lnu.sePublikationer
Ändra sökning
Länk till posten
Permanent länk

Direktlänk
BETA
Anderberg, Mats
Publikationer (10 of 31) Visa alla publikationer
Anderberg, M. (2020). In search of a social pedagogical profession in schools: Missions and roles under reconsideration. International Journal of Social Pedagogy, 9(1), 1-19
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>In search of a social pedagogical profession in schools: Missions and roles under reconsideration
2020 (Engelska)Ingår i: International Journal of Social Pedagogy, E-ISSN 2051-5804, Vol. 9, nr 1, s. 1-19Artikel, forskningsöversikt (Refereegranskat) Published
Abstract [en]

School is one of the areas where social pedagogy has taken on an increasingly important function.Supported by available literature, the aim of this literature review is to describe and analyse how the workof social pedagogues in schools can be manifested. The literature review shows that social pedagogicalwork in schools is common in many countries and emerging in others. The study shows a wide variationboth between and within countries with regard to the mission and goals, status, role and function, tasksand activities of social pedagogues. The primary mission is inclusion of pupil groups or individualswith various types of psychosocial problems or school-related difficulties, followed by preventive workaimed at all pupils to counteract social exclusion in school, disciplining groups of pupils who are invarious ways disrupting or breaking school norms, a consciousness-raising and mobilising mission anda more general teaching mission aimed at citizenship and democratic upbringing. The literature reviewshows that social pedagogy as a profession enjoys high currency and relevance in schools with a view topreventing the segregation and exclusion of pupils.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Anglesey, United Kingdom: UCL Press, 2020
Nyckelord
social pedagogy, social pedagogue, school, education
Nationell ämneskategori
Pedagogik Socialt arbete
Forskningsämne
Pedagogik, Socialpedagogik
Identifikatorer
urn:nbn:se:lnu:diva-92362 (URN)10.14324/111.444.ijsp.2020.v9.x.001. (DOI)
Tillgänglig från: 2020-02-24 Skapad: 2020-02-24 Senast uppdaterad: 2020-03-10Bibliografiskt granskad
Anderberg, M. & Dahlberg, M. (2019). Homelessness and Social Exclusion in Two Swedish Cities. European Journal of Homelessness, 13(1), 31-58
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Homelessness and Social Exclusion in Two Swedish Cities
2019 (Engelska)Ingår i: European Journal of Homelessness, ISSN 2030-2762, Vol. 13, nr 1, s. 31-58Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [en]

The aim of this study is to describe the living conditions of homeless people in the cities of Gothenburg and Karlskrona in Sweden and to analyse their level of social inclusion and social exclusion. The empirical basis of the study was interview responses from 1 148 individuals in connection with initial contact with municipal housing programmes. The study clarifies that people in these programmes are a heterogeneous group in terms of gender, background and current living situation. A majority of the homeless people are living in difficult conditions and are in extremely exposed positions. Three different groups emerged in the analysis of the study population: individuals who are socially included (15%), marginalised (65%) or socially excluded (19%). The article also discusses the various groups’ discrete needs and their implications for preventive as well as more interventional actions on the political and practical levels.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Brussels: Feantsa, 2019
Nyckelord
Homelessness, social exclusion, structured interview, municipal housing programme, gender differences, substance abuse problems
Nationell ämneskategori
Socialt arbete
Forskningsämne
Samhällsvetenskap, Socialt arbete
Identifikatorer
urn:nbn:se:lnu:diva-89396 (URN)
Tillgänglig från: 2019-10-03 Skapad: 2019-10-03 Senast uppdaterad: 2019-10-03Bibliografiskt granskad
Anderberg, M., Boson, K., Dahlberg, M., Fahlke, C. & Melander Hagborg, J. (2019). Mer än varannan ungdom med alkohol- och narkotikaproblem i öppenvården har erfarenhet av utsatthet i barndomen. Socialmedicinsk Tidskrift, 96(6), 786-799
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Mer än varannan ungdom med alkohol- och narkotikaproblem i öppenvården har erfarenhet av utsatthet i barndomen
Visa övriga...
2019 (Svenska)Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 96, nr 6, s. 786-799Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [sv]

