Criticality is one of the UNESCO key competencies (Rieckmann, 2018) and itsinstruction to children is encouraged from a young age (e.g. Lai, 2011) as by theage of 4 they have necessary cognitive capacities (Schleihauf et al., 2022). Viewinginstruction as a nexus of practice (Scollon & Scollon, 2004), the aim of this articleis to trace how reported instances of criticality instruction for 6-year-olds arediscursively connected to the national policy of each Nordic country in the nexusof practice. In doing so, the article maps how the higher and lower scales(Blommaert, 2007) of criticality instruction intersect in the chosen nexus ofpractice (cf. Hult, 2010) by examining criticality (instruction) conceptions in thenational educational policy in each Nordic country and by identifying incidentsof scale jumping in regard to criticality (instruction) in the Nordic publishedempirical research. The collected data include the policy documents and peer-reviewed empirical studies from the Nordic early education context. The lownumber of empirical studies of criticality instruction for 6-year-olds has made itpossible to trace discursive connections across the scales in each national contextand shed light on criticality instruction as a nexus of practice.

Syftet med föreliggande studie är att analysera digital källhantering i process och produkt i framställningen av en grundlärarstudents examensarbete (15 hp) på avancerad nivå. Materialet har samlats in med hjälp av ett tangentloggningsprogram som har spelat in hela skrivprocessen i Word samt användandet av webbsidor, andra dokument och program på studentens dator. Materialet består av 62 loggade skrivsessioner under loppet av 9 veckor, totalt 258 timmars skrivande, och det färdiga examensarbetet. En kombination av kvantitativa och kvalitativa analyser har nyttjats för att få en bild av vilka källtyper som används i det färdiga examensarbetet, vilka källtyper som konsulteras under skrivprocessen samt hur ofta och när olika källtyper konsulteras under skrivprocessen. Studiens resultat belyser vikten av att undersöka skrivprocessen för att till fullo förstå studenters källhantering; exempelvis återfinns mindre än en fjärdedel av alla konsulterade vetenskapliga artiklar i arbetets källförteckning. Vidare tyder resultaten på att olika källtyper konsulteras i skilda syften: (1) för att generera och utveckla idéer och forma textens konceptuella innehåll, (2) för att utvärdera och revidera den skrivna texten, och (3) för att övervaka och reglera den egna skrivprocessen och få en välbehövlig paus. Det finns även starka indikationer på att källanvändningen i viss mån styrs av kursupplägget, vilket understryker vikten av adekvat didaktiskt stöd i framställningen av ett examensarbete.

Academic writing is a complex and cognitively demanding task, which entails that students search, read and critically evaluate a substantial number of sources that are then synthesised and incorporated in the students' own texts. This ability of using sources efficiently is a cornerstone to academic literacy (Cumming et al., 2016), while the way how students handle the sources affects the text quality (Leijten et al., 2019). To our knowledge, research on the use of sources in writing longer authentic academic texts over an extended period of time is scarce (cf. Ivanov et al., 2022). The aim of this paper is to analyse what kind of, when and how digital sources are used in the process of writing a graduate thesis (15 ECTS) in the teacher education programme. We also trace how individual sources are used through the writing process and how it shapes the final text product. The data was collected using a keystroke logging software (Inputlog), that recorded all events on the participant's laptop in 62 writing sessions of approximately 258 hours over 9 weeks. The recording was administered by the participating student, a 46-year-old female, at the end of her education for primary school teacher. The in-built function of Inputlog was used to analyse the data quantitatively to provide a picture of when and to which extent the student used digital sources, while manual qualitative analysis was used first to categorise the sources and establish at what stage of the text production they were consulted and then to reveal how these individual sources were incorporated in the student thesis. The results show how digital sources are used to compose the body of the thesis as well as to monitor the writing process and revise the thesis. The results may inform the instruction in literature searching and referencing while writing a graduate thesis as well as contribute to students' awareness of how digital sources can be efficiently used.

