lnu.sePublications
Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
BETA
Publications (10 of 59) Show all publications
Ackesjö, H. (2020). Fritidshemmet som ett samhällsprojekt: - det viktiga men svåra kompensatoriska uppdraget. Fritidsverket.com
Open this publication in new window or tab >>Fritidshemmet som ett samhällsprojekt: - det viktiga men svåra kompensatoriska uppdraget
2020 (Swedish)Other (Other (popular science, discussion, etc.))
Place, publisher, year, pages
Fritidsverket.com, 2020
Keywords
Fritidshem, undervisning, kompensatoriskt uppdrag
National Category
Educational Sciences
Research subject
Pedagogics and Educational Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:lnu:diva-91123 (URN)
Available from: 2020-01-22 Created: 2020-01-22 Last updated: 2020-01-23Bibliographically approved
Lindqvist, P., Ackesjö, H., Fonseca, L., Gardesten, J., Herrlin, K., Nordänger, U. K., . . . Johansson, M. (2020). (Lärar)avlastande yrkesgrupper – Var går gränserna?: En studie om nya fördelningar av och förhandlingar om arbete i skolan. Kalmar & Växjö: Linnaeus university
Open this publication in new window or tab >>(Lärar)avlastande yrkesgrupper – Var går gränserna?: En studie om nya fördelningar av och förhandlingar om arbete i skolan
Show others...
2020 (Swedish)Report (Other academic)
Place, publisher, year, edition, pages
Kalmar & Växjö: Linnaeus university, 2020. p. 106
Series
Rapport från Forum för professionsforskning ; 2020:1
National Category
Pedagogical Work
Research subject
Pedagogics and Educational Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:lnu:diva-90889 (URN)
Available from: 2020-01-14 Created: 2020-01-14 Last updated: 2020-01-15Bibliographically approved
Ackesjö, H., Lindqvist, P. & Nordänger, U. K. (2019). “Betwixt and Between”: Leisure-time Teachers and the Construction of Professional Identities. Scandinavian Journal of Educational Research, 63(6), 884-898
Open this publication in new window or tab >>“Betwixt and Between”: Leisure-time Teachers and the Construction of Professional Identities
2019 (English)In: Scandinavian Journal of Educational Research, ISSN 0031-3831, E-ISSN 1470-1170, Vol. 63, no 6, p. 884-898Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

In 2014, a newly formed group of teachers graduated from Swedish universities. In addition to their qualification as leisure-time pedagogues, their degree includes teaching practical/aesthetical subjects in compulsory school. This group of teachers thus has to relate to dual professional identities and to maintain a balance between the socially oriented leisure-time centres and a goal- and results-driven school. In this article we describe their first two years after graduation, trying to get hold of their negotiation of professional identities and orientation in the professional landscape. Results shows that the graduates try to balance own ideals and hybrid professional intentions against traditional professional identities and labour market conditions and that position in a liminal phase might be crucial for the outcome.

Place, publisher, year, edition, pages
Taylor & Francis, 2019
Keywords
Professional identity, hybrid professionality, leisure-time centre, liminal spaces
National Category
Educational Sciences
Research subject
Pedagogics and Educational Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:lnu:diva-74473 (URN)10.1080/00313831.2018.1466356 (DOI)000479216200005 ()2-s2.0-85047275718 (Scopus ID)
Available from: 2018-05-22 Created: 2018-05-22 Last updated: 2019-08-29Bibliographically approved
Ackesjö, H. (2019). Borde svenska lärare bli mer franska?: En essä med reflektioner över lärararbetets gränser, structure och communitas. Pedagogisk forskning i Sverige, 24(2), 70-83
Open this publication in new window or tab >>Borde svenska lärare bli mer franska?: En essä med reflektioner över lärararbetets gränser, structure och communitas
2019 (Swedish)In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 24, no 2, p. 70-83Article in journal (Other academic) Published
Abstract [sv]

