lnu.sePublikationer
Ändra sökning
Länk till posten
Permanent länk

Direktlänk
BETA
Olofsson, Gunnar, professorORCID iD iconorcid.org/0000-0002-1927-1201
Publikationer (10 of 127) Visa alla publikationer
Olofsson, G. (2020). Gavra – A social history of a Greek village and its emigrating villagers.
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Gavra – A social history of a Greek village and its emigrating villagers
2020 (Engelska)Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [en]

Gavra - A social history of a Greek Village and its emigrating Villager, written by Gunnar Olofsson and Thoams Thomell, was originally published as a book in Swedish in late 2012.

The Swedish version of the book has 316 pages, including maps, graphs, tables, photos, endnotes and bibliographies. This is a short summary of the book, its key arguments and the kind of data and conclusions it contains.

Förlag
s. 12
Nyckelord
emigration, immigration, return migration, Sweden, Greece, labour migration, second generation immigrants, peasant communism, persecution, poverty, self-employed Greek migration, Greek migrants in Sweden, life histories, village study
Nationell ämneskategori
Sociologi
Forskningsämne
Samhällsvetenskap, Sociologi
Identifikatorer
urn:nbn:se:lnu:diva-93372 (URN)
Projekt
FAS 2003-0556. Vägen från Gavra. Inre och yttre migration från en grekisk by - livsförlopp och livsöden för två grupper migranter och deras barn
Tillgänglig från: 2020-04-12 Skapad: 2020-04-12 Senast uppdaterad: 2020-04-30Bibliografiskt granskad
Olofsson, G. (2020). Som ung socio­log i Paris - några minnesbilder från våren 1969.
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Som ung socio­log i Paris - några minnesbilder från våren 1969
2020 (Svenska)Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
Abstract [sv]

En ung sociologs minnesbilder från en termin i Paris universitära och intellektuella miljö (våren 1969)

Förlag
s. 9
Nyckelord
Paris, Sociologi, Fransk sociologi, Fransk epistmeologi, Jean-Clauede Passeron, Oierre Bourdieu, André Gorz, Foucault, Nicos Poulantzas, Vincennes
Nationell ämneskategori
Sociologi
Forskningsämne
Samhällsvetenskap, Sociologi
Identifikatorer
urn:nbn:se:lnu:diva-90804 (URN)
Tillgänglig från: 2020-01-08 Skapad: 2020-01-08 Senast uppdaterad: 2020-01-14Bibliografiskt granskad
Agevall, O. & Olofsson, G. (2019). Den högre utbildningens professionella fält (1 uppl.ed.). In: Thomas Brante, Kerstin Svensson, Lennart G. Svensson (Ed.), Det professionella landskapets framväxt: (pp. 55-146). Lund: Studentlitteratur AB
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Den högre utbildningens professionella fält
2019 (Svenska)Ingår i: Det professionella landskapets framväxt / [ed] Thomas Brante, Kerstin Svensson, Lennart G. Svensson, Lund: Studentlitteratur AB, 2019, 1 uppl., s. 55-146Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

