lnu.sePublikationer
Ändra sökning
Länk till posten
Permanent länk

Direktlänk
BETA
Larsson, Kjell, ProfessorORCID iD iconorcid.org/0000-0003-2737-4208
Publikationer (10 of 58) Visa alla publikationer
Hassellöv, I.-M., Larsson, K. & Sundblad, E.-L. (2019). Effekter på havsmiljön av att flytta över transporter från vägtrafik till sjöfart. Göteborg: Havsmiljöinstitutet
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Effekter på havsmiljön av att flytta över transporter från vägtrafik till sjöfart
2019 (Svenska)Rapport (Refereegranskat)
Abstract [sv]

Antagandet av en nationell godstransportstrategi 2018 innebär att Sverige strävar efter att ”främja en överflyttning av godstransporter från väg till järnväg och sjöfart”. Ett delmål är att minska negativ miljöpåverkan från godstransporter. Men, om en överflyttning av gods från väg till sjöfart innebär ökat antal fartyg, eller ökad tillryggalagd distans med fartyg, innebär överflyttningen en ökad belastning på havsmiljön. Här föreligger därför en målkonflikt mellan transportpolitiska mål och flera miljömål. Tillståndet i havsmiljön runt Sveriges kuster uppnår idag inte god miljöstatus med avseende på exempelvis näringsämnen, miljögifter och främmande arter; för samtliga dessa belastningar bidrar sjöfarten till den negativa situationen. För att nå god miljöstatus behöver istället den totala belastningen på den marina miljön minska. Vid en eventuell överflyttning av godstransport från väg till sjöfart, är det därför angeläget att säkerställa att den ökade belastningen på den marina miljön minimeras. Ett sätt är att visa geografisk hänsyn genom att undvika sjöfart inom miljömässigt känsliga havsområden. Ett annat sätt är att ställa hårdare krav på fartygens prestanda. Miljöpåverkan från fartyg varierar framför allt mellan, men också inom, olika fartygstyper. Men att skapa nya regelverk med syfte att förbättra fartygens prestanda är en långsam process eftersom sjöfarten primärt regleras genom internationella konventioner där tillämpning av regionala eller nationella särregler undviks. Några förslag till åtgärder för att säkerställa att havsmiljön kring Sverige inte försämras till följd av överflyttning av godstransporter från väg till sjöfart är:

 

  • Tillse att det skapas högkvalitativt och jämförbart underlag för sjö- och landtransporters påverkan på havsmiljön.

 

  • Analysera och kommunicera samtliga typer av utsläpp, inte bara utsläpp av koldioxid. Utsläppsmängder och påverkan bör anges och jämföras i absoluta tal och relevanta enheter.

 

  • Minimera antalet transporter genom att öka fyllnadsgraden.

 

  • Optimera fartygens hastighet för att minimera drivmedelsförbrukningen och emissioner.

 

  • Dagens fartygstrafik i Sveriges mest känsliga och skyddade havsområden måste minska. När- och kustsjöfart bör kanaliseras bort från havs- och kustområden med höga naturvärden.

 

  • Skapa tydliga incitament så att fraktköpare enbart anlitar fartyg som har högsta miljöprestanda avseende såväl utsläpp av växthusgaser som av andra förorenande eller övergödande ämnen till luft och vatten.

 

  • Säkerställ att införandet av ett NECA (kvävekontrollområde) i Östersjön och Nordsjön innebär att fler fartyg installerar kväverening och att införandet inte leder till att fler äldre fartyg utan regelstadgad effektiv kväverening trafikerar området. • Stärk samordningen mellan myndigheter så att framtidsfrågor som rör sjöfart och dess miljöpåverkan behandlas och åtgärdas i linje med ekosystembaserad förvaltning.

 

Relaterat till sjöfartens striktare svavelregler som träder i kraft 2020-01-01:

 

  • Förbjud utsläpp av skrubbervatten till havet då utsläppen innebär en stor risk för försämrad miljöstatus och överskridna miljökvalitetsnormer enligt vattendirektivet, med avseende på exempelvis koppar och zink.

