lnu.sePublikationer
Ändra sökning
Länk till posten
Permanent länk

Direktlänk
BETA
Olofsson, Gunnar, professorORCID iD iconorcid.org/0000-0002-1927-1201
Publikationer (10 of 123) Visa alla publikationer
Agevall, O. & Olofsson, G. (2019). Den högre utbildningens professionella fält (1 uppl.ed.). In: Thomas Brante, Kerstin Svensson, Lennart G. Svensson (Ed.), Det professionella landskapets framväxt: (pp. 55-146). Lund: Studentlitteratur AB
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Den högre utbildningens professionella fält
2019 (Svenska)Ingår i: Det professionella landskapets framväxt / [ed] Thomas Brante, Kerstin Svensson, Lennart G. Svensson, Lund: Studentlitteratur AB, 2019, 1 uppl., s. 55-146Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

Från början utbildade universiteten kyrkans prästerskap och från 1600-talet även statens ämbetsmän. Den högre utbildningens fält etablerades under 1800-talet. Då skapades en rad institut vars uppgift var att utbilda det framväxande industrisamhällets expertis i teknik, farmaci, ekonomi m.m. Institutens yrkesinriktade utbildningar byggde på den tidens vetenskaper. När instituten och universitet närmade sig varandra blev vetenskaplig forskning efter hand en ny tjänsteuppgift för universitetens professorer. Under 1900-talet blev utbildningen av välfärdsstatens professioner systemets nya och fjärde uppgift. Den högre utbildningens fält fick genom 1977 års högskolereform sin aktuella struktur, där vetenskaplig forskning är universitetens dominerande värde och utbildningen av professionerna deras centrala inslag, samtidigt som alla professionsutbildningar förankras vetenskapligt. I denna situation blir universitetetslärare och forskare alla andra professioners moder.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Lund: Studentlitteratur AB, 2019 Upplaga: 1 uppl.
Nyckelord
universitet, universitetslärare, professioner, högskola, universitetshistoria
Nationell ämneskategori
Sociologi
Forskningsämne
Samhällsvetenskap, Sociologi
Identifikatorer
urn:nbn:se:lnu:diva-82016 (URN)978-91-44-12205-2 (ISBN)
Projekt
Kunskapssamhällets bärare. En studie av professionernas historiska framväxt och nutida samhälleliga betydelse i Sverige
Tillgänglig från: 2019-04-23 Skapad: 2019-04-23 Senast uppdaterad: 2019-09-04Bibliografiskt granskad
Olofsson, G. (2019). Norbert Elias: the Swedish translations. Figurations, Newsletter of the Norbert Elias Foundation, March(50), pp. 2-2
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Norbert Elias: the Swedish translations
2019 (Engelska)Ingår i: Figurations, Newsletter of the Norbert Elias Foundation, Vol. March, nr 50, s. 2-2Artikel i tidskrift, Dagstidning (Övrigt vetenskapligt) Published
Abstract [sv]

Genomgång av de svenska översättningarna av Norbert Elias arbeten

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Norbert Elias Foundation, 2019
Nyckelord
Norbert Elias, Swedish translations
Nationell ämneskategori
Sociologi
Forskningsämne
Samhällsvetenskap, Sociologi
Identifikatorer
urn:nbn:se:lnu:diva-81129 (URN)
Tillgänglig från: 2019-03-16 Skapad: 2019-03-16 Senast uppdaterad: 2019-03-29Bibliografiskt granskad
Agevall, O. & Olofsson, G. (2019). Universitetslärarna och den högre utbildningen (1 uppl.ed.). In: Thomas Brante, Kerstin Svensson, Lennart G. Svensson (Ed.), Ett professionellt landskap i förvandling: (pp. 91-126). Lund: Studentlitteratur AB
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Universitetslärarna och den högre utbildningen
2019 (Svenska)Ingår i: Ett professionellt landskap i förvandling / [ed] Thomas Brante, Kerstin Svensson, Lennart G. Svensson, Lund: Studentlitteratur AB, 2019, 1 uppl., s. 91-126Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