Det finns idag få svenska studier som undersöker erfarenheter av utsattheti barndom hos ungdomar med drogproblem, särskilt inom öppenvården.Den här studien analyserade erfarenheter av försummelse och övergreppunder barndomen hos ungdomar (medelålder 18 år) som påbörjat öppenvårdsbehandlingför drogproblem. Resultaten visade att många ungdomarhade erfarenheter av försummelse och övergrepp i barndomen. Erfarenhetav utsatthet i barndomen var också relaterat till upplevda problem i uppväxtfamiljen,t.ex. ekonomiska svårigheter, missbruk, psykisk ohälsa och våld ifamiljen. Resultaten pekar på att det är angeläget att även utreda utsattheti barndomen bland ungdomar i behandling för drogproblem, särskilt då det idag finns god evidens för att psykiatrisk samsjuklighet (t.ex. traumareaktionoch drogproblem) bör behandlads samtidigt för att uppnå bäst effekt.

Abstract [en]

Few Swedish studies investigated experiences of childhood maltreatment inadolescents with substance use problems, especially in outpatient care. Thisstudy analyzed experiences of neglect and abuse during childhood in adolescents(mean age 18 years) who started outpatient treatment for substanceuse problems. The results showed that several of them had experience ofchild maltreatment. Child maltreatment was also related to perceived problemsin the upbringing family, e.g. financial difficulties, substance use problems,mental illness and violence in the family. This indicate the importanceto investigate experiences of child maltreatment among adolescents in treatmentfor substance use problems, especially since there is evidence todaythat psychiatric co-morbidity (e.g. trauma reaction and drug problems)should be treated simultaneously to achieve the best effect.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Stockholm: Karolinska Institutet, 2019
Nyckelord
adolescents, substance abuse, childhood maltreatment, ungdomar, missbruksproblem, utsatthet, försummelse
Nationell ämneskategori
Socialt arbete
Forskningsämne
Samhällsvetenskap, Socialt arbete
Identifikatorer
urn:nbn:se:lnu:diva-92363 (URN)
Projekt
Treatment Research on Adolescents at the Maria clinics (TRAM)
Forskningsfinansiär
Folkhälsomyndigheten
Tillgänglig från: 2020-02-24 Skapad: 2020-02-24 Senast uppdaterad: 2020-03-10Bibliografiskt granskad
Thelin, A., Forkby, T. & Anderberg, M. (2019). To get things right for children: Implementation of a public social living lab model for coordinated support for children in need. In: Panagiotis Bamidis (Ed.), Proceedings of the OpenLivingLab Days Conference 2019: Co-creating Innovation:  Scaling-up from Local to Global. Paper presented at OpenLivingLab Days Conference, Thessaloniki, Greece, Sept 3-5 2019 (pp. 99-112). Thessaloniki: European Network of Living Labs
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>To get things right for children: Implementation of a public social living lab model for coordinated support for children in need
2019 (Engelska)Ingår i: Proceedings of the OpenLivingLab Days Conference 2019: Co-creating Innovation:  Scaling-up from Local to Global / [ed] Panagiotis Bamidis, Thessaloniki: European Network of Living Labs , 2019, s. 99-112Konferensbidrag, Publicerat paper (Refereegranskat)
Abstract [en]