 

  • Utred konsekvenserna av den förväntade ökade användningen av lågsvavliga hybridoljor som fartygsbränsle. Då befintlig saneringsutrustning är mindre effektiv för hybridoljor innebär detta en ökad risk vid kommande olyckor och oljeutsläpp.
Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Göteborg: Havsmiljöinstitutet, 2019. s. 69
Serie
Havsmiljöinstitutets rapport ; 2019:5
Nyckelord
Havsmiljö, sjöfart, godstransport, Östersjön
Nationell ämneskategori
Transportteknik och logistik Miljövetenskap
Forskningsämne
Sjöfart, Sjöfartsvetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:lnu:diva-90377 (URN)
Tillgänglig från: 2019-12-04 Skapad: 2019-12-04 Senast uppdaterad: 2019-12-17Bibliografiskt granskad
Larsson, K. (2019). Oljeutsläpp från fartyg i Sveriges närområde: vad visar statistiken?. Göteborg
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Oljeutsläpp från fartyg i Sveriges närområde: vad visar statistiken?
2019 (Svenska)Rapport (Refereegranskat)
Abstract [sv]

Information om antal bekräftade oljeutsläpp och volym utsläppt olja från fartyg i Sveriges närområde har insamlats och publicerats sedan flera decennier av svenska Kustbevakningen samt av Helcom. Ytterligare information om förekomst av oljeutsläpp från fartyg i centrala Östersjön har insamlats via standardiserade vinterinventeringar av oljeskadade alfåglar under perioden 1996/97 till 2016/17. Information från dessa tre källor kan användas för att skapa ett flertal indikatorer som på olika sätt belyser trender över tid. De tre informationskällorna har olika felkällor, begränsningar och mörkertal.

Sett över en längre tid pekar de tillgängliga indikatorerna på att antalet bekräftade oljeutsläpp och volymen utsläppt olja från fartyg i Östersjön och Västerhavet har minskat från en mycket hög nivå till en lägre nivå. På denna övergripande nivå är Kustbevakningens statistik för svenska havsområden och Helcoms statistik för hela Helcom-området samstämmig. En långsiktig minskning av bekräftade oljeutsläpp har även noterats i Nordsjön. Även antalet observerade oljeskadade alfåglar har minskat i centrala Östersjön under senare år.

En mycket stor brist gällande oljeutsläppsstatistiken är att beräkningar eller modelleringar av mörkertal helt saknas. Oljeskadade fåglar upptäcks till exempel även när flygövervakning ej upptäcker utsläpp. Det finns inte heller tydliga beskrivningar publicerade över hur oljeutsläpp definieras eller vilka utsläpp som rapporteras till och publiceras av Helcom. Hittills använda indikatorer har inte tagit hänsyn till den rumsliga fördelningen av utsläpp. Detta är olyckligt eftersom hur stor effekten av oljeutsläpp blir på havsmiljön och marina organismer i mycket hög grad påverkas av var och när utsläpp sker.

Under senare år har operationella utsläpp av andra oljeliknande kemikalier än mineralolja uppmärksammats allt mer. Kunskapen om vilken effekt olika kemikalieutsläpp, till exempel utsläpp av vegetabiliska oljor eller biodrivmedel, har på havsmiljön är generellt sett bristfällig. Det är dessutom i de flesta fall svårt eller omöjligt att från flygplan identifiera vilken kemikalie utsläppet består av. Det finns inte heller utvecklade metoder för att beräkna de upptäckta kemikalieutsläppens totala volym.

Endast en mycket liten andel av de fartyg som illegalt släpper ut olja eller kemikalier till havs identifieras. Antalet utfärdade vattenföroreningsavgifter, domar och strafföre­lägganden är mycket lägre än antalet bekräftade oljeutsläpp i svensk ansvarszon.

Det intressanta utifrån ett havsmiljöperspektiv och det svenska åtgärdsprogrammet för havsmiljön är dock om antalet operationella utsläpp i framtiden kommer att bli så låga att effekten på havsmiljön blir försumbar. Givet det okända mörkertalet för antalet utsläpp av olja och kemikalier, samt kunskapen om att även små utsläpp av olja och kemikalier kan medföra betydande miljöeffekter i känsliga havsområden, kan man inte i dagsläget dra slutsatsen att effekterna av operationella utsläpp i svenskt närområde är små eller försumbara.

En officiell svensk datavärd som kan lagra, kvalitetssäkra och tillhandahålla basdata samt utföra analyser av historiska och framtida data rörande utsläpp av olja och kemikalier i svenska havsområden bör snarast utses av regeringen eller ansvarig myndighet. Denna datavärd för data rörande utsläpp av olja och kemikalier bör ha motsvarande kompetens rörande hantering av databaser och statistiska analyser som andra utsedda datavärdar, till exempel SMHI, som är värd för en mängd marinbiologiska övervakningsdata.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Göteborg: , 2019. s. 38
Serie
Havsmiljöinstitutets rapport ; 2019:4
Nyckelord
olja, fartyg, havsmiljö, Östersjön, Kattegatt, Skagerrak, Alfågel, Clangula hyemalis
Nationell ämneskategori
Oceanografi, hydrologi och vattenresurser
Forskningsämne
Sjöfart, Sjöfartsvetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:lnu:diva-89914 (URN)
Tillgänglig från: 2019-11-05 Skapad: 2019-11-05 Senast uppdaterad: 2019-12-04Bibliografiskt granskad
Herrmann, C., Bregnballe, T., Larsson, K., Leivits, M. & Rusanen, P. (2019). Population Development of Baltic Bird Species: Great Cormorant (Phalacrocorax carbo sinensis). HELCOM
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Population Development of Baltic Bird Species: Great Cormorant (Phalacrocorax carbo sinensis)
Visa övriga...
2019 (Engelska)Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [en]

During the 19th century, the Great Cormorant was exterminated as a breeding bird in several Baltic countries. The persecution continued until the mid of the 20th century, and in the early 1960s the European breeding population of the continental subspecies sinensis had declined to 4,000 breeding pairs (bp) only, of which Germany and Poland hosted more than the half. During the following two decades, the population development apparently has also been affected by the harmful effects of DDT and PCB.

As a result of protection measures, and seemingly also due to the ban of DDT and PCB, breeding pair numbers started to increase during the second half of the 1970s. During the 1980s, the Cormorant started to expand its range towards the northern and eastern parts of the Baltic. Currently, the species is present in the whole Baltic Sea area, including the northern parts of the Gulf of Bothnia.

Baltic-wide surveys in 2006, 2009 and 2012 showed that the Baltic population had stabilized at a level of 155,000 – 170,000 bp during that period. However, after 2012 breeding pair numbers have still increased in the eastern and northern Baltic. Hence, the current population is estimated at 190,000-210,000 bp.

The highest population densities are found around the highly eutrophic estuaries of the southern Baltic (Odra-, Vistula-, and Curonian lagoon).

Ort, förlag, år, sidor
HELCOM, 2019
Serie
Baltic sea trends
Nyckelord
Great Cormorant, Baltic Sea, population
Nationell ämneskategori
Ekologi
Identifikatorer
urn:nbn:se:lnu:diva-88159 (URN)
Tillgänglig från: 2019-08-21 Skapad: 2019-08-21 Senast uppdaterad: 2019-09-04Bibliografiskt granskad
Larsson, K. & Karlsson, P. (2018). Fartygstrafik i och nära skyddade och känsliga havsområden runt Gotland och Öland. Visby: Länstyrelsen i Gotlands län
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Fartygstrafik i och nära skyddade och känsliga havsområden runt Gotland och Öland
2018 (Svenska)Rapport (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

Den internationella fartygstrafiken i Östersjön och inte minst i havsområdet runt Gotland och Öland är mycket intensiv och förväntas öka i omfattning under kommande år. Sjöfarten behöver tillgång till utrymme på havet i form av ändamålsenliga och säkra fartygsrutter. Intensiv fartygstrafik medför dock påverkan på havsmiljön på grund av driftsrelaterade utsläpp till luft och vatten. Intensiv trafik medför även risker för kollisioner, grundstötningar och andra fartygsolyckor som kan ge upphov till mycket stor miljöpåverkan.

 

Sverige har liksom de flesta av världens länder i enlighet med internationella konventioner ett uppdrag att skydda minst 10 % av havet. Införandet av marina reservat och nationalparker innanför svensk territorialgräns, och av marina Natura 2000-områden innanför territorialgräns och i svensk ekonomisk zon enligt nationell lagstiftning och EU-direktiv, är ett led i uppdraget. Andra internationella konventioner reglerar vilka åtgärder som kan vidtas för att styra fartygstrafik eller för att rekommendera sjöfarten att undvika vissa havsområden.

 

Havsplanering är ett verktyg för att styra det rumsliga nyttjandet av havet och för att reducera konflikter mellan olika samhällsintressen, t.ex. mellan behovet av sjöfart och behovet av att skydda havsmiljön och marin biologisk mångfald. För att på ett effektivt sätt kunna havsplanera och förbättra och utöka skyddet av värdefulla marina områden krävs kunskap om den påverkan som mänskliga aktiviteter, bland annat sjöfart, har på områdena. Ett första steg är att identifiera de havsområden där fartygstrafiken är mycket intensiv, där fartyg passerar genom eller nära särskilt känsliga områden, där fartyg med särskilt farlig last passerar eller där många fartyg ankrar under längre perioder.

 

Syftet med rapporten är att sammanställa information om fartygstrafik i och nära skyddade och känsliga havsområden runt Gotland och Öland. I rapporten beskrivs först hur analyser av fartygstrafik kan genomföras med hjälp av lagrade AIS-data. Därefter beskrivs fartygstrafiken i centrala Östersjön och i särskilda fokusområden runt Gotland och Öland. Avslutningsvis diskuteras risker med fartygstrafik i känsliga havsområden och hur konflikter mellan sjöfartens behov och marint områdesskydd kan reduceras. Rapporten har producerats inom projektet ”Marina skyddsvärden runt Gotland och Öland ” som letts av Länsstyrelsen i Gotlands län.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Visby: Länstyrelsen i Gotlands län, 2018. s. 48
Serie
Rapporter om natur och miljö, ISSN 1653-7041 ; 2018:11
Nyckelord
sjöfart, AIS, havsplanering, havsplan, Östersjön, Gotland, Öland, MARPOL, Natura 2000, marina reservat, havsmiljö, skyddade områden
Nationell ämneskategori
Ekologi
Forskningsämne
Sjöfart, Sjöfartsvetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:lnu:diva-71598 (URN)
Tillgänglig från: 2018-03-20 Skapad: 2018-03-20 Senast uppdaterad: 2018-04-06Bibliografiskt granskad
Larsson, K. (2018). Sjöfåglars utnyttjande av havsområden runt Gotland och Öland: betydelsen av marint områdesskydd. Visby: Länsstyrelsen Gotlands län
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Sjöfåglars utnyttjande av havsområden runt Gotland och Öland: betydelsen av marint områdesskydd
2018 (Svenska)Rapport (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

Marint områdesskydd, dvs. att införa särskilda bevarandeåtgärder i geografiskt definierade marina områden, är ett av flera verktyg som kan användas för att bevara hotade och sårbara populationer av sjöfåglar och annan marin fauna och flora. Havs- och kustområdena runt Gotland och Öland, inklusive de tre större utsjöbankarna i centrala Östersjön, är viktiga områden där sjöfåglar söker föda i form av bottenfauna, främst musslor, eller fisk. Flera fiskätande och bottenfaunaätande sjöfåglar befinner sig vintertid ofta i det yttre kustbandet eller långt ute till havs. Alkor, lommar och havslevande dykänder är mycket skickliga dykare och fångar föda på stora djup. Alfåglar dyker regelbundet efter musslor på djup ned till 25 meter. Alkor som sillgrissla och tordmule dyker efter fisk i den fria vattenmassan och kan fånga byten på betydligt större djup.

 

Syftet med denna rapport är att sammanställa och tolka tidigare genomförda inventeringar av sjöfåglar i Östersjön, med särskilt fokus på fåglarnas utbredning och nyttjande av utsjöbankar och havs- och kustområden runt Gotland och Öland. Syftet är också att diskutera om och hur marint områdesskydd, havsplanering och andra generella skyddsåtgärder kan påverka olika arter sjöfåglar och särskilt de arter eller populationer som är hotade eller som Sverige har ett särskilt ansvar för.

