This introduction to the thematic issue Freedom of Expression, Democratic Discourse and the Social Media discusses the state of the debate surrounding freedom of expression in the field of communication studies and presents four original articles dealing with freedom of speech in contemporary media from different perspectives.

The articles in this thematic issue, each in their own way, provide relevant and original contributions to the ongoing debate. Ricknell (2020) provides a constructive framework that allows for a structured discussion of the possible scenarios. Glazunova’s (2020) analysis of a Russian case is original since the current research trend within media and populism is to focus on the rise of populist politicians in democratic Western countries (Krämer & Holtz-Bacha, 2020). Glazunova’s analysis shows that alternative media platforms can serve important political and ideological purposes in certain media landscapes, while at the same time being a channel for populist messages, targeting a Media and Communication, 2020, Volume 8, Issue 4, Pages 107–109 108 corrupt elite. Latif’s (2020) contribution also addresses a complex and sensitive question from an unusual perspective for media scholars: What public positions are realistically available for Muslim intellectuals in America today? It describes the dynamics of cancel culture that should be taken more seriously by the community of media scholars. Wegner et al. (2020) emphasize the fact that it is not only journalists who are put in harm’s way, the silencing of other voices is indeed a reality and is equally harmful and problematic. As an area of interest to media scholars, issues such as these deserve further attention.

I det gamla samhället var stadens torg den centrala mötesplatsen. Där spreds nyheter och åsikter genom direkta kontakter mellan människor. I det moderna opinionssamhället är istället image det centrala. Konkurrensen mellan mångfalden av budskap leder till att den bild som förmedlas ofta får större betydelse än innehållet. De politiska partiernas omage kan bli viktigare än deras politik, precis som varumärkena håller på att bli viktigare än produkterna i industri- och tjänstesamhället. I denna utveckling spelar dagspress, radio och TV en nyckelroll.

Användningen av begreppet opinionssamhälle är ett sätt att fästa uppmärksamheten på betydelsen av mänskliga preferenser. Vilka opinioner som är de mest betydelsefulla skiftar mellan olika samhällen. I boken Opinionssamhället presenterar ett tjugotal forskare dels olika trender som speglar opinionsutvecklingen i det svenska samhället under de gångna tolv åren, dels analyser som berör olika aspekter av opinionsbildningen i Sverige.

En första del berör medborgarnas syn på politik och samhälle. Den belyser bl a demokratifrågor, föreställningar om det civila samhället och medborgarnas förtroende för olika samhällsinstitutioner. Den andra delen tar upp politiska sakfrågor, både inrikespolitiska debattfrågor och svenskarnas syn på omvärlden. Till de förra hör studier kring miljö, kärnkraft, flyktingpolitik och bistånd, till den senare synen på EU, EMU och Nato. I den tredje delen behandlas medierna. Den rymmer dels artiklar som redovisar utvecklngen av svenskarnas medievanor – främst dagspress, radio och IT, dels artiklar som avser en fördjupning av hur medier uppfattas respektive fungerar – i första hand studier av TV-mediet.

I boken Nya landskap presenterar forskare vid Göteborgs universitet opinioner och medievanor i Västsverige hösten 1996. Titeln anspelar både på bildandet av Västra Götalands län och på de förändringar som sker inom massmedia, politik och serviceproduktion. Boken tar upp ett brett spektrum av ämnen. Mot bakgrund av de senaste årens utveckling behandlas dagstidningsläsning, radiolyssnande och TV-tittande samt IT i det västsvenska medielandskapet. Vidare presenteras förtroendet för politiker, tjänstemän och olika personalgrupper.

I ett särskilt kapitel granskas medborgarnas kännedom om, och bedömning av, Göteborgspolitikerna. Medborgarnas politiska medvetenhet analyseras ur ett individ- och ett områdesperspektiv. Service och livstillfredsställelse i Västsverige relateras till förhållandena i Sverige och andra EU-länder. Framväxten av, och inställningen till, friskolor i Göteborg uppmärksammas, liksom föräldrars villighet att engagera sig i sina barns omsorg och skola. Avslutningsvis behandlas regionfrågan och årets gästskribent efterlyser en gemensam vision för Västsverige.