lnu.sePublications
Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
BETA
Publications (10 of 23) Show all publications
Lagrosen, S., Nilsson, A.-L. & Nilsson, L. (2019). Creating a market for ehealth entrepreneurs. In: Panagiotis Liargovas & Alexandros Kakouris (Ed.), Proceedings of the 14th European Conference on Innovation and Entrepreneurship, University of Peloponnese, Kalamata, Greece, 19-20 September 2019: . Paper presented at 14th European Conference on Innovation and Entrepreneurship, Kalamata, Greece, 19-20 September 2019 (pp. 566-571). ECIE
Open this publication in new window or tab >>Creating a market for ehealth entrepreneurs
2019 (English)In: Proceedings of the 14th European Conference on Innovation and Entrepreneurship, University of Peloponnese, Kalamata, Greece, 19-20 September 2019 / [ed] Panagiotis Liargovas & Alexandros Kakouris, ECIE , 2019, p. 566-571Conference paper, Published paper (Refereed)
Abstract [en]

Digitalisation is rapidly changing the conditions for providing healthcare. New digital products and services are continuously integrated into the operations although not without frequent hurdles and difficulties. In addition, the ehealth market for public healthcare is dominated by fairly large companies while smaller, entrepreneurial companies have difficulties accessing the public health market. The purpose for the project reported in this paper is to examine how the competitiveness of ehealth entrepreneurs can be increased by gaining access to public healthcare. The aim is to develop a model describing the necessary conditions for a common development-process involving organisations in healthcare and small and medium size companies (SMEs), which can serve as a support in iterative improvement activities. The main methodology used in the project has been interactive workshops led by a professional moderator. Ten workshops involving representatives from healthcare, elderly care, SMEs and academia as well as politicians have been carried out. The findings are summarised in the model which gradually has emerged. The model has four vital cornerstones: understanding of needs, technical openness, procurement process and collaboration forum. Understanding of needs is a crucial aspect both from the perspective of healthcare and from SMEs. Currently, dialogue is lacking and SMEs do not in enough detail understand the processes taking place in healthcare and thus which the problems are. On the other hand, the healthcare representatives often do not have any overview of which suppliers and products exist and in what way they can aid in their operations. This leads to the procurement process often being ad hoc at the same time as it is limited by public procurement rules which frequently are too rigidly followed. Consequently, competence development of both healthcare organisations and SMEs is key to success. This development process will be highly facilitated by a collaboration forum – an arena in which healthcare representatives and SMEs can meet and learn from each other. The model, with its cornerstones, constitutes the main finding of the project.

Place, publisher, year, edition, pages
ECIE, 2019
Series
Proceedings of the European Conference on Innovation and Entrepreneurship, ECIE, ISSN 2049-1050, E-ISSN 2049-1069
Keywords
eHealth, SMEs, Healthcare, procurement, digitalisation, competence development
National Category
Health Care Service and Management, Health Policy and Services and Health Economy
Research subject
Health and Caring Sciences, Health Informatics; Economy, Ledarskap, entreprenörskap och organisation
Identifiers
urn:nbn:se:lnu:diva-93075 (URN)2-s2.0-85073322075 (Scopus ID)978-1-912764-34-1 (ISBN)978-1-912764-35-8 (ISBN)
Conference
14th European Conference on Innovation and Entrepreneurship, Kalamata, Greece, 19-20 September 2019
Available from: 2020-03-23 Created: 2020-03-23 Last updated: 2020-05-13Bibliographically approved
Nilsson, A.-L. (2018). Rapport från följeforskningen i projektet Palliativt centrum för samskapad vård. Kalmar: Linnéuniversitetet
Open this publication in new window or tab >>Rapport från följeforskningen i projektet Palliativt centrum för samskapad vård
2018 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Projektet Palliativt centrum för samskapad vård är ett samverkansprojekt mellan Linneuniversitetet och Region Kronoberg med finansiering ifrån Familjen Kamprad Stiftelse 2013–2017. Det långsiktiga målet för projektet var att, utifrån ett tänkt centrum, utveckla och förbättra den palliativa vården i Kronobergs län.

Följeforskningen har haft som syfte att övergripande värdera Palliativt centrums prestationer, kortsiktiga och långsiktiga effekter samt undersöka om projektet bidragit till en hållbar utveckling inom den palliativa vården. Datainsamling har skett med semistrukturerade intervjuer med alla deltagare i projektorganisationen och från vård och omsorg, personal som deltagit i insatser från projektet och chefs- och ledningsfunktioner. Följeforskningen har haft ett utifrånperspektiv och inte varit kopplat till projektets arbete.

Resultat visar att Palliativt centrum genomfört ett omfattande kunskapslyft inom palliativ vård i form av tematräffar i studiecirkelformat för personal inom vård och omsorg i Kronobergs län och stärkt yrkesroller såsom sjuksköterska, läkare och undersköterska med inslag av palliativ vård i utbildningar och kurser. Palliativt centrum har även utvecklat och utfört insatser för allmänheten i syfte att skapa diskussion och reflektion om palliativ vård.