Från början utbildade universiteten kyrkans prästerskap och från 1600-talet även statens ämbetsmän. Den högre utbildningens fält etablerades under 1800-talet. Då skapades en rad institut vars uppgift var att utbilda det framväxande industrisamhällets expertis i teknik, farmaci, ekonomi m.m. Institutens yrkesinriktade utbildningar byggde på den tidens vetenskaper. När instituten och universitet närmade sig varandra blev vetenskaplig forskning efter hand en ny tjänsteuppgift för universitetens professorer. Under 1900-talet blev utbildningen av välfärdsstatens professioner systemets nya och fjärde uppgift. Den högre utbildningens fält fick genom 1977 års högskolereform sin aktuella struktur, där vetenskaplig forskning är universitetens dominerande värde och utbildningen av professionerna deras centrala inslag, samtidigt som alla professionsutbildningar förankras vetenskapligt. I denna situation blir universitetetslärare och forskare alla andra professioners moder.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Lund: Studentlitteratur AB, 2019 Upplaga: 1 uppl.
Nyckelord
universitet, universitetslärare, professioner, högskola, universitetshistoria
Nationell ämneskategori
Sociologi
Forskningsämne
Samhällsvetenskap, Sociologi
Identifikatorer
urn:nbn:se:lnu:diva-82016 (URN)978-91-44-12205-2 (ISBN)
Projekt
Kunskapssamhällets bärare. En studie av professionernas historiska framväxt och nutida samhälleliga betydelse i Sverige
Tillgänglig från: 2019-04-23 Skapad: 2019-04-23 Senast uppdaterad: 2019-09-04Bibliografiskt granskad
Olofsson, G. (2019). Norbert Elias: the Swedish translations. Figurations, Newsletter of the Norbert Elias Foundation, March(50), pp. 2-2
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Norbert Elias: the Swedish translations
2019 (Engelska)Ingår i: Figurations, Newsletter of the Norbert Elias Foundation, Vol. March, nr 50, s. 2-2Artikel i tidskrift, Dagstidning (Övrigt vetenskapligt) Published
Abstract [sv]

Genomgång av de svenska översättningarna av Norbert Elias arbeten

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Norbert Elias Foundation, 2019
Nyckelord
Norbert Elias, Swedish translations
Nationell ämneskategori
Sociologi
Forskningsämne
Samhällsvetenskap, Sociologi
Identifikatorer
urn:nbn:se:lnu:diva-81129 (URN)
Tillgänglig från: 2019-03-16 Skapad: 2019-03-16 Senast uppdaterad: 2019-03-29Bibliografiskt granskad
Agevall, O. & Olofsson, G. (2019). The ecology of a professional field: Higher Education in Sweden. In: : . Paper presented at 14th Conference of the European Sociological Association. Europe and Beyond: Boundaries, Barriers and Belonging. Manchester, United Kingdom, 20 -23 August 2019.
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>The ecology of a professional field: Higher Education in Sweden
2019 (Engelska)Konferensbidrag, Muntlig presentation med publicerat abstract (Refereegranskat)
Abstract [en]

Ever since Andrew Abbott’s seminal work on the system of professions, research on the professions has acknowledged, in principle at least, the necessity to consider professions in their relation to other professions. The division of labour, jurisdictional conflicts and intra-organizational interactions between professions have received their due share of scholarly attention. But less effort has been spent on understanding other ways in which a profession can be shaped and conditioned by its relations to its professional surroundings.

In this paper, we examine how the reproduction and expansion of the Swedish corps of university teachers were conditioned by the manner in which universities were intertwined with the professional labour market which they increasingly supplied with PhDs. We argue that Swedish universities depended on these labour market niches to absorb an over-production of PhDs – thereby simultaneously establishing secure career paths extra muros and securing a pool of future would-be university professors. Equally important, the university and its teacher corps were shaped by these interconnections. First, individual career trajectories served as the warp that linked the university to neighboring organizations. Second, disciplines have their specific hinterlands of employing organizations, and the extent and type of external career paths differentiates the teacher corps with regard to its conditions of reproduction and expansion.

Nationell ämneskategori
Sociologi
Forskningsämne
Sociologi, Sociologi med utbildningsvetenskaplig inriktning; Samhällsvetenskap, Sociologi
Identifikatorer
urn:nbn:se:lnu:diva-90596 (URN)
Konferens
14th Conference of the European Sociological Association. Europe and Beyond: Boundaries, Barriers and Belonging. Manchester, United Kingdom, 20 -23 August 2019
Projekt
Svensk högre utbildning. Fianansiering, organisering, rekrytering, utfall, 1950-2020 (SHEFOE)Swedish Research Council, 2016-04746
Anmärkning