There is a large need in Sweden and internationally for the development of knowledge-based approaches to improve children’s well-being, promote learning, school attachment and self-efficacy early in life. This includes both the articulation of comprehensive policy frameworks and the implementation of targeted interventions. One response to this is presented by the Scottish model Getting It Right for Every Child (GIRFEC). Central pillars are to improve children’s well- being and learning through early intervention, universal service provision, and multi-agency coordination. The model has gained substantial interest in Sweden, where the most challenging implementation is taking place in the county of Kronoberg, including eight municipalities and several health service organizations. This research paper is based on material from the ongoing evaluation that aimed to establish an interactive research in support of the implementation process. The paper describes the early process that followed the implementation decision and discuss how it might be understood as a public collaborative social living lab and what this demands from the researchers. Emphasis is put on the researcher’s role to balance between partaking in the innovative work and standing aside and giving critical reflections.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Thessaloniki: European Network of Living Labs, 2019
Nyckelord
coordinated interventions, children, well-being, implementation, social living lab, on-going evaluation
Nationell ämneskategori
Socialt arbete
Forskningsämne
Samhällsvetenskap, Socialt arbete
Identifikatorer
urn:nbn:se:lnu:diva-89333 (URN)9789082102796 (ISBN)
Konferens
OpenLivingLab Days Conference, Thessaloniki, Greece, Sept 3-5 2019
Tillgänglig från: 2019-09-27 Skapad: 2019-09-27 Senast uppdaterad: 2020-05-20Bibliografiskt granskad
Anderberg, M. & Dahlberg, M. (2018). Gender differences among adolescents with substance abuse problems at Maria clinics in Sweden. Nordic Studies on Alcohol and Drugs, 35(1), 24-38
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Gender differences among adolescents with substance abuse problems at Maria clinics in Sweden
2018 (Engelska)Ingår i: Nordic Studies on Alcohol and Drugs, ISSN 1455-0725, E-ISSN 1458-6126, Vol. 35, nr 1, s. 24-38Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [en]

Aim: The article describes similarities and differences regarding various risk factors between girls and boys with substance abuse problems who begin outpatient treatment at the Maria clinics in Sweden. Potential hypotheses and some implications are also discussed. Methods: This cross-sectional study was based on interview data from 2169 adolescents obtained over three years from outpatient clinics in 11 Swedish cities. Results: Girls appear to consistently have more difficult family and childhood environments than boys, and are more likely to have problems related to school, more serious substance abuse problems, and more severe mental health problems. Criminal activity is significantly higher among boys. Conclusions: The study shows that girls entering treatment generally have significantly more risk factors than boys and thus more extensive problems in several aspects of life, which in turn increases the risk of developing serious drug and alcohol problems in adulthood. The study supports the gender-paradoxical relationship in which a smaller proportion of girls than boys enter treatment for substance abuse, even though girls tend to have more problematic life situations.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Sage Publications, 2018
Nyckelord
adolescents, gender differences, outpatient treatment, substance abuse, UngDOK
Nationell ämneskategori
Socialt arbete
Forskningsämne
Pedagogik och Utbildningsvetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:lnu:diva-73127 (URN)10.1177/1455072517751263 (DOI)000428737300003 ()2-s2.0-85042264156 (Scopus ID)
Tillgänglig från: 2018-04-20 Skapad: 2018-04-20 Senast uppdaterad: 2019-08-29Bibliografiskt granskad
Anderberg, M., Dahlberg, M. & Hellberg, K. (2018). Ökad förekomst av ADHD-diagnos bland ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem. Socialmedicinsk Tidskrift, 95(1), 71-85
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Ökad förekomst av ADHD-diagnos bland ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem
2018 (Svenska)Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 95, nr 1, s. 71-85Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [sv]

Från ett tillstånd som tidigare har kopplats till en relativt begränsad andelbarnoch ungdomar har ADHD-diagnosen nu fått en större roll och betydelsei detsvenska samhället. Syftet med denna artikel är att analyseraoch diskuteraförekomsten av ADHD-diagnoser hos ungdomar som påbörjaröppenvårdför alkohol- och narkotikaproblem och hur diagnosen kan relaterastillsocialaförhållanden, droganvändning och psykisk hälsa. Studien baseraspå struktureradeintervjuer med 2169 ungdomar från nio städer för åren2013, 2014 och 2015. Resultaten visar att en betydande andel ungdomarsom vändersig till öppenvård också har en ADHD-diagnos, att det har sketten stor ökning de senaste åren, att det är en stor lokal variation och attdennagrupp ungdomar är psykosocialt utsatta med omfattande probleminom många livsområden. Den ökade förekomsten bland både pojkar ochflickor och den stora lokala variationen väcker frågor om ADHD-diagnosersorsak, tillförlitlighet och konsekvenser.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Stockholm: Socialmedicinsk tidskrift, 2018
Nyckelord
Ungdomar, missbruk, ADHD, prevalens
Nationell ämneskategori
Socialt arbete
Forskningsämne
Pedagogik, Missbruks- och beroendevård
Identifikatorer
urn:nbn:se:lnu:diva-82084 (URN)
Forskningsfinansiär
Folkhälsomyndigheten, 030672015
Tillgänglig från: 2019-04-23 Skapad: 2019-04-23 Senast uppdaterad: 2019-07-09Bibliografiskt granskad
Dahlberg, M. & Anderberg, M. (2017). Maria-mottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö - Ungdomar i öppenvård år 2016.. Göteborg: Göteborgs stad, Kunskapskällar´n
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Maria-mottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö - Ungdomar i öppenvård år 2016.
2017 (Svenska)Rapport (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