 

I rapporten beskrivs hur sjöfågelinventeringar till havs kan genomföras och hur resultat från inventeringar som använt olika metodik bör tolkas. Därefter följer en generell beskrivning av de bottenfaunaätande och fiskätande sjöfågelarter som regelmässigt utnyttjar havsområden runt Gotland och Öland under en betydande tid av året. I denna del beskrivs även artens status och olika hot. Sjöfågelarter eller andra kustbundna fågelarter som i huvudsak endast utnyttjar de mest strandnära vattenområdena tas inte upp i denna rapport. Efter artbeskrivningarna följer en beskrivning av förekomsten av olika arter sjöfåglar i utvalda fokusområden. Avslutningsvis diskuteras behov och prioriteringar av marint områdesskydd i de olika fokusområdena respektive behov av generella skyddsåtgärder

 

Rapporten har producerats inom projektet ”Marina skyddsvärden runt Gotland och Öland ” som letts av Länsstyrelsen i Gotlands län. Projektet har till största del finansierats av Havs- och vattenmyndigheten genom anslag 1:11 Åtgärder i havs- och vattenmiljö samt medfinansierats av Länsstyrelsen i Gotlands län, Länsstyrelsen i Kalmar län och Linnéuniversitetet.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Visby: Länsstyrelsen Gotlands län, 2018. s. 48
Serie
Rapporter om natur och miljö, ISSN 1653-7041 ; 2018:2
Nyckelord
Fåglar, alfågel, ejder, tobisgrissla, sillgrissla, tordmule, silltrut, skydd, marinbiologi, Gotland, Öland, Östersjön
Nationell ämneskategori
Ekologi
Forskningsämne
Naturvetenskap, Ekologi
Identifikatorer
urn:nbn:se:lnu:diva-70052 (URN)
Forskningsfinansiär
Havs- och vattenmyndigheten
Tillgänglig från: 2018-01-22 Skapad: 2018-01-22 Senast uppdaterad: 2018-01-31Bibliografiskt granskad
Larsson, K. (2017). Effects of shipping and recurrent oil spills. In: Snoeijs-Leijonmalm, P., Schubert, H. and Radziejewska, T. (Eds.) (Ed.), Biological Oceanography of the Baltic Sea: (pp. 556-557). Springer Science+Business Media B.V.
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Effects of shipping and recurrent oil spills
2017 (Engelska)Ingår i: Biological Oceanography of the Baltic Sea / [ed] Snoeijs-Leijonmalm, P., Schubert, H. and Radziejewska, T. (Eds.), Springer Science+Business Media B.V., 2017, s. 556-557Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Springer Science+Business Media B.V., 2017
Nyckelord
Baltic Sea, shipping, oil
Nationell ämneskategori
Biologiska vetenskaper
Forskningsämne
Sjöfart, Sjöfartsvetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:lnu:diva-63255 (URN)978-94-007-0667-5 (ISBN)
Anmärkning

Ej belagd 170510

Tillgänglig från: 2017-05-08 Skapad: 2017-05-08 Senast uppdaterad: 2019-02-27Bibliografiskt granskad
Hammar, L. & Larsson, K. (2017). Havsplanering kan minska konflikter och främja helhetssyn på miljön. In: Åtgärder för att minska sjöfartens påverkan på havsmiljön: (pp. 18-19). Göteborg: Havsmiljöinstitutet
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Havsplanering kan minska konflikter och främja helhetssyn på miljön
2017 (Svenska)Ingår i: Åtgärder för att minska sjöfartens påverkan på havsmiljön, Göteborg: Havsmiljöinstitutet , 2017, s. 18-19Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

