lnu.sePublications
Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
Publications (10 of 253) Show all publications
Hagevi, M. (2023). Förändrade partipreferenser: Trender bland gudstjänstbesökareoch frikyrkoväljare (1ed.). In: Fredrik Wenell (Ed.), Ett glödande arv: Väckelserörelse, omvändelse och demokrati (pp. 213-251). Bromma: Libris
Open this publication in new window or tab >>Förändrade partipreferenser: Trender bland gudstjänstbesökareoch frikyrkoväljare
2023 (Swedish)In: Ett glödande arv: Väckelserörelse, omvändelse och demokrati / [ed] Fredrik Wenell, Bromma: Libris, 2023, 1, p. 213-251Chapter in book (Other academic)
Place, publisher, year, edition, pages
Bromma: Libris, 2023 Edition: 1
Series
Tro & Liv Skriftserie ; 15
Keywords
politik, parti, väljare, röstning, politiskt beteende, religion, gudstjänstbesökare, frikyrkor, frikyrkliga, sekularisering, dealignment, politisk psykologi
National Category
Political Science
Research subject
Social Sciences, Political Science
Identifiers
urn:nbn:se:lnu:diva-124468 (URN)9789189704626 (ISBN)
Available from: 2023-09-11 Created: 2023-09-11 Last updated: 2024-02-07Bibliographically approved
Hagevi, M. (2023). Åsikt om religiösa friskolor: Betydelsen av religion och politisk ideologi. Surveyjournalen, 9(1), 22-34
Open this publication in new window or tab >>Åsikt om religiösa friskolor: Betydelsen av religion och politisk ideologi
2023 (Swedish)In: Surveyjournalen, E-ISSN 2001-9327, Vol. 9, no 1, p. 22-34Article in journal (Other academic) Published
Abstract [sv]

Kan det vara så svenska folkets åsikter om konfessionella friskolor har sam­band med religiös erfarenhet och uppfattning, vänster-högerposition, samt libertära och auktori­tära värderingar och är någon av dem mer betydelsefull än den andra? Detta undersöker denna studie genom att besvara tre frågeställningar. 1) Har åsikten om konfessionella friskolor samband med människor erfarenhet och deras uppfattning om religion? 2) Har åsikten om konfessionella friskolor samband med den politiska konflikten mellan vänster och höger? 3) Har åsikten om konfessionella friskolor samband med människors libertära och auktoritära värderingar? För att besvara frågeställningarna analyseras surveydata från 2018. Det visar sig att alla dessa egenskaper tenderar att ha betydelse för hur en person uppfattar religiösa friskolor. Speciellt viktigt är om människor uppfattar religion som positivt eller negativt där den sistnämnda inställningen tenderar att leda till en vilja att totalförbjuda religiösa friskolor. Men också ovana att besöka gudstjänst, ekonomisk vänsterposition och auktoritära värderingar tenderar att vara kopplade till att vilja för­bjuda alla religiösa friskolor.

Place, publisher, year, edition, pages
Linnaeus University, 2023
Keywords
religion, politik, ideologi, friskola, konfessionella friskolor, religiösa friskolor
National Category
Political Science
Research subject
Social Sciences, Political Science
Identifiers
urn:nbn:se:lnu:diva-123546 (URN)10.15626/sj.20220904 (DOI)
Available from: 2023-08-09 Created: 2023-08-09 Last updated: 2024-01-18Bibliographically approved
Hagevi, M. (2022). Dealignment and realignment: The Swedish parliamentary election of 2022. Journal of the Scandinavian Society of Korea (30), 1-40
Open this publication in new window or tab >>Dealignment and realignment: The Swedish parliamentary election of 2022
2022 (English)In: Journal of the Scandinavian Society of Korea, ISSN 1229-8646, no 30, p. 1-40Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

The study argues that the Swedish parliamentary election of 2022 is related to major long-term changes in Scandinavian and European politics in general. Therefore, the aim is to analyze long-term changes in Swedish politics over time, in relation to significant short-term changes due to the Swedish parliamentary election of 2022. The study describes the Swedish party system and the election campaign preceding the 2022 Swedish parliamentary election as well as the short-term changes, relative to the previous election, that this election brought with it. The study also describes important long-term changes in the Swedish party system since the 1980s. In relation to these changes, starting in the 1950s, the study describes the increased mobility of Swedish voters and the decline of voting along the social class cleavage as dealignment. Moreover, the study addresses the ideological changes of voters along the subjective left-right scale, the economic left-right dimension, and the libertarian-authoritarian dimension in relation to the concept of realignment. In conclusion, the article shows the need to study the long-term processes of dealignment and realignment to be able to understand the transformed party system that became so clear in the 2022 Swedish parliamentary election.