Palliativt centrum har, med nämnda insatser och den forskning som skett inom palliativ vård, väsentligen uppfyllt målet för projektet och initierat fokus på palliativ vård, men för en hållbar utveckling av palliativ vård och för en hållbar verksamhet för Palliativt centrum, behövs fortsatt arbete, fokus på införandet av interventioner inom vård och omsorg och ett mer aktivt ägarskap från mottagarorganisationerna.

En strategiskt viktig effekt av projektets övergripande resultat är det fortsatta stöd om finansiering som har beviljats för en ny fem-årsperiod av Familjen Kamprad Stiftelse, Region Kronoberg och Linnéuniversitetet, där man ser stort värde att forskning och klinisk verksamhet interagerar för att skapa större kunskap om hur palliativ vård kan utvecklas.

Place, publisher, year, edition, pages
Kalmar: Linnéuniversitetet, 2018. p. 25
Keywords
Palliativ vård, följeforskning, datainsamling, intervjuer, eHälsonstitutet, Familjen Kamprad Stiftelse, Region Kronoberg
National Category
Nursing Other Medical Sciences not elsewhere specified
Research subject
Health and Caring Sciences, Caring Science; Health and Caring Sciences, Nursing
Identifiers
urn:nbn:se:lnu:diva-89791 (URN)
Funder
The Kamprad Family Foundation
Available from: 2019-10-25 Created: 2019-10-25 Last updated: 2019-10-25Bibliographically approved
Nilsson, A.-L., Ericson, L. & Broberg, H. (2016). Användbarhet och ändamålsenlighet med Gemensam informationsstruktur. Linnéuniversitetet
Open this publication in new window or tab >>Användbarhet och ändamålsenlighet med Gemensam informationsstruktur
2016 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

eHälsoinstitutet vid Linnéuniversitetet i Kalmar har fått i uppdrag av Socialstyrelsen att stödja arbetet att kartlägga uppfattningen om ändamålsenlighet och användbarhet hos produkter och tjänster inom Gemensam informationsstruktur (GI). GI består av Nationell informationsstruktur (NI) och Nationellt fackspråk (NF) samt tjänster, verktyg, metoder och ändringshantering. NF består i sin tur av Snomed CT, Hälsorelaterade klassifikationer och Socialstyrelsens termbank. Detta uppdrag är en aktivitet inom Socialstyrelsens projekt "Långsiktig utveckling av GI". Uppdraget till eHälsoinstitutet sträckte sig från början av mars till slutet av april 2016, som en del av Socialstyrelsens eget arbete som ska pågå maj månad ut.

Place, publisher, year, edition, pages
Linnéuniversitetet, 2016. p. 10
Keywords
Gemensam informationsstruktur, socialstyrelsen, data, intervjuer, eHälsoinstitutet
National Category
Information Systems, Social aspects
Research subject
Health and Caring Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:lnu:diva-62509 (URN)
Projects
Användbarhet och ändamålsenlighet med Gemensam informationsstruktur
Funder
Swedish National Board of Health and Welfare
Available from: 2017-04-19 Created: 2017-04-19 Last updated: 2017-05-24Bibliographically approved
Hammar, T., Nilsson, A.-L. & Hovstadius, B. (2016). Patients' views on electronic patient information leaflets. Pharmacy Practice, 14(2), Article ID 702.
Open this publication in new window or tab >>Patients' views on electronic patient information leaflets
2016 (English)In: Pharmacy Practice, ISSN 1885-642X, E-ISSN 1886-3655, Vol. 14, no 2, article id 702Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

Background: Information in society and in health care is currently undergoing a transition from paper to digital formats, and the main source of information will probably be electronic in the future. Objective: To explore patients’ use and perceptions of the patient information leaflet included in the medication package, and their attitude towards a transition to an electronic version. Methods: The data was collected during October to November 2014 among individuals in South-Eastern Sweden, using a questionnaire (n=406, response rate 78%) and interviews (n=15). Results: The questionnaire showed that the majority of the respondents (52%) occasionally read the patient information leaflet, 37% always read it, and 11% never read it. Almost half of the patients (41%) were positive towards reading the patient information leaflet electronically while 32% were hesitant and 26% neutral. A majority of the patients would request to get the patient information leaflet printed at the pharmacy if it was not included in the package. There were differences in attitude related to age and gender. The interviews showed that patients had mixed views on a transition to an electronic patient information leaflet. The patients perceived several positive aspects with an electronic patient information leaflet but were concerned about elderly patients. Conclusion: Although many were positive towards reading the patient information leaflet electronically, the majority prefer the patient information leaflet in paper form. Providing appropriate and useful eHealth services for patients to access the patient information leaflet electronically, along with education, could prepare patients for a transition to electronic patient information leaflet. © 2016, Grupo de Investigacion en Atencion Farmaceutica. All rights reserved.