I denna essä diskuteras lärarprofessionens gränser. Bakgrunden hämtas ifrån att allt fler larmrapporter om sjukskrivna lärare, den hotande lärarbristen och lärares upplevt minskade  handlingsutrymme  når  oss.  Lärare  har  fått  ett  utsträckt  uppdrag  och  diskussioner förs om hur professionen kan avlastas. I essän jämförs exempel från den svenska  skolan  med  exempel  från  den  franska.  Avsikten  är  föra  en  kontrasterande  och  teoretisk  diskussion  om  lärarprofessionens  gränser.  I  beskrivningarna  används  teorier  om  communitas  och  structure  som  förklaringsmodeller  för  skolan  som  system. Inom communitas betraktas alla individer för vilka de är; här faller rang, titlar och formalia bort. Communitas baseras istället på närhet, intimitet och känslor. Alla har huvudrollen och är lika viktiga. Inom structure är förhållandet det motsatta. Här uppträder människorna i förhållande till och i enlighet med regler och rutiner på en spelplan.  Inom  structure  synliggörs  skillnader  och  hierarkier  och  man  uppträder  formellt och i överensstämmelse med olika roller, vilka har väldefinierade positioner på spelplanen. Det är värt att reflektera över hur de olika teoretiska strukturerna kan inspireras  av  varandra  i  syfte  att  avlasta  lärarna  en  del  av  det  utsträckta  uppdraget.  Vad händer om man tydligare skiljer på spelplanerna hem och skola samt rollerna elev, lärare  och vårdnadshavare?  Avslutningsvis  förs  en  diskussion  om  ifall  stärkta  gränser  skulle kunna leda till avlastning av lärare, och möjligen också till ökad auktoritet och professionalitet.

Place, publisher, year, edition, pages
Kalmar/Växjö: Institutionen för pedagogik och lärande, Linnéuniversitetet, 2019
Keywords
lärares arbete, avgränsning, avlastning, structure, communitas
National Category
Pedagogy
Research subject
Pedagogics and Educational Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:lnu:diva-84926 (URN)10.15626/pfs24.02.04 (DOI)
Available from: 2019-06-11 Created: 2019-06-11 Last updated: 2020-02-05Bibliographically approved
Ackesjö, H. (2019). Den nya professionen i fritidshemmet – en diskussion om mellanrummets hybriditet. In: E. Reimers, M. Harling, I. Henning Loeb & K. Rönnerman (Ed.), Lärarprofession i en tid av förändringar. : Konferensvolym från den tredje nationella ämneskonferensen i pedagogisktarbete (pp. 45-64). Göteborg: Göteborgs universitet
Open this publication in new window or tab >>Den nya professionen i fritidshemmet – en diskussion om mellanrummets hybriditet
2019 (Swedish)In: Lärarprofession i en tid av förändringar. : Konferensvolym från den tredje nationella ämneskonferensen i pedagogisktarbete / [ed] E. Reimers, M. Harling, I. Henning Loeb & K. Rönnerman, Göteborg: Göteborgs universitet, 2019, p. 45-64Chapter in book (Refereed)
Place, publisher, year, edition, pages
Göteborg: Göteborgs universitet, 2019
Series
RIPS Rapporter från Institutionen för pedagogik och specialpedagogik ; 17
Keywords
Fritidshem, Identitet, gränser, hybriditet, lärarutbildning
National Category
Educational Sciences
Research subject
Pedagogics and Educational Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:lnu:diva-82463 (URN)978-91-86857-25-7 (ISBN)
Available from: 2019-05-07 Created: 2019-05-07 Last updated: 2019-10-11Bibliographically approved
Ackesjö, H., Persson, S. & Lago, L. (2019). Förskoleklassen i en brytningstid. Konsekvenser av positionsförskjutningar i ett reformerat utbildningslandskap.. In: : . Paper presented at Pedagogisk forskning Syd, Kalmar 190829.
Open this publication in new window or tab >>Förskoleklassen i en brytningstid. Konsekvenser av positionsförskjutningar i ett reformerat utbildningslandskap.
2019 (Swedish)Conference paper, Oral presentation with published abstract (Refereed)
Abstract [sv]

2016 tillkom ett nytt läroplanskapitel för förskoleklassen. 2018 blev förskoleklassen obligatorisk när skolstartsåldern sänktes och skolplikt för sexåringarna infördes. 2019 införs en åtgärdsgaranti för tidiga insatser, vilket bland annat innebär obligatorisk kartläggning av alla sexåringars kunskaper. Förändringarna i läroplanen indikerar att förskoleklassen befinner sig i en brytningstid - en tid av positionsförskjutning i det svenska utbildningslandskapet från en tydligt lek- och förskoleorienterad till en mer kunskapsorienterad och skolförberedande verksamhet.