Från och med högskolereformen 1977 infogades ett antal akademiska yrkesutbildningari ett samlat universitets- och högskolesystem. Det gällde grund- och förskollärare, sjuksköterskor, kortare tekniska utbildningar m.fl. som tidigare funnits vid särskilda enheter. Därmed fixerades grunddragen i dagens universitets- och högskolesystem. Detta kapitel skildrar hur universitetslärarkårens expansion, sammansättning och inre skiktning formades på det professionella fält som etablerades inom detta sammanhållna och hierarkiskt ordnade universitetssystem.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Lund: Studentlitteratur AB, 2019 Upplaga: 1 uppl.
Nyckelord
Universitet, universitetslärare, profession, högskolor
Nationell ämneskategori
Sociologi
Forskningsämne
Samhällsvetenskap, Sociologi
Identifikatorer
urn:nbn:se:lnu:diva-82015 (URN)978-91-44-12227-4 (ISBN)
Projekt
Kunskapssamhällets bärare. En studie av professionernas historiska framväxt och nutida samhälleliga betydelse i Sverige
Tillgänglig från: 2019-04-23 Skapad: 2019-04-23 Senast uppdaterad: 2019-09-04Bibliografiskt granskad
Agevall, O. & Olofsson, G. (2018). Den administrativa personalen vid svenska universitet och högskolor: En studie av dess förändring mellan år 2001 och 2016. In: Sociologidagarna 2018: Sociologi i en polariserad värld. Paper presented at Presented at Sociologidagarna 2018: Sociologi i en polariserad värld, Lund, March 7-9, 2018..
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Den administrativa personalen vid svenska universitet och högskolor: En studie av dess förändring mellan år 2001 och 2016
2018 (Svenska)Ingår i: Sociologidagarna 2018: Sociologi i en polariserad värld, 2018Konferensbidrag, Enbart muntlig presentation (Refereegranskat)
Abstract [sv]

Transformationen av en professions organisatoriska omgivning: universitetsadministrationens förändring efter 1990-talet.

 Det finns bland universitetslärare en utbredd föreställning om att administrationen och antalet administratörer har vuxit kraftigt i omfång. Men antalet administratörer vid universiteten har i själva verket hållit jämn takt med tillväxten av den akademiska lärarkåren. Det som däremot har hänt är en inre omstrukturering av kåren: utbildningsnivån har stigit, och vissa typer av tjänster har ökat kraftigt (ekonomer, controllers) medan andra har minskat. Speglar dessa förändringar en förskjutning av den administrativa personalens uppgifter, från att vara stöd och service till institutioner, lärare m.m., till att i högre utsträckning vara ett medel för ledningens ambition att styra och kontrollera verksamheten? 

Tillväxten av mer kvalificerad expertis inom universitetsadministrationen kan emellertid tolkas på flera sätt. Vi vill i denna text även pröva tesen att den kan förstås utifrån den ökande osäkerhet som universitets- och högskoleledningar möter, i form av många och skiftande krav från intressenter, samt den osäkerhet som New Public Managements olika styrinstrument ger upphov till.

 

Nyckelord
Universitet, administrativ personal, styrning
Nationell ämneskategori
Sociologi
Forskningsämne
Samhällsvetenskap, Sociologi
Identifikatorer
urn:nbn:se:lnu:diva-77946 (URN)
Konferens
Presented at Sociologidagarna 2018: Sociologi i en polariserad värld, Lund, March 7-9, 2018.
Projekt
SHEFOE; Svensk högre utbildning: finansiering, organisering, rekrytering, utfall 1950-2020 (Vetenskapsrådet, projektnummer 2016-04746).
Forskningsfinansiär
Vetenskapsrådet, 2016-04746
Anmärkning

Ej belagd 190424

Paper presenterat i Arbetsgruppen ”Work, Organizations and Professions”

Tillgänglig från: 2018-10-15 Skapad: 2018-10-15 Senast uppdaterad: 2019-04-25Bibliografiskt granskad
Hasselberg, Y. & Olofsson, G. (2018). Hur ska universiteten styras?. Universitetsläraren (5), 36-37
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Hur ska universiteten styras?
2018 (Svenska)Ingår i: Universitetsläraren, ISSN 0282-4973, nr 5, s. 36-37Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm)) Published
Abstract [sv]

En kritisk granskning av en pågående statlig utredning av ledning och styrning inom universitets- och högskolevärlden. Den kollegiala styrningen tycks vara på väg att marginlaiseras än mera.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Stockholm: SULF (Sveriges Universitetslärarförbund), 2018
Nyckelord
Universitet, högskolor, styrning, ledning
Nationell ämneskategori
Studier av offentlig förvaltning
Forskningsämne
Samhällsvetenskap, Sociologi
Identifikatorer
urn:nbn:se:lnu:diva-77982 (URN)
Tillgänglig från: 2018-09-24 Skapad: 2018-09-24 Senast uppdaterad: 2018-10-01Bibliografiskt granskad
Olofsson, G. (2018). Medelklassen och professionerna: Inledning vid Katalys seminarium i serien ”Klass i Sverige” den 26 mars 2018. In: : . Paper presented at Ett seminarium inom ramen för projektet "Klass i Sverige" under rubriken "Professionerna och medelklassen" Stockholm den 26 mars (pp. 1-27).
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Medelklassen och professionerna: Inledning vid Katalys seminarium i serien ”Klass i Sverige” den 26 mars 2018
2018 (Svenska)Konferensbidrag, Enbart muntlig presentation (Övrigt vetenskapligt)
Nyckelord
Medelklass, profession, välfärdsprofessioner, klassiska professioner, karriäryrke, positionsyrke
Nationell ämneskategori
Sociologi
Forskningsämne
Samhällsvetenskap, Sociologi; Samhällsvetenskap, Professionsstudier
Identifikatorer
urn:nbn:se:lnu:diva-78524 (URN)
Konferens
Ett seminarium inom ramen för projektet "Klass i Sverige" under rubriken "Professionerna och medelklassen" Stockholm den 26 mars
Projekt
SHEFOE
Anmärkning

