This book investigates how schools deal with racism and extremism, focusing on everyday life, students, and the surrounding community and geographical area.

There is a lack of clarity on how racism and extremism should be managed in schools. Through extensive ethnographical data, interviews, and focus group interviews with students and school staff in mill towns and racist strongholds in Sweden, this book focuses on how racism and right-wing extremism are enacted, played out, and dealt with. It draws on theories of everyday and institutional racism as well as institutional ethnography. Formal and informal school strategies and pedagogical interventions intended to manage recurring problems in schools are discussed. The text offers a deeper insight into how racism and right-wing/neo-Nazism extremism are enacted and confronted in a rural Swedish school context and beyond.

This book will be of interest to students of Terrorism Studies, Sociology, Cultural Studies, and Security Studies.

Förlagets beskrivning: Vad innebär ett vetenskapligt förhållningssätt? I den här boken får du en inblick i vad som menas med vetenskapligt tänkande och hur det vetenskapliga hantverket kan utföras. På ett översiktligt och lättillgängligt sätt beskrivs hur datamaterial kan samlas in, bearbetas och analyseras med olika kvantitativa, kvalitativa och internetbaserade metoder. Med hjälp av konkreta exempel redogör författarna för de styrkor och begränsningar som utmärker olika vetenskapliga metoder.

Men detta är inte enbart en metodbok, utan också en bok som tar ett vidare grepp om det vetenskapliga arbetet och dess grunder - med diskussioner om vilka kvalitetskrav som ställs på vetenskapliga studier, forskningsetik och vad det egentligen innebär att ha ett kritiskt tänkande.

Det vetenskapliga arbetets grunder är avsedd för grundläggande högskole- och universitetsutbildning inom humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnen, samt för lärarutbildningen.

Förlagets beskrivning: 

En resa till hjärtlandet baseras på en vetenskaplig studie av hur rasism och nazism reproduceras på specifika platser i Sverige. Boken kretsar kring den fiktiva orten ”Bredabruk”. I centrum för studien framträder skolan som institution och dess roll i att motverka men ibland också oavsiktligt bidra till reproduktion av såväl vardagsrasism som mer explicita nynazistiska uttryck. Här möter vi ungdomar och vuxna som har bestämda uppfattningar om vad som gör Bredabruk till en bra plats att växa upp på, och samtidigt en plats där intolerans, konspirationsteorier och högerextremism under de senaste hundra åren förts över från generation till generation.

Det finns ett rasistiskt bakgrundsbrus som kan upplevas öronbedövande för den som nyligen kom till Bredabruk, men som knappt noteras av dem som stannar på platsen eller är uppvuxna där. Bakgrundsbruset dämpas genom att problemen förläggs bortom individens eget ansvar. Samtidigt möter vi personer på Bredabruksskolan som har förmågan och engagemanget att ingripa: kuratorn som hela tiden finns i korridoren, fångar upp stämningar och lär eleverna att lösa konflikter; läraren som morgon efter morgon, år efter år, kommer till skolan först av alla och med nybryggt kaffe möter de ungdomar som behöver en fristad där de kan tala om vardagens problem utan att skuldbeläggas.

Svensk skola har sedan andra världskriget givits i uppdrag att motverka rasism och verka för ett demokratiskt samhälle. Vad betyder det idag, när nynationalistiska rörelser växer sig starka i hela västvärlden? Vad betyder det på en plats där nazismen aldrig försvunnit? Boken undersöker dessa frågeställningar och vår förhoppning är att du som läst den kan ställa bättre och mer precisa frågor om samtidens utmaningar.

This study aimed to analyse how teachers, in areas that show a historically high presence of neo-Nazi sentiments and racist opinions, understand and approach racist attitudes and practices among their students. Interviews and focus group interviews with Swedish teachers were conducted in three schools. Data were analysed using concepts such as institutionalised racism and whiteness. The findings showed that the territorial stigmatisation of the community and the schools had a significant impact on how the teachers dealt with and handled racist attitudes and practices. Although the teachers reported and filed racist incidences, they gradually became used to and contributed to a normalisation of explicit racist practices among students. The article concludes that racist practices, when constructed and dealt with as individualised behaviours, allow not only institutional racism, but also serve to re-produce whiteness as an institutional blind spot.

This article analyses the complex role of hope in relation to sport in the constrained lives of boys and young men who have experienced the Swedish asylum process. The data derives from an ethnographical longitudinal project on the social dimensions of hope in the asylum process. The project is situated in the context of escalating austerity politics and restrictions on asylum law and policy following the increased numbers of people seeking asylum in Sweden and other European countries in 2015. Through ethnographic cases, we expose how political decisions on national and supranational levels, amplified by economic structures, have put research participants in extremely precarious positions, affecting every aspect of their daily lives, including their sports life and ability to hope. Our analysis focuses on how sports may provide moments of realisation that generate distraction and an optimistic future orientation. Sports can also become everyday acts of resistance and manifestations of radical hope, opposing structural constraints. However, our research suggests that long-term, uncertain waiting coupled with neo-liberal labour exploitation creates situations where time and energy are taken over by external control, leading to an inability to maintain hope and experience sports as meaningful.