Keywords
Drug labeling, Patient education as topic, Patient medication knowledge, Pharmacies, Qualitative research, Surveys and questionnaires, Sweden, Telemedicine
National Category
Health Care Service and Management, Health Policy and Services and Health Economy
Research subject
Health and Caring Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:lnu:diva-56181 (URN)10.18549/PharmPract.2016.02.702 (DOI)2-s2.0-84976449634 (Scopus ID)
Available from: 2016-09-02 Created: 2016-08-31 Last updated: 2017-05-17Bibliographically approved
Moharra, M., Almazan, C., Decool, M., Nilsson, A.-L., Allegretti, N. & Seven, M. (2015). Implementation of a cross-border health service: physician and pharmacists' opinions from the epSOS project. Family Practice, 32(5), 564-567
Open this publication in new window or tab >>Implementation of a cross-border health service: physician and pharmacists' opinions from the epSOS project
Show others...
2015 (English)In: Family Practice, ISSN 0263-2136, E-ISSN 1460-2229, Vol. 32, no 5, p. 564-567Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

Objective(s). To explore the opinions of health professionals with experience of the European Patient Smart Open Services (epSOS) system regarding the epSOS services perceived utility, potential impact and main barriers and facilitators to its use. Methods. Qualitative study design involving focus groups with health care professionals with experience of epSOS system. A semi-structured topic guide was developed to guide the discussion. Results. epSOS services were seen as interesting intuitive services and easy to operate. The greatest impact was in terms of positive impact on communication, clinical safety and patient management. Data reliability, difficulties in accessing the service and aspects related to information technology architecture were considered the most relevant barriers. Conclusion. This study has provided insights into the strengths and limitations of two new eHealth services for use across countries within the European Union, and has provided indications of how those services could be improved.

Keywords
Electronic medical records, focus groups, health professionals, quality of care, qualitative research
National Category
Nursing
Research subject
Health and Caring Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:lnu:diva-47073 (URN)10.1093/fampra/cmv052 (DOI)000362977300014 ()26148726 (PubMedID)2-s2.0-84943795252 (Scopus ID)
Available from: 2015-11-06 Created: 2015-11-06 Last updated: 2017-05-17Bibliographically approved
Nilsson, A.-L. & Hovstadius, B. (2015). Pilotstudie - webbutbildningen: Läkemedelsbehandling av äldre för AT-läkare. eHälsoinstitutet, Linnéuniversitetet
Open this publication in new window or tab >>Pilotstudie - webbutbildningen: Läkemedelsbehandling av äldre för AT-läkare
2015 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Socialstyrelsen har under 2014 tagit fram en webbutbildning för att förbättra AT-läkares kompetens inom området läkemedelsbehandling av äldre. I juni 2014 uppdrog Socialstyrelsen åt eHälsoinstitutet att under hösten 2014 genomföra en utvärdering huruvida webbutbildningen stärker AT-läkarnas kompetens inom området.

Utvärderingen genomfördes som en kontrollerad studie, där studiepopulationen (AT-läkare som tidigare inte hade genomgått webbutbildningen) delades in i två grupper; en interventionsgrupp och en kontrollgrupp. Båda grupperna besvarade en webbenkät som bestod av bakgrundsfrågor och 20 kunskapsfrågor som hämtats från webbutbildningens kunskapstest inom modulerna allmänmedicin och internmedicin. Kunskapsfrågorna var både flersvarsfrågor och ensvarsfrågor. För att få rätt på flervalsfrågorna krävdes att alla rätta alternativ var ifyllda.

Totalt besvarade 90 AT-läkare enkäten, 67 i kontrollgruppen och 23 i interventionsgruppen (svarsfrekvens 16%). I genomsnitt fick svarande i interventionsgruppen 9,5 rätt svar och svarande i kontrollgruppen 7,7 rätt svar. Frågorna skiljer sig i svårighetsgrad utifrån antal rätta svar och sex frågor särskilde sig genom att visa på mer markanta skillnader i resultat mellan grupperna.

Utvärderingen visar att den valda utvärderingsmetoden och genomförandet fungerar och ger trots en relativt låg svarsfrekvens resultatet att de AT-läkare som genomgått webbutbildningen får ett bättre resultat i kunskapstestet än de som inte genomgått utbildningen. En framtida utvärdering som görs efter det att webbutbildningen integrerats in i AT-läkarnas ordinarie utbildning, antas kunna säkra en hög svarsfrekvens och då ge statistiskt signifikanta resultat.

Place, publisher, year, edition, pages
eHälsoinstitutet, Linnéuniversitetet, 2015. p. 11
Keywords
webbutbildning, läkemedelsbehandling av äldre, AT-läkare, eHälsoinstitutet, utvärdering, webbenkät
National Category
Health Sciences
Research subject
Health and Caring Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:lnu:diva-62517 (URN)
Projects
Pilotