Har relationen mellan religion och partipreferenser förändrats bland svenska väljareunder de senaste tre decennierna? Tidigare studier visar att religionsröstningen långtifrån varit betydelselös bland svenska väljare. Genom att studera SOM-undersökningen 1988–2023 visar detta kapitel att sekulariseringen även nått svensk politikoch att människors religiositet betyder allt mindre för vilket parti de tycker är bäst.Samtidigt är det allt färre som besöker gudstjänst. Bland de som regelbundet besökergudstjänster är dock religion alltjämt betydelsefullt, men denna erfarenhet är av alltmindre vikt för partipolitiken.

Den liberala demokratin – det politiska system som erbjuder sina medborgare fria val, fria uttryck, rättigheter för individer och minoriteter, politiskt deltagande, ett levande civilsamhälle samt möjlighet att granska och kontrollera makthavarna – är en av mänsklighetens största landvinningar. Trots det ifrågasätts den allt mer. Detta är utgångspunkten för tio dialoger mellan forskare och yrkesverksamma praktiker i denna bok. I kapitlen beskriver forskare utmaningar mot demokratin inom sitt forskningsområde och får respons från praktiker som är yrkesverksamma inom samma fält. Teman som diskuteras är bland annat konspirationsteorier och valförnekare, hur journalistik bör bedrivas i kristider, folkbibliotekens roll i ett polariserat samhällsklimat, hur polisen kommunicerar på sociala medier och hur extremt socialt utsatta ska kunna integreras i samhället. Denna bok är en del av Linnéuniversitets tvärvetenskapliga satsning på kunskapsmiljön En ifrågasatt demokrati (If-dem). I samverkan med det omgivande samhället fokuserar If-dem på den största utmaningen som den fria världen stått inför sedan 1991: en ifrågasatt demokrati. Boken kräver inga särskilda förkunskaper, utan vänder sig till alla samhällsintresserade som vill diskutera och hitta lösningar på konkreta demokratiska problem.

Kan det vara så svenska folkets åsikter om konfessionella friskolor har sam­band med religiös erfarenhet och uppfattning, vänster-högerposition, samt libertära och auktori­tära värderingar och är någon av dem mer betydelsefull än den andra? Detta undersöker denna studie genom att besvara tre frågeställningar. 1) Har åsikten om konfessionella friskolor samband med människor erfarenhet och deras uppfattning om religion? 2) Har åsikten om konfessionella friskolor samband med den politiska konflikten mellan vänster och höger? 3) Har åsikten om konfessionella friskolor samband med människors libertära och auktoritära värderingar? För att besvara frågeställningarna analyseras surveydata från 2018. Det visar sig att alla dessa egenskaper tenderar att ha betydelse för hur en person uppfattar religiösa friskolor. Speciellt viktigt är om människor uppfattar religion som positivt eller negativt där den sistnämnda inställningen tenderar att leda till en vilja att totalförbjuda religiösa friskolor. Men också ovana att besöka gudstjänst, ekonomisk vänsterposition och auktoritära värderingar tenderar att vara kopplade till att vilja för­bjuda alla religiösa friskolor.

The study argues that the Swedish parliamentary election of 2022 is related to major long-term changes in Scandinavian and European politics in general. Therefore, the aim is to analyze long-term changes in Swedish politics over time, in relation to significant short-term changes due to the Swedish parliamentary election of 2022. The study describes the Swedish party system and the election campaign preceding the 2022 Swedish parliamentary election as well as the short-term changes, relative to the previous election, that this election brought with it. The study also describes important long-term changes in the Swedish party system since the 1980s. In relation to these changes, starting in the 1950s, the study describes the increased mobility of Swedish voters and the decline of voting along the social class cleavage as dealignment. Moreover, the study addresses the ideological changes of voters along the subjective left-right scale, the economic left-right dimension, and the libertarian-authoritarian dimension in relation to the concept of realignment. In conclusion, the article shows the need to study the long-term processes of dealignment and realignment to be able to understand the transformed party system that became so clear in the 2022 Swedish parliamentary election.