I projektet undersöker vi betydelsen av denna positionsförskjutning och vilka konsekvenser förändringarna får för lärares och skolledares förståelse av uppdraget samt för den pedagogiska praktiken och undervisningen. Teoretiskt belyser projektet konsekvenserna av positionsförskjutningen genom att analysera aspekter av och förändringar i undervisningen som policyhändelser. Mer specifikt ställer vi teoretiska frågor om hur policy blir pedagogisk praktik, samtidigt som den pedagogiska praktiken formerar nya innebörder av policy.

Betydelsen av att söka kunskap om konsekvenser av förskoleklassens positionsförskjutning i det svenska utbildningsväsendet är både empirisk och teoretisk. Empiriskt behövs ny kunskap om en delvis marginaliserad skolforms verksamhet i ett utbildningspolitiskt gränsland under stark förändring. Teoretiskt behöver vi förstå hur policy och pedagogisk praktik påverkar varandra ömsesidigt som en del av en historisk utbildningspolitik process. Projektet baseras på policyetnografi vilket innebär en bred ansats med flera olika metoder; bland annat intervjuer, observationer och dokumentanalys.

Keywords
Förskoleklass, policy, förändring
National Category
Educational Sciences
Research subject
Pedagogics and Educational Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:lnu:diva-88869 (URN)
Conference
Pedagogisk forskning Syd, Kalmar 190829
Projects
Förskoleklassen i en brytningstid
Funder
Swedish Research Council, 2017-03592
Note

Ej belagd 20191111

Available from: 2019-08-30 Created: 2019-08-30 Last updated: 2019-11-11Bibliographically approved
Herrlin, K., Frank, E. & Ackesjö, H. (2019). Förskoleklassens didaktik: Möjligheter och utmaningar (2ed.). Stockholm: Natur och kultur
Open this publication in new window or tab >>Förskoleklassens didaktik: Möjligheter och utmaningar
2019 (Swedish)Book (Other academic)
Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: Natur och kultur, 2019. p. 192 Edition: 2
Keywords
Förskoleklass, svenska, matematik, didaktik
National Category
Didactics
Research subject
Pedagogics and Educational Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:lnu:diva-79620 (URN)978-91-27-82464-5 (ISBN)
Available from: 2019-01-18 Created: 2019-01-18 Last updated: 2020-01-14Bibliographically approved
Ackesjö, H., Persson, S. & Lago, L. (2019). Images of the child in the educational landscape.. In: 29th EECERA ANNUAL CONFERENCE, Early Years: Making it Count, Thessaloniki, Greece 20th – 23rd August 2019: ABSTRACT BOOK. Paper presented at 29th EECERA conference in Thessaloniki, 20-23 aug 2019. (pp. 240).
Open this publication in new window or tab >>Images of the child in the educational landscape.
2019 (English)In: 29th EECERA ANNUAL CONFERENCE, Early Years: Making it Count, Thessaloniki, Greece 20th – 23rd August 2019: ABSTRACT BOOK, 2019, p. 240-Conference paper, Poster (with or without abstract) (Refereed)
Abstract [en]

This study is a part of a research project, which aims to analyse consequences of educational policy change in Sweden. The overall policy change in Sweden is related to economy (Heckman 2000), to increase quality in education and to qualify children for further studies (Riddersporre & Persson, 2010). These changes are related to a global knowledge economy that enhances education for the youngest (Persson, 2010). Policies can be seen as narratives about progress and salvation, about ‘finding the better life’ and about ‘making’ the new citizen through schooling (Lindblad & Popkewitz, 2004). The descriptions of the child in the selected policy documents has therefore been analysed from the point of view of creating a new citizen as well as good education for children using Biesta’s (2009) concepts of subjectification and qualification. In this study, focus is to examine descriptions of the child, the school start, school readiness and mandatory school attendance through analysing national policy documents from 1940-2017. Even if document analysis includes limited ethical issues, the results may implicate consequences in educational practice. The most prominent and recurring description of the child is school ready child vs the immature child. Descriptions of power and control over children and the obedient and silenced child appears in almost all policy texts. The process of learnification in an individual performative school culture is an overarching and still standing theme. Societal ideas of children and how these are expressed in policy can be assumed to influence educational practice.

Keywords
policy, Sweden, children subjectification, qualification
National Category
Educational Sciences
Research subject
Pedagogics and Educational Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:lnu:diva-88868 (URN)
Conference
29th EECERA conference in Thessaloniki, 20-23 aug 2019.
Projects
Förskoleklassen i en brytningstid
Funder
Swedish Research Council, 2017-03592
Available from: 2019-08-30 Created: 2019-08-30 Last updated: 2019-11-11Bibliographically approved
Ackesjö, H. & Lago, L. (2019). Låt reformpennan vila!. Lärarförbundet
Open this publication in new window or tab >>Låt reformpennan vila!
2019 (Swedish)Other (Other (popular science, discussion, etc.))
Place, publisher, year, pages
Lärarförbundet, 2019
Series
Lärarnas Tidning ; Nov 2019
Keywords
Förskoleklass, policy, reformer
National Category
Pedagogical Work
Research subject
Pedagogics and Educational Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:lnu:diva-90882 (URN)
Funder
Swedish Research Council, 2017-03592
Available from: 2020-01-14 Created: 2020-01-14 Last updated: 2020-01-30Bibliographically approved
Ackesjö, H. & Persson, S. (2019). The schoolarization of the preschool class – policy discourses and educational restructuring in Sweden. Nordic Journal of Studies in Educational Policy, 5(2), 127-136
Open this publication in new window or tab >>The schoolarization of the preschool class – policy discourses and educational restructuring in Sweden
2019 (English)In: Nordic Journal of Studies in Educational Policy, E-ISSN 2002-0317, Vol. 5, no 2, p. 127-136Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

Our aim in this article is to examine policy discourses that promote positional changes for the preschool class in the Swedish educational system. The preschool class is currently going through a watershed period, which is characterized by uncertainty regarding its position in the education system. In this article, we explore changes in the Swedish education system by analysing policy documents from 1997 to 2017 with a specific focus on the positional shift of the preschool class. The departure point for our study is that policy relates to the concepts of subjectification, qualification and socialization. In addition, we examine how these goals in education are to be achieved and the educational restructuring required to do this. The findings show that policy discourses about the preschool class have shifted from pedagogical arguments about the benefits of pedagogical integration, consensus and the move of preschool pedagogy into school education, to more school- oriented, knowledge-economy arguments about increased goal achievement. Schoolarization describes a positional shift in the education system that contains two collaborative processes: an approach towards school content, goals and forms for teaching and a distancing to the content and goals formulated for Early Education and Care.

Place, publisher, year, edition, pages
Taylor & Francis Group, 2019
Keywords
Schoolarization; policy change; travelling policies; preschool class; restructuring processes
National Category
Educational Sciences
Research subject
Pedagogics and Educational Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:lnu:diva-87499 (URN)10.1080/20020317.2019.1642082 (DOI)
Funder
Swedish Research Council, 2017-03592
Available from: 2019-08-12 Created: 2019-08-12 Last updated: 2019-10-18Bibliographically approved
Projects
The preschool class in transition - consequences of positional shifts in a reformed educational landscape [2017-03592_VR]; Linnaeus University; Publications
Ackesjö, H. & Lago, L. (2019). Låt reformpennan vila!. LärarförbundetAckesjö, H. & Persson, S. (2019). The schoolarization of the preschool class – policy discourses and educational restructuring in Sweden. Nordic Journal of Studies in Educational Policy, 5(2), 127-136Lago, L., Ackesjö, H. & Persson, S. (2018). Erkännandets dynamik - förskoleklasslärarestolkningar av ny läroplanstext. Educare - Vetenskapliga skrifter (1), 7-25
Organisations
Identifiers
ORCID iD: ORCID iD iconorcid.org/0000-0002-9523-6379

Search in DiVA

Show all publications