Utförligt underlag i form av en Power Point-presenatation av temat om professionernas plats i det svenska klassmönstret och särskilt då medelklassen.

Tillgänglig från: 2018-10-29 Skapad: 2018-10-29 Senast uppdaterad: 2018-10-29Bibliografiskt granskad
Olofsson, G. (2018). Professionerna, mellanskikten och klassanalysen. Stockholm: Katalys
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Professionerna, mellanskikten och klassanalysen
2018 (Svenska)Rapport (Övrigt vetenskapligt)
Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Stockholm: Katalys, 2018. s. 25
Serie
Katalys Publikationer no 52 / Klass i Sverige no 13
Nyckelord
profession, mellanskikt, medelklass, klassiska professioner, välfärdsprofessioner
Nationell ämneskategori
Sociologi
Forskningsämne
Samhällsvetenskap, Sociologi
Identifikatorer
urn:nbn:se:lnu:diva-72038 (URN)
Projekt
Klass i Sverige
Tillgänglig från: 2018-03-29 Skapad: 2018-03-29 Senast uppdaterad: 2018-05-17Bibliografiskt granskad
Olofsson, G. & Agevall, O. (2018). Understanding Recent Changes in the Swedish Academic Profession. In: Nordic Fields of Higher Education in International Comparison: . Paper presented at Presented at Nordic Fields of Higher Education in International Comparison, Paris, April 12-13, 2018..
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Understanding Recent Changes in the Swedish Academic Profession
2018 (Engelska)Ingår i: Nordic Fields of Higher Education in International Comparison, 2018Konferensbidrag, Enbart muntlig presentation (Refereegranskat)
Abstract [en]

A stratified profession in a differentiated institutional setting: Swedish university teachers from the 1990s onwards

The early 1990s were years of economic recession, accompanied by rising unemployment, the widespread ascendance of new forms and techniques of governance, and politically enforced restrictions on public spending.  At the same time the early 1990s made knowledge society a common trope, and the global university enrolment ratio rose steeply. The two changes are interlinked –expansion of higher education bolstered youth unemployment, a knowledge economy was held up as a model for western societies

This paper examines how the combination of recession and university expansion was accommodated in one specific setting. The Swedish university teachers were subjected to the same changes in the forms and techniques of governance as other Swedish professions. But the higher education sector was reformed during a period of a sector-specific abundance. Two resource-shocks hit the system. One derived from an increased flow of research funding, the other from the rapidly increasing number of students. We argue that this timing and modality in introducing new forms of governance in the Swedish universities (1) postponed the perception of adverse effects on the profession, (2) aligned with, accentuated and altered the structure of an internally differentiated but formally unified university system, (3) created specific groups of beneficiaries at different poles of the system – and that, thereby, (4) an incentive-based institutional framework was worked into the tissue of the professional body, meeting little resistance. This was accompanied and underlined by the shift in the composition of the administrative staff from support functions (secretaries etc.) to agents of control and governance.

Nyckelord
university, professors, lecturers, academic profession, higher education system, Sweden, 1980-2015
Nationell ämneskategori
Sociologi
Forskningsämne
Samhällsvetenskap, Sociologi; Sociologi, Sociologi med utbildningsvetenskaplig inriktning
Identifikatorer
urn:nbn:se:lnu:diva-73599 (URN)
Konferens
Presented at Nordic Fields of Higher Education in International Comparison, Paris, April 12-13, 2018.
Projekt
SHEFOE
Forskningsfinansiär
Vetenskapsrådet, 2016-04746
Anmärkning

Organisers: University of Bergen, Uppsala University, the Norwegian University Centre in Paris, and Sciences Po, Paris.

Part of the research project; Svensk högre utbildning: finansiering, organisering, rekrytering, utfall 1950-2020 (Vetenskapsrådet, projektnummer 2016-04746)., directed by Mikael Börjesson, Uppsala University

Tillgänglig från: 2018-10-15 Skapad: 2018-10-15 Senast uppdaterad: 2019-05-23Bibliografiskt granskad
Agevall, O. & Olofsson, G. (2018). Universitetslärarprofessionen och det högre utbildningsfältets förändring 1980-2015. In: Sociologidagarna 2018: Sociologi i en polariserad värld. Paper presented at Presented at Sociologidagarna 2018: Sociologi i en polariserad värld, Lund, March 7-9, 2018..
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Universitetslärarprofessionen och det högre utbildningsfältets förändring 1980-2015
2018 (Svenska)Ingår i: Sociologidagarna 2018: Sociologi i en polariserad värld, 2018Konferensbidrag, Enbart muntlig presentation (Refereegranskat)
Abstract [sv]

I detta papper undersöker vi vilka konsekvenser de förändringar, som universitet- och högskolesystemet har genomgått under de senaste decennierna, har haft för universitetslärargruppen som kår. För det första har det efter 1977 års infogning av en lång rad nya enheter i högskolesystemet tillförts nya undervisningsenheter, nya studentgrupper och nya lärargrupper.  För det andra förändrades sättet att finansiera och styra universiteteten under 1990-talets första år, som till en början innebar en kraftigt ökad volym men som på sikt omstöptes i en allt striktare reglering. För det tredje ändrades mot 1990-talets slut karriärstrukturen: dels blev doktoranderna i allt högre utsträckning anställda vid universiteten (doktorandtjänster), dels öppnades möjligheten att inom sin tjänst befordras till professor.

Vad har det inneburit för universitetslärarkåren och dess inre skiktning att universitetssystemet på detta sätt utrustades med nya slags enheter, nya styr-och finansieringsregimer, och nya tjänstekategorier? Vilken typ av konflikter kan vi förvänta oss att detta mångskiftande skiktnings- och motsättningsmönster ger upphov till?

Nyckelord
universitet, högskolor, utbildningssystem, universitetslärare, profession
Nationell ämneskategori
Sociologi
Forskningsämne
Samhällsvetenskap, Sociologi
Identifikatorer
urn:nbn:se:lnu:diva-77947 (URN)
Konferens
Presented at Sociologidagarna 2018: Sociologi i en polariserad värld, Lund, March 7-9, 2018.
Projekt
SHEFOE
Forskningsfinansiär
Vetenskapsrådet, 2016-04746
Anmärkning

Ej belagd 190424

Tillgänglig från: 2018-10-14 Skapad: 2018-10-14 Senast uppdaterad: 2019-04-25Bibliografiskt granskad
Olofsson, G. (2017). En studie av ombuden vid Socialdemokraternas partikongress år 1969: En enkätundersökning av kongressombudens sociala bakgrund, utbildning, yrkesbana och deras organisatoriska förankring i ungdomsförbundet, partiet, fackföreningarna, i riks- och kommunalpolitiken m.m..
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>En studie av ombuden vid Socialdemokraternas partikongress år 1969: En enkätundersökning av kongressombudens sociala bakgrund, utbildning, yrkesbana och deras organisatoriska förankring i ungdomsförbundet, partiet, fackföreningarna, i riks- och kommunalpolitiken m.m.
2017 (Svenska)Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

En studie av ombuden vid Socialdemokraternas partikongress år 1969.

Denna skrift är samling av fyra texter som beskriver en enkätundersökning av kongressombudens sociala bakgrund, utbildning, yrkesbana och deras organisatoriska förankring i ungdomsförbundet, partiet, fackföreningarna, i riks- och kommunalpolitiken m.m.

 Den innehåller följande fyra delar.

 1.  Inledning: Undersökningens tillkomst och bakgrund. 6 si-dor. (oktober 2017)

2.   P.M. ang. SAP-enkäten 1969. Tekniskt genomförande och råtabeller. 27 sidor. (1974)

3.   Undersökningens kodschema. 20 sidor (1970)

4.   Undersökningens frågeformulär. 20 sidor. (1969)

 

Förlag
s. 74
Nyckelord
kongressombud, partikongress, socialdemokaterna, SAP, enkät, social bakgrund, karriär
Nationell ämneskategori
Statsvetenskap
Forskningsämne
Samhällsvetenskap, Sociologi; Samhällsvetenskap, Statsvetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:lnu:diva-68445 (URN)
Anmärkning

Kontaktperson: Gunnar.Olofsson@lnu.se

Tillgänglig från: 2017-10-24 Skapad: 2017-10-24 Senast uppdaterad: 2018-05-17Bibliografiskt granskad
Organisationer
Identifikatorer
ORCID-id: ORCID iD iconorcid.org/0000-0002-1927-1201

Sök vidare i DiVA

Visa alla publikationer