Denna rapport är den fjärde i ordningen och ger en sammanfattande bild av de ungdomar som påbörjat behandling vid Maria-mottagningarnas öppenvård i Stockholm, Göteborg och Malmö år 2016 i relation till 2013, 2014 och 2015 med särskild tonvikt på de trender och tendenser som kan skönjas för den aktuella målgruppen och de könsskillnader som föreligger.

Flickorna utgör cirka en fjärdedel och medelåldern är 17 år för de ungdomar med alkoholeller narkotikaproblem som inleder en vårdkontakt. Det framkommer dock tydliga variationer mellan rapporteringsår, mellan städer samt mellan flickor och pojkar. En tydlig tendens i årets rapport är att medelåldern för flickor sjunker i samtliga tre städer och en annan tendens är att andelen ungdomar som kommer i kontakt med Maria-mottagningarna på eget, föräldrars eller vänners initiativ totalt har minskat.

Av de ungdomar som vänder sig till Maria-mottagningarna uppger 84 procent cannabis som den drog som utgör störst problem för dem eller är anledningen till påbörjad vårdkontakt. Andelen ungdomar som anger cannabis som primär drog har ökat kontinuerligt under flera års tid och på motsvarande sätt har andelen ungdomar som anger alkohol minskat. Det har även skett en viss minskning beträffande övriga preparat (t.ex. Spice, amfetamin och kokain). Det förekommer lokala skillnader när det gäller primär drog, i Stockholm och Malmö är andelen ungdomar som använder cannabis större än i Göteborg. Generellt tycks det ske en viss minskning av ungdomarnas alkohol- ochnarkotikaproblematik genom att den riskfyllda alkoholkonsumtionen fortsätter att minska, användningsfrekvensen av den primära drogen och användning av annan drog är något lägre än föregående år, andelen ungdomar som varit föremål för tidigare missbruksvård är något lägre.

Cirka var tionde ungdom saknar helt någon form av sysselsättning de senaste tre månaderna, vilket är en tydlig minskning från föregående år. Det förekommer en viss lokal variation, där betydligt fler ungdomar i Malmö varken studerar, praktiserar eller arbetar i jämförelse med övriga städer. Två tredjedelar av ungdomarna uppger att de har eller har haft problem i skolan som påverkat deras resultat, närvaro eller trivsel är generellt stor och andelen har ökat under de aktuella åren. De lokala variationerna är dock stora, där ungdomarna i Malmö anger skolproblem i högre grad än i Göteborg och Stockholm.

Generellt har ungefär hälften av de ungdomar som kommer i kontakt med Mariamottagningarna erfarenheter av missbruk, psykiska problem och våld i sin nära omgivning under uppväxten. Den totala nivån för de tre städerna har varit relativ stabil under tidsperioden, men för år 2016 kan en minskning noteras för Stockholm och Göteborg medan det har skett en betydande ökning i Malmö. Andelen ungdomar som har begått och dömts för brott minskar, totalt har en knapp tredjedel av ungdomarna dömts för brott. Även här förekommer det skillnader mellan städerna där Stockholm har en större andel ungdomar som har dömts för brott.

