretical basis. The empirical material consists of a total of six filmed lessons throughout year three. The result indicates that the aspects pupils need to pay attention to and work with in varied ways, are: How their own and the singing of others sounds in relation to loudly and softly singing, knowledge and visualization of accurate musical dynamic concepts, and practical exercise of singing in relation to dynamics. 

Vilka kunskaper och färdigheter behöver förskollärarstudenter ha i estetiska ämnen för att kunna arbeta med estetiska lärprocesser?

I denna fråga finns olika ståndpunkter och därför är frågan viktig att diskutera, i synnerhet då senaste lärarutbildningsreformen (2009/10:89) minskat utrymmet för de estetiska ämnena (Lindgren & Ericsson, 2013). Å ena sidan finns de som anser att mediespecifika kunskaper är nödvändiga (Marner & Örtegren, 2003). Å andra sidan finns lärarutbildningar som menar att medieneutrala kunskaper är tillräckliga (Lindgren & Ericsson, 2013). Lindgren och Ericsson (2013) har undersökt hur lärarutbildningar sedan den senaste lärarutbildningsreformen (1999) legitimerar den estetiska verksamheten och har identifierat fyra olika strategier för detta:

1)kommunikativ kompetens, 2) praktiska färdigheter, 3) terapi och personlig utveckling, 4) relativisering av kvalitet.

Olika ståndpunkter påverkar de estetiska kurserna i förskollärarutbildningar både vad gäller innehåll och omfattning. På vilket sätt studenterna möter de estetiska ämnena beror då på vilket lärosäte man studerar på. Med detta i åtanke kan tidigare nämnda strategier vara till hjälp i ett rundabordssamtal för att diskutera vilka kunskaper och färdigheter i estetiska ämnen förskollärarstudenter behöver för att kunna arbeta med estetiska lärprocesser.

Syftet med denna studie är att undersöka och analysera förskollärares föreställningar och resonemang om musik i relation till estetiska lärprocesser i förskolepraktiker. Under-sökningens metod utgår från den kvalitativa forskningsintervjun. Det empiriska materialet består av intervjuer med tio förskollärare. Teorival tar avstamp i Eisners (1974) myter och i Molander (2009) och Burmans (2014) teorier om estetiska lärprocesser. Det är utifrån dessa teorier jag genom abduktivt förfarande utformat en analysmodell. Resultatet visar att förskollärarna ser musik som ett ämne som dels behöver styras, dels är till för att utveckla andra kompetenser än det musikaliska. Angående dessa föreställningar om musik i relation till estetiska lärprocesser visar resultatet att det reproducerande arbetet i förskolan är överrepresenterat och att det praktiska arbetet slutar vid ett görande. Förskollärarna reflekterar och lyfter inte görandet vidare för att barnet ska kunna skapa något nytt, alternativt. Min tolkning av detta resultat är att förskollärarna i studien inte har tillräcklig musikalisk och musikdidaktisk kunskap för att kunna arbeta med musikaliska kvaliteter och instrumentspel i relation till estetiska lärprocesser.

The purpose of this study is to investigate and analyse preschool teachers views and ideas regarding music in relation to aesthetic learning processes in preschool pedagogy. The method of this study is based upon the qualitative research interview. The empirical material consists of interviews from ten preschool teachers. Choice of theory derives from Eisner´s (1974) myths and Molander´s (2009) and Burman´s (2014) theories regarding aesthetic learningprocesses. I have, based on these theories, created a model of analysis through an abductive procedure. The result shows that preschool teachers view music as a subject that partly needs to be controlled, partly exist as a means of developing other competences than musical. Regarding these ideas about music, in relation to aesthetic learning processes, the result shows that reproductive work in preschools is over represented, and practical work stops at simply “doing”. Preschool teachers do not reflect and give prominence to “the doing”, in order for the child to be able to create something new, alternative. My interpretation of the result is that the preschool teachers in this study do not have enough musical didactic education and musical knowledge, in order to work with musical qualities and instrument playing in relation to aesthetic learning processes.