Sjöfart och fiske har länge haft havet nästan för sig själva. Men på senare år har fler näringar visat intresse för att använda havet. Medan sjöfart och fiske regleras med breda penseldrag, behöver energiutvinning, vattenbruk och sandutvinning söka miljötillstånd för varje enskilt projekt. Med havsplanering finns nu möjlighet att planera för alla anspråk på en gång.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Göteborg: Havsmiljöinstitutet, 2017
Serie
Havsmiljöinstitutets rapport 2017:2 ; 2017:2
Nyckelord
Sjöfart, havsplanering, Östersjön
Nationell ämneskategori
Oceanografi, hydrologi och vattenresurser Havs- och vattendragsteknik
Forskningsämne
Sjöfart, Sjöfartsvetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:lnu:diva-61294 (URN)978-91-982291-5-8 (ISBN)
Tillgänglig från: 2017-03-10 Skapad: 2017-03-10 Senast uppdaterad: 2019-02-27Bibliografiskt granskad
Larsson, K. (2017). Oljekatastrofer påskyndar regelverk om fartygs utsläpp. In: Svärd, M., Johansen Lilja, T., Lundberg, F. (Ed.), Havet 1988: (pp. 44-45). Göteborg: Havsmiljöinstitutet
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Oljekatastrofer påskyndar regelverk om fartygs utsläpp
2017 (Svenska)Ingår i: Havet 1988 / [ed] Svärd, M., Johansen Lilja, T., Lundberg, F., Göteborg: Havsmiljöinstitutet , 2017, s. 44-45Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Göteborg: Havsmiljöinstitutet, 2017
Nyckelord
Sjöfart, olja
Nationell ämneskategori
Miljövetenskap Oceanografi, hydrologi och vattenresurser
Forskningsämne
Sjöfart, Sjöfartsvetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:lnu:diva-69141 (URN)978-91-982291-6-5 (ISBN)
Anmärkning

Kapitel i rapport

Tillgänglig från: 2017-12-10 Skapad: 2017-12-10 Senast uppdaterad: 2018-01-13Bibliografiskt granskad
Larsson, K. & Eriksson, M. (2017). Regler, ekonomiska styrmedel och teknik kan minska påverkan på miljön. In: Åtgärder för att minska sjöfartens påverkan på havsmiljön. Havsmiljöinstitutets rapport 2017:2: (pp. 4-6). Göteborg: Havsmiljöinstitutet
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Regler, ekonomiska styrmedel och teknik kan minska påverkan på miljön
2017 (Svenska)Ingår i: Åtgärder för att minska sjöfartens påverkan på havsmiljön. Havsmiljöinstitutets rapport 2017:2, Göteborg: Havsmiljöinstitutet , 2017, s. 4-6Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

I likhet med de flesta andra transportslag har sjöfart en betydande påverkan på jordens klimat, ekosystem och människors hälsa. För att långsiktigt minska de negativa effekterna på havsmiljön krävs skarpare regelverk, ny teknik och ekonomiska styrmedel, samt en samsyn mellan alla de aktörer som påverkar sjöfartens utveckling.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Göteborg: Havsmiljöinstitutet, 2017
Serie
Havsmiljöinstitutets rapport ; 2017:2
Nyckelord
Sjöfart, miljö, havsmiljö, Östersjön, NOx, SOx, olja, koldioxid, åtgärder
Nationell ämneskategori
Miljövetenskap Oceanografi, hydrologi och vattenresurser Havs- och vattendragsteknik
Forskningsämne
Sjöfart, Sjöfartsvetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:lnu:diva-61292 (URN)978-91-982291-5-8 (ISBN)
Tillgänglig från: 2017-03-10 Skapad: 2017-03-10 Senast uppdaterad: 2019-02-27Bibliografiskt granskad
Larsson, K. (2017). The Baltic Sea is an important wintering area for waterbirds. In: Snoeijs-Leijonmalm, P., Schubert, H. and Radziejewska, T. (Eds.) (Ed.), Biological Oceanography of the Baltic Sea: (pp. 438-439). Springer Science+Business Media B.V.
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>The Baltic Sea is an important wintering area for waterbirds
2017 (Engelska)Ingår i: Biological Oceanography of the Baltic Sea / [ed] Snoeijs-Leijonmalm, P., Schubert, H. and Radziejewska, T. (Eds.), Springer Science+Business Media B.V., 2017, s. 438-439Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Springer Science+Business Media B.V., 2017
Nyckelord
Baltic Sea, waterbirds
Nationell ämneskategori
Zoologi Ekologi
Identifikatorer
urn:nbn:se:lnu:diva-63254 (URN)978-94-007-0667-5 (ISBN)
Anmärkning

Ej belagd 170602

Tillgänglig från: 2017-05-08 Skapad: 2017-05-08 Senast uppdaterad: 2019-02-27Bibliografiskt granskad
Organisationer
Identifikatorer
ORCID-id: ORCID iD iconorcid.org/0000-0003-2737-4208

Sök vidare i DiVA

Visa alla publikationer