Ej belad 20200124

Tillgänglig från: 2019-12-17 Skapad: 2019-12-17 Senast uppdaterad: 2020-01-24Bibliografiskt granskad
Agevall, O. & Olofsson, G. (2019). Universitetslärarna och den högre utbildningen (1 uppl.ed.). In: Thomas Brante, Kerstin Svensson, Lennart G. Svensson (Ed.), Ett professionellt landskap i förvandling: (pp. 91-126). Lund: Studentlitteratur AB
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Universitetslärarna och den högre utbildningen
2019 (Svenska)Ingår i: Ett professionellt landskap i förvandling / [ed] Thomas Brante, Kerstin Svensson, Lennart G. Svensson, Lund: Studentlitteratur AB, 2019, 1 uppl., s. 91-126Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

Från och med högskolereformen 1977 infogades ett antal akademiska yrkesutbildningari ett samlat universitets- och högskolesystem. Det gällde grund- och förskollärare, sjuksköterskor, kortare tekniska utbildningar m.fl. som tidigare funnits vid särskilda enheter. Därmed fixerades grunddragen i dagens universitets- och högskolesystem. Detta kapitel skildrar hur universitetslärarkårens expansion, sammansättning och inre skiktning formades på det professionella fält som etablerades inom detta sammanhållna och hierarkiskt ordnade universitetssystem.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Lund: Studentlitteratur AB, 2019 Upplaga: 1 uppl.
Nyckelord
Universitet, universitetslärare, profession, högskolor
Nationell ämneskategori
Sociologi
Forskningsämne
Samhällsvetenskap, Sociologi
Identifikatorer
urn:nbn:se:lnu:diva-82015 (URN)978-91-44-12227-4 (ISBN)
Projekt
Kunskapssamhällets bärare. En studie av professionernas historiska framväxt och nutida samhälleliga betydelse i Sverige
Tillgänglig från: 2019-04-23 Skapad: 2019-04-23 Senast uppdaterad: 2019-09-04Bibliografiskt granskad
Agevall, O. & Olofsson, G. (2018). Den administrativa personalen vid svenska universitet och högskolor: En studie av dess förändring mellan år 2001 och 2016. In: Sociologidagarna 2018: Sociologi i en polariserad värld. Paper presented at Presented at Sociologidagarna 2018: Sociologi i en polariserad värld, Lund, March 7-9, 2018..
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Den administrativa personalen vid svenska universitet och högskolor: En studie av dess förändring mellan år 2001 och 2016
2018 (Svenska)Ingår i: Sociologidagarna 2018: Sociologi i en polariserad värld, 2018Konferensbidrag, Enbart muntlig presentation (Refereegranskat)
Abstract [sv]

Transformationen av en professions organisatoriska omgivning: universitetsadministrationens förändring efter 1990-talet.

 Det finns bland universitetslärare en utbredd föreställning om att administrationen och antalet administratörer har vuxit kraftigt i omfång. Men antalet administratörer vid universiteten har i själva verket hållit jämn takt med tillväxten av den akademiska lärarkåren. Det som däremot har hänt är en inre omstrukturering av kåren: utbildningsnivån har stigit, och vissa typer av tjänster har ökat kraftigt (ekonomer, controllers) medan andra har minskat. Speglar dessa förändringar en förskjutning av den administrativa personalens uppgifter, från att vara stöd och service till institutioner, lärare m.m., till att i högre utsträckning vara ett medel för ledningens ambition att styra och kontrollera verksamheten? 

Tillväxten av mer kvalificerad expertis inom universitetsadministrationen kan emellertid tolkas på flera sätt. Vi vill i denna text även pröva tesen att den kan förstås utifrån den ökande osäkerhet som universitets- och högskoleledningar möter, i form av många och skiftande krav från intressenter, samt den osäkerhet som New Public Managements olika styrinstrument ger upphov till.