Place, publisher, year, edition, pages
Souel: The Scandinavian Society of Korea, 2022
Keywords
Sweden, dealignment, realignment, election, voting, voters, voter mobility, class voting, party identification, left-right, libertarian, authoritarian, ideology
National Category
Political Science
Research subject
Social Sciences, Political Science
Identifiers
urn:nbn:se:lnu:diva-118531 (URN)10.26548/scandi.2022.30.001 (DOI)
Projects
Minskad ideologisk polarisering och konflikt i Västeuropa? (Mipok)
Funder
Swedish Research Council, 2014-01246
Available from: 2023-01-19 Created: 2023-01-19 Last updated: 2023-04-03Bibliographically approved
Hagevi, M. (2022). Den svenska väljaren: en introduktion till politiskt beteende i allmänna val. Stockholm: Santérus Förlag
Open this publication in new window or tab >>Den svenska väljaren: en introduktion till politiskt beteende i allmänna val
2022 (Swedish)Book (Other academic)
Abstract [sv]

Denna bok ger en grundläggande introduktion till forskning om politiskt beteende. Med hjälp av enkel statistik får läsarna kunskap om medborgarnas agerande i allmänna val. Med unika data ger boken nya inblickar i de svenska väljarnas röstning i riksdagsvalet 2018, ett val som splittrade svensk politik. Studiernas utgångspunkt är grundläggande statsvetenskapliga teorier baserade i politisk sociologi, politisk psykologi och rational choice. Samtliga studier kopplas till orsakstratten, väljarforskningens klassiska modell. Boken är främst avsedd för studerande vid universitetens och högskolornas introducerande kurser i statsvetenskap och för dem som är intresserade av svensk politik.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: Santérus Förlag, 2022. p. 310
Keywords
politiskt beteende, politisk opinion, svensk politik, väljare, partier, riksdagsval, ideologi, vänster-högerskalan
National Category
Political Science (excluding Public Administration Studies and Globalisation Studies)
Research subject
Social Sciences, Political Science
Identifiers
urn:nbn:se:lnu:diva-109346 (URN)978-91-7359-176-8 (ISBN)
Projects
Minskad ideologisk polarisering och konflikt i Västeuropa? (Mipok)SurveyinstitutetEn ifrågasatt demokrati (if-dem)
Funder
Swedish Research Council, 2014-1246
Available from: 2022-01-18 Created: 2022-01-18 Last updated: 2023-03-10Bibliographically approved
Hagevi, M. (2022). Det gjorde coronapandemin med min församling: Reaktioner från frikyrkligt aktiva (1ed.). In: Ulrik Josefsson; Magnus Wahlström (Ed.), Svensk frikyrklighet i pandemin: En studie av församlingen i corona och corona i församlingen (pp. 28-58). Uppsala: Institutet för Pentekostala Studier
Open this publication in new window or tab >>Det gjorde coronapandemin med min församling: Reaktioner från frikyrkligt aktiva
2022 (Swedish)In: Svensk frikyrklighet i pandemin: En studie av församlingen i corona och corona i församlingen / [ed] Ulrik Josefsson; Magnus Wahlström, Uppsala: Institutet för Pentekostala Studier , 2022, 1, p. 28-58Chapter in book (Other academic)
Abstract [sv]

Syftet med detta kapitel är att undersöka olika frikyrkligt aktivas uppfattning om vad coronapandemin inneburit för deras församling. Syftet har uppnåtts genom att besvara tre frågeställningar.

Vilken uppfattning har frikyrkligt aktiva om hur deras församlingar har hanterat sitt uppdrag under coronapandemin, på vad sätt har pandemin påverkat församlingen och vilka effekter denna erfarenhet har på församlingslivet efter pandemin?

Finns det olika uppfattningar mellan pastorer och övriga frikyrkligt aktiva över hur församlingarna hanterat sitt uppdrag under pandemin, hur det påverkat församlingen och vilka effekter pandemin har på deras församlingar?

Skiljer sig uppfattningen om hur församlingarna hanterat sitt uppdrag under pandemin, hur det påverkat församlingen och vilka effekter pandemin har på deras församlingar efter storleken på frikyrkliga aktivas församlingar?

Frågeställningarna besvaras med hjälp av en enkät riktad till 183 frikyrkligt aktiva personer, varav 62 pastorer.

Place, publisher, year, edition, pages
Uppsala: Institutet för Pentekostala Studier, 2022 Edition: 1
Series
Forskningsrapporter från Institutet för Pentekostala Studier ; 9
Keywords
religion, frikyrka, digitalisering, kristen, corona, pandemi
National Category
Religious Studies
Research subject
Social Sciences, Sociology
Identifiers
urn:nbn:se:lnu:diva-110354 (URN)978-91-979030-8-0 (ISBN)
Projects
Religiös förändring i Sverige
Available from: 2022-02-14 Created: 2022-02-14 Last updated: 2022-03-16Bibliographically approved
Blombäck, S., Hinnfors, J., Loxbo, K., Demker, M. & Hagevi, M. (2022). DIPAC Election Manifesto Data: Technical Report 2.0. Växjö: Linnaeus University
Open this publication in new window or tab >>DIPAC Election Manifesto Data: Technical Report 2.0
Show others...
2022 (English)Report (Other academic)
Abstract [en]

The data described in this report were collected for the DIPAC-project.1 The project’s aim was to investigate the proposed crisis of parties and party systems in Western Europe during the last four decades. The implications of the crisis are that the link between political parties and citizens has been broken, that the political substance of the dominant parties is becoming increasingly similar, and that party systems are being fragmented along new cleavages where right-wing populist, anti-immigration parties are being set against their opposites, such as green parties. The project aimed to answer the following two questions:1. To what extent are the ideas and policies of political parties converging or diverging in Western European party systems?2. Are changes in the parties’ ideas and policies initiated mainly by the parties, or are they adjusting to voter demand arising from social changes? One of our main goals was to collect and analyze data on parties in established democracies in a systematic and comparable manner for the time-period from the mid-1970s to the mid-2010s. The eight cases in focus in the project are Denmark, France, Germany2, Ireland, the Netherlands, Norway, Sweden, and the United Kingdom.

Place, publisher, year, edition, pages
Växjö: Linnaeus University, 2022. p. 44
National Category
Political Science
Research subject
Social Sciences, Political Science
Identifiers
urn:nbn:se:lnu:diva-118038 (URN)
Projects
Minskad ideologisk polarisering i Västeuropa? (MIPOK)
Funder
Swedish Research Council, 2014-01246The Crafoord Foundation, 20150635The Crafoord Foundation, 20160645
Available from: 2022-12-21 Created: 2022-12-21 Last updated: 2023-04-03Bibliographically approved
Blombäck, S., Demker, M., Loxbo, K., Hagevi, M. & Hinnfors, J. (2022). DIPAC Government Declaration Data: Technical Report 2.0. Växjö: Linnaeus University
Open this publication in new window or tab >>DIPAC Government Declaration Data: Technical Report 2.0
Show others...
2022 (English)Report (Other academic)
Abstract [en]

The data described in this report were collected for the DIPAC-project. The project’s aim was to investigate the proposed crisis of parties and party systems in Western Europe during the last four decades. The implications of the crisis are that the link between political parties and citizens has been broken, that the political substance of the dominant parties is becoming increasingly similar, and that party systems are being fragmented along new cleavages where right-wing populist, anti-immigration parties are being set against their opposites, such as green parties. The project aimed to answer the following two questions: 1. To what extent are the ideas and policies of political parties converging or diverging in Western European party systems? 2. Are changes in the parties’ ideas and policies initiated mainly by the parties, or are they adjusting to voter demand arising from social changes? One of our main goals was to collect and analyze data on governments in established democracies in a systematic and comparable manner for the time-period from the mid-1970s to the mid-2010s. The eight cases in focus in the project are Denmark, France, Germany, Ireland (not included in this data set), the Netherlands, Norway, Sweden, and the United Kingdom.

Place, publisher, year, edition, pages
Växjö: Linnaeus University, 2022. p. 29
Keywords
political parties, Western Europe, party systems, ideology, polarization, convergens, government, government declaration, partier, Västeuropa, partisystem, ideologi, polarisering, konvergens, konflikt, regering, regeringsförklaring
National Category
Political Science
Research subject
Social Sciences, Political Science
Identifiers
urn:nbn:se:lnu:diva-118040 (URN)
Projects
Minskad ideologisk polarisering i Västeuropa? (MIPOK)
Funder
Swedish Research Council, 2014-01246The Crafoord Foundation, 20150635The Crafoord Foundation, 20160645
Available from: 2022-12-21 Created: 2022-12-21 Last updated: 2023-04-03Bibliographically approved
Hagevi, M. (2022). "Globaliseringen har krympt riksdagsvalets betydelse". Dagens Nyheter (2022-08-24), pp. 5-5
Open this publication in new window or tab >>"Globaliseringen har krympt riksdagsvalets betydelse"
2022 (Swedish)In: Dagens Nyheter, ISSN 1101-2447, no 2022-08-24, p. 5-5Article in journal, News item (Other (popular science, discussion, etc.)) Published
Abstract [sv]

Partiernas ideologiska ståndpunkter stämmer i stort överens med deras väljares. Ändå förändras den ekonomiska politiken ganska lite vid ett maktskifte, eftersom globaliseringen har minskat manöverutrymmet för alla regeringar. Detta är ett problem för den representativa demokratin.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: AB Dagens Nyheter, 2022
Keywords
partier, Västeuropa, partisystem, ideologi, polarisering, konvergens, konflikt, riksdagsval, representativitet
National Category
Political Science
Research subject
Social Sciences, Political Science
Identifiers
urn:nbn:se:lnu:diva-115909 (URN)
Projects
Minskad ideologisk polarisering och konflikt i Västeuropa? (Mipok)
Available from: 2022-08-24 Created: 2022-08-24 Last updated: 2023-03-10Bibliographically approved
Hagevi, M. (2022). Gud bland partier och väljare. In: Niklas Bolin;Kajsa Falasca;Marie Grusell;Lars Nord (Ed.), Snabbtänkt 2.0 22: Reflektioner från valet 2022 av ledande forskare (pp. 28-28). Sundsvall: Mittuniversitetet
Open this publication in new window or tab >>Gud bland partier och väljare
2022 (Swedish)In: Snabbtänkt 2.0 22: Reflektioner från valet 2022 av ledande forskare / [ed] Niklas Bolin;Kajsa Falasca;Marie Grusell;Lars Nord, Sundsvall: Mittuniversitetet , 2022, p. 28-28Chapter in book (Other academic)
Place, publisher, year, edition, pages
Sundsvall: Mittuniversitetet, 2022
Series
DEMICOM-rapport ; 51
Keywords
politik, riksdagsval, religion, equmeniakyrkan, parti, väljare, valrörelse, valmanifest
National Category
Political Science
Research subject
Social Sciences, Political Science
Identifiers
urn:nbn:se:lnu:diva-116855 (URN)978-91-89341-77-7 (ISBN)
Projects
Religiös förändring i Sverige
Available from: 2022-10-13 Created: 2022-10-13 Last updated: 2023-03-10Bibliographically approved
Hagevi, M. (2022). Gud i politiken. In: Demokrati, krig och mänsklig värdighet: (pp. 69-73). Stockholm: Förbundet Kristen humanism
Open this publication in new window or tab >>Gud i politiken
2022 (Swedish)In: Demokrati, krig och mänsklig värdighet, Stockholm: Förbundet Kristen humanism , 2022, p. 69-73Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: Förbundet Kristen humanism, 2022
Series
Kristen humanism, ISSN 2001-7421 ; 84
Keywords
religion, politik, partier, väljare, val
National Category
Political Science
Research subject
Social Sciences, Political Science
Identifiers
urn:nbn:se:lnu:diva-117880 (URN)9789198300871 (ISBN)
Projects
Religiös förändring i Sverige
Available from: 2022-12-12 Created: 2022-12-12 Last updated: 2023-10-27Bibliographically approved
Organisations
Identifiers
ORCID iD: ORCID iD iconorcid.org/0000-0003-0404-9496

Search in DiVA

Show all publications