Skrivandet av akademiska uppsatser är en kognitivt krävande uppgift som bland annat innefattar att studenter samlar, kritiskt granskar och syntetiserar en stor mängd källor samt integrerar relevant innehåll ur källorna i den egna texten. Sättet på vilket studenter hanterar källor har visat sig vara avgörande för kvaliteten på den slutliga texten (t.ex. Leijten et al., 2019). Det finns dock få studier av hur studenter hanterar källor under skrivandet av autentiska akademiska texter. Syftet med föreliggande studie är att analysera vilken typ av digitala källor som en grundlärarstudent använder samt på vilket sätt, när och hur ofta dessa källor används under skrivandet av ett examensarbete på avancerad nivå (15 hp). Materialet har samlats in med hjälp av tangentloggningsprogrammet InputLog som har spelat in hela skrivprocessen i Word samt användandet av webbsidor, andra dokument och program på studentens dator. Totalt består materialet av 62 loggade skrivsessioner under loppet av 9 veckor, totalt 258 timmars skrivande. Kvantitativa analyser med hjälp av analysmodulen “source analysis” i InputLog ger en bild av när och hur ofta studenten använder digitala källor, medan kvalitativa analyser ger en bild av källtyp och på vilket sätt olika källor används. Preliminära resultat från en pilotstudie visar bland annat hur källor på Internet används dels för att forma innehållet i texten, dels för att övervaka den egna skrivprocessen och revidera texten. Studiens resultat kan bidra till modeller för undervisning i informationssökning, källhantering och källanvändning i uppsatsskrivande. Studiens resultat kan även bidra till att öka studenters medvetenhet om källhanteringens syften och funktioner och på så sätt förebygga felaktig användning av källor såsom vid plagiering.

Referens

Leijten, M., Van Waes, L., Schrijver, I., Bernolet, S., & Vangehuchten, L. (2019). Mapping master’s students’ use of external sources in source-based writing in L1 and L2. Studies in Second Language Acquisition, 41(3), 555–582. https://doi.org/10.1017/S0272263119000251

This article provides a very short introduction to the term Educational linguistics by presenting different definitions of the field. In addition, a short chronology of the context in which Educational linguistics appeared is given. The text is an introduction to HumaNetten issue 48, which is a special issue with a focus on Educational linguistics, and also introduces the articles published in the special issue.

Under pågående pandemi och uppseendeväckande världshändelser fortsätter HumaNetten sin mission som spridare av humaniora i ordets bredare bemärkelse. Linnéuniversitetet har turen att ha en kader av driftiga språkforskare som tagit initiativet till flera artiklar och temanummer genom åren. I detta vårnummer har vi glädjen att se Daniel Ocic Ihrmark, Sergej Ivanov och Christian Waldmann som gästredaktörer för ett tema om Educational Linguistics, vilket kan översättas som utbildningsinriktad språkvetenskap. Det handlar om relationen mellan språk, tanke, kommunikation och kunskapsutveckling inom olika skol- och utbildnings-nivåer. Det är med andra ord en högst samhällsrelevant inriktning som förstärker bilden av humanioras roll i det moderna samhället. Den forskningsmiljö som utvecklats vid Linnéuniversitetet sammanför språkvetare och språkdidaktiker inom de olika språk som undervisas om vid universitetet. I det här temanumret presenteras tio studier med nya perspektiv på Educational Linguistics. Vi ska inte ge en detaljerad översikt över innehållet på denna plats eftersom gästredaktörerna ger en närmare presentation av temat i sin separata introduktion. Utanför huvudtemat publicerar Sara Snoder, doktorand i språkdidaktik, sin studie ”Utrymmen för flerspråkighet – funktionella aspekter av flerspråkiga låg- och mellanstadie-lärares språkliga praktiker”, där hon med en etnografisk ansats söker vinna ny kunskap om flerspråkig användning i skolundervisning.

För redaktionens räkning

Hans Hägerdal