 

Nyckelord
Universitet, administrativ personal, styrning
Nationell ämneskategori
Sociologi
Forskningsämne
Samhällsvetenskap, Sociologi
Identifikatorer
urn:nbn:se:lnu:diva-77946 (URN)
Konferens
Presented at Sociologidagarna 2018: Sociologi i en polariserad värld, Lund, March 7-9, 2018.
Projekt
SHEFOE; Svensk högre utbildning: finansiering, organisering, rekrytering, utfall 1950-2020 (Vetenskapsrådet, projektnummer 2016-04746).
Forskningsfinansiär
Vetenskapsrådet, 2016-04746
Anmärkning

Ej belagd 190424

Paper presenterat i Arbetsgruppen ”Work, Organizations and Professions”

Tillgänglig från: 2018-10-15 Skapad: 2018-10-15 Senast uppdaterad: 2019-04-25Bibliografiskt granskad
Hasselberg, Y. & Olofsson, G. (2018). Hur ska universiteten styras?. Universitetsläraren (5), 36-37
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Hur ska universiteten styras?
2018 (Svenska)Ingår i: Universitetsläraren, ISSN 0282-4973, nr 5, s. 36-37Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm)) Published
Abstract [sv]

En kritisk granskning av en pågående statlig utredning av ledning och styrning inom universitets- och högskolevärlden. Den kollegiala styrningen tycks vara på väg att marginlaiseras än mera.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Stockholm: SULF (Sveriges Universitetslärarförbund), 2018
Nyckelord
Universitet, högskolor, styrning, ledning
Nationell ämneskategori
Studier av offentlig förvaltning
Forskningsämne
Samhällsvetenskap, Sociologi
Identifikatorer
urn:nbn:se:lnu:diva-77982 (URN)
Tillgänglig från: 2018-09-24 Skapad: 2018-09-24 Senast uppdaterad: 2018-10-01Bibliografiskt granskad
Olofsson, G. (2018). Medelklassen och professionerna: Inledning vid Katalys seminarium i serien ”Klass i Sverige” den 26 mars 2018. In: : . Paper presented at Ett seminarium inom ramen för projektet "Klass i Sverige" under rubriken "Professionerna och medelklassen" Stockholm den 26 mars (pp. 1-27).
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Medelklassen och professionerna: Inledning vid Katalys seminarium i serien ”Klass i Sverige” den 26 mars 2018
2018 (Svenska)Konferensbidrag, Enbart muntlig presentation (Övrigt vetenskapligt)
Nyckelord
Medelklass, profession, välfärdsprofessioner, klassiska professioner, karriäryrke, positionsyrke
Nationell ämneskategori
Sociologi
Forskningsämne
Samhällsvetenskap, Sociologi; Samhällsvetenskap, Professionsstudier
Identifikatorer
urn:nbn:se:lnu:diva-78524 (URN)
Konferens
Ett seminarium inom ramen för projektet "Klass i Sverige" under rubriken "Professionerna och medelklassen" Stockholm den 26 mars
Projekt
SHEFOE
Anmärkning

Utförligt underlag i form av en Power Point-presenatation av temat om professionernas plats i det svenska klassmönstret och särskilt då medelklassen.

Tillgänglig från: 2018-10-29 Skapad: 2018-10-29 Senast uppdaterad: 2018-10-29Bibliografiskt granskad
Olofsson, G. (2018). Professionerna, mellanskikten och klassanalysen. Stockholm: Katalys
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Professionerna, mellanskikten och klassanalysen
2018 (Svenska)Rapport (Övrigt vetenskapligt)
Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Stockholm: Katalys, 2018. s. 25
Serie
Katalys Publikationer no 52 / Klass i Sverige no 13
Nyckelord
profession, mellanskikt, medelklass, klassiska professioner, välfärdsprofessioner
Nationell ämneskategori
Sociologi
Forskningsämne
Samhällsvetenskap, Sociologi
Identifikatorer
urn:nbn:se:lnu:diva-72038 (URN)
Projekt
Klass i Sverige
Tillgänglig från: 2018-03-29 Skapad: 2018-03-29 Senast uppdaterad: 2018-05-17Bibliografiskt granskad
Organisationer
Identifikatorer
ORCID-id: ORCID iD iconorcid.org/0000-0002-1927-1201

Sök vidare i DiVA

Visa alla publikationer