This study aimed to formulate the characteristic features of Scandinavian successful high-performance coaching. We took our point of departure in the works of C & ocirc;t & eacute; and Gilbert (2009, 2013) concerning the knowledge possessed by high-performance coaches. We interviewed 18 successful Scandinavian coaches who were deeply committed to their respective coaching assignments and had achieved great success through the performances of their practitioners at major championships. We then conducted a thematic analysis of the interview data, identifying, analysing and reporting patterns (themes). Our results show that Scandinavian high-performance coaching is a value-based and sensitive balancing act between four knowledge dimensions: analytical and systematic, authority and stability, relational and communicative, and innovative and creative development. The four dimensions, together with an ethical core, form the link between C & ocirc;t & eacute; and Gilbert (2009) categorisation of high-performance coaches' knowledge base and how this knowledge is put into practice.

"Idrottslyftet har öppnat dörrarna för fler, men få har klivit över tröskeln". Det var en av slutsatserna i en utvärdering av Idrottslyftet för drygt tio år sedan. Den idrottspolitiska satsningen pågick mellan 2007 och 2019, med syfte att få fler barn och ungdomar att börja idrotta i idrottsrörelsens regi och få fler att stanna kvar längre inom idrotten. För att åstadkomma detta skulle ansvariga inom idrottsrörelsen bland annat hålla nere avgifter och utveckla nya verksamhetsformer.

Satsningen grundade sig dels i rapporter om minskade deltagarantal i den svenska idrottsrörelsen, samtidigt som kostnaderna för att delta ökat, dels i politiska beslutsfattares uppfattning att idrotten kan fylla en integrerande och demokratifostrande roll i samhället. Men Idrottslyftet ledde inte till att fler började idrotta. I stället har minskningen fortsatt – i takt med ytterligare kostnadsökningar för deltagarna.

Det statliga ekonomiska stödet i Idrottslyftet permanentades 2020 och blev en del av idrottsförbundens ordinarie verksamhet. Trots denna extra satsning, som lett till en utveckling av både Riksidrottsförbundets och övriga idrottsförbunds administration och policyer, når idrottsrörelsen sålunda inte fram. Föreningsidrotten når i huvudsak dem som redan har erfarenhet av den genom sina familjer. Ett exempel som visar på detta är studien Nyanländas etablering i idrottsrörelsen av Arnoldsson med flera, vilken visar att utvecklingsmedel tenderar att nå redan idrottsstarka och socioekonomiskt välmående grupper i samhället.

Vad beror detta på? I detta kapitel visar vi hur man med utgångspunkt i det sociala entreprenörskapet skulle kunna realisera intentionerna med Idrottslyftet. Sociala

entreprenörer utmanar de organisatoriska gränser som i dagsläget är ett hinder för innovativa organisationer, vilka arbetar med att få fler barn och ungdomar att såväl börja, som fortsätta, idrotta.

Vidare kommer vi att redogöra för hur god folkhälsa kan förstås i relation till begreppet segregation. Efter att ha presenterat våra teoretiska utgångspunkter följer ett antal exempel på verksamheter vi menar kan beskrivas i termer av socialt entreprenörskap. Kapitlet avslutas framåtsyftande. Där diskuterar vi vilka krav som behöver ställas på organisationer i ett segregerat samhälle för att ge barn, ungdomar och vuxna möjligheter till motion och idrott, i syfte att främja en god folkhälsa.

Målet för svensk elitidrott är att stärka svensk idrotts internationella konkurrens-kraft. Landslagen ska bli starkare och Sverige ska erövra fler medaljer vid inter-nationella mästerskap.Att ungdomar har möjligheten att kombinera en elitidrottssatsning medgymnasiestudier är en central och strategiskt viktig del för att skapa framtidaelitidrottare på högsta internationella nivå. Genom ämnet specialidrott ges elev-erna vid riksidrottsgymnasier (RIG) och nationellt godkända idrottsutbildningar(NIU) en unik möjlighet att utvecklas både idrottsligt och kunskapsmässigt.Många ungdomar har som mål att komma in på ett RIG eller ett NIU. Men hurgår urvalet av elever till? Vilka kriterier och urvalsprinciper ligger till grund förantagningen? Och vem bestämmer det slutgiltiga urvalet av elever till RIG ochNIU?Dagens antagnings- och urvalssystem bygger främst på de riktlinjer och urvals-kriterier som Riksidrottsförbundet (RF) tillsammans med ett antal special-idrottsförbund (SF) tagit fram och på en tillhörande intervjumall. Tillsammansutgör de stöd under processen för att välja ut elever som ansökt till RIG ellerNIU. Hur förbunden väljer att anpassa och tillämpa dessa verktyg, samt hursjälva antagningsprocessen går till, varierar från idrott till idrott. Samtidigt harde mycket gemensamt – inte minst den stora utmaningen att bedöma vilka somär de allra bäst lämpade.Vår förhoppning är att denna rapport från Linnéuniversitetet ger en fördjupadkunskap kring antagningsprocessen och urvalet till RIG och NIU. Vi ser ocksåfram emot forskarnas analys av hur kvaliteten på dessa processer och bedömnings-grunder kan moderniseras och utvecklas för att urvalet av elever ska bli merhållbart, likvärdigt och rättssäkert.Rapporten visar att en utveckling av det befintliga idrottsgymnasiesystemetkan förbättra det stöd som krävs för framtida internationella framgångar. Ettvarmt tack till forskarteamet – PG Fahlström, Filip Andersson, Per Gerrevall,Marie Hedberg, Susanne Linnér – för ert viktiga arbete!I studien deltog företrädare för SF och specialidrottslärare från utvalda RIG. Tiller vill vi säga ett stort tack för att ni tagit er tid och delat viktiga erfarenheter!