Denna rapport visar på ett flertal tydliga könsskillnader för Maria-mottagningarnas ungdomar. Kartläggningen stödjer det paradoxala förhållande som å ena sidan innebär att en mindre andel flickor påbörjar behandling för missbruksproblem jämfört med pojkar, men tenderar å andra sidan att ha allvarligare drogproblem, besvärligare uppväxtförhållanden och mer omfattande psykiska problem.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Göteborg: Göteborgs stad, Kunskapskällar´n, 2017. s. 22
Nyckelord
Missbruk, ungdomar, Maria-mottagningar, behandling
Nationell ämneskategori
Beroendelära
Forskningsämne
Pedagogik, Missbruks- och beroendevård
Identifikatorer
urn:nbn:se:lnu:diva-65995 (URN)978-91-87099-16-8 (ISBN)
Tillgänglig från: 2017-06-29 Skapad: 2017-06-29 Senast uppdaterad: 2019-04-24Bibliografiskt granskad
Dahlberg, M., Anderberg, M. & Wennberg, P. (2017). Psychometric properties of the UngDOK: A structured interview for adolescents with substance-use problems. Nordic Studies on Alcohol and Drugs, 34(2), 160-172
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Psychometric properties of the UngDOK: A structured interview for adolescents with substance-use problems
2017 (Engelska)Ingår i: Nordic Studies on Alcohol and Drugs, ISSN 1455-0725, E-ISSN 1458-6126, Vol. 34, nr 2, s. 160-172Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [en]

Aim: This article describes and discusses the Swedish UngDOK interview and its psychometric properties. Method: The study is based on empirical data from 1633 intake interviews collected by 15 units in ten cities and focused primarily on the two central sections of intake form: alcohol and drug use and mental health. The statistical analyses concern internal consistency, test–retest reliability, discriminant validity and internal non-response. Results: The reliability of AUDIT-C and the mental health domain was good with regard to both internal consistency and test–retest. The test–retest values were generally satisfactory, except for frequency of drug use and association with peers who use drugs. The discriminant validity shows that the interview clearly distinguishes adolescents with more profound problems from a group with milder problems and that a minor degree of inconsistency and non-response bias may occur in empirical material based upon self-reported information. Conclusion: The study showed that the psychometric properties of the UngDOK interview are generally satisfactory and may be regarded as a valuable option for practices engaged in treating adolescents with substance-use problems.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Sage Publications, 2017
Nyckelord
Adolescents, structured interview, substance abuse, UngDOK, validation
Nationell ämneskategori
Psykologi
Forskningsämne
Pedagogik, Missbruks- och beroendevård
Identifikatorer
urn:nbn:se:lnu:diva-67423 (URN)10.1177/1455072516687440 (DOI)000406312300008 ()2-s2.0-85040809678 (Scopus ID)
Tillgänglig från: 2017-08-24 Skapad: 2017-08-24 Senast uppdaterad: 2019-08-29Bibliografiskt granskad
Anderberg, M. & Dahlberg, M. (2016). Experiences of victimization among adolescents with Substance Abuse Disorders in Sweden. Scandinavian Journal of Child and Adolescent Psychiatry and Psychology, 4(3), 123-131
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Experiences of victimization among adolescents with Substance Abuse Disorders in Sweden
2016 (Engelska)Ingår i: Scandinavian Journal of Child and Adolescent Psychiatry and Psychology, E-ISSN 2245-8875, Vol. 4, nr 3, s. 123-131Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [en]

Background: Adolescents who initiate treatment for substance abuse often have a history of victimization in the form of physical, psychological, or sexual abuse. These experiences can have serious adverse consequences that may affect their livesand social functioning.

Objective: This article describes and analyzes victimization among adolescents who are in outpatient treatment for substance abuse disorders with respect to gender, social circumstances, alcohol and drug abuse, and mental health.

Method: This cross-sectional study is based on structured interviews with 748 adolescents from seven outpatient clinics in Sweden. Chi-squared tests were performed to examine significant differences between gender and victimization (or lack of victimization). The study also included a quantitative content analysis of interview utterances.

Results: The analysis showed that more than half of the adolescents had experienced violence or another type of abuse. There are also significant gender differences: two thirds of the girls and slightly less than half the boys had experienced abuse in some form, and the girls had more severe needs at treatment admission.

Conclusion: This study established that experiences of victimization and exposure to violence are widespread among adolescents with substance abuse disorders in Sweden. This is an important issue that requires attention and action, with preventive and therapeutic interventions needed to provide support for both substance abuse disorders and psychiatric symptoms.

Nyckelord
Adolescents, victimization, substance abuse, outpatient care
Nationell ämneskategori
Övrig annan samhällsvetenskap
Forskningsämne
Pedagogik, Missbruks- och beroendevård
Identifikatorer
urn:nbn:se:lnu:diva-60845 (URN)10.21307/sjcapp-2016-019 (DOI)000448902600005 ()
Tillgänglig från: 2017-02-22 Skapad: 2017-02-22 Senast uppdaterad: 2019-05-27Bibliografiskt granskad
Dahlberg, M. & Anderberg, M. (2016). Maria-mottagningarna i Stockholm, Göteborg ochMalmö - Ungdomar i öppenvård år 2015.. Göteborg: Göteborgs stad, Kunskapskällar´n
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Maria-mottagningarna i Stockholm, Göteborg ochMalmö - Ungdomar i öppenvård år 2015.
2016 (Svenska)Rapport (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

I denna rapport beskrivs de ungdomar som påbörjar behandling för missbruksproblem på Maria-mottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö år 2015 vad gäller droganvändning och psykosocial situation. Dessa uppgifter jämförs med år 2013 och 2014 för att belysa trender i de tre städerna.

Merparten av de ungdomar som påbörjar behandling vid storstädernas Maria-mottagningar använder cannabis, drygt 80 procent. Pojkar anger i större utsträckning än flickor cannabis som primär drog, men ett observandum är att flickors andel ökar över tid. När det gäller alkohol eller andra droger ligger nivåerna relativt stabilt och inga nya narkotiska preparat tycks vara aktuella. Alkoholanvändningen hos ungdomar på Maria-mottagningarna minskar, något som indikeras av såväl en reducerad riskfylld alkoholkonsumtion som en minskad användning av annan drog.

Andelen ungdomar som varken studerar, praktiserar eller arbetar har ökat något under perioden (från 11 till 16 procent), vilket är illavarslande eftersom det kan vara förenat med omfattande psykosociala risker som exempelvis fortsatta alkohol- och narkotikaproblem, kriminalitet och psykisk ohälsa samt svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Det är nästan två tredjedelar av ungdomarna som har eller har haft skolproblem, som påverkat såväl deras närvaro och resultat som trivsel.

Förekomsten av besvärliga uppväxtvillkor är fortfarande hög i gruppen och 70 procent av flickorna och 41 procent av pojkarna, som påbörjar en kontakt med de tre storstädernas Maria-mottagningar, har erfarenheter av att ha växt upp med våld, psykiska problem och missbruk i familjen.

Den svagt nedåtgående trenden beträffande andel ungdomar som döms för brott har troligen påverkats av att polisens insatser mot narkotikabrott generellt har minskat i de tre storstäderna.

Det har skett en betydande ökning av andelen ungdomar som har pågående och/eller tidigare vård inom psykiatrin (från 36 till 49 procent). Det betyder att en relativt stor andel ungdomar även har andra betydande svårigheter utöver missbruksproblem som de kan behöva hjälp med.

Ungdomar som påbörjar vård och behandling på Maria-mottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö utgör en heterogen målgrupp. En grupp ungdomar är socialt förankrade och har ett mer experimentellt bruk av cannabis och andra droger, medan en annan grupp har en genomgående svårare missbruksproblematik samt en högre belastning vad gäller övriga riskfaktorer. Det framkommer även variationer i materialet som indikerar att de tre städerna vänder sig till delvis olika målgrupper. Ungdomarna som påbörjar en kontakt med Mariamottagningen i Stockholm är generellt något yngre och går i avsevärt större utsträckning i skolan, arbetar eller har praktik. De tycks inte ha kommit lika långt i sin droganvändning och brukar droger i mindre omfattning än ungdomar i Malmö och Göteborg.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Göteborg: Göteborgs stad, Kunskapskällar´n, 2016. s. 21
Nyckelord
Missbruk, ungdomar, Maria-mottagningar, behandling
Nationell ämneskategori
Beroendelära
Forskningsämne
Pedagogik, Missbruks- och beroendevård
Identifikatorer
urn:nbn:se:lnu:diva-65994 (URN)978-91-87099-15-1 (ISBN)
Tillgänglig från: 2017-06-29 Skapad: 2017-06-29 Senast uppdaterad: 2018-09-19Bibliografiskt granskad
Organisationer

Sök vidare i DiVA

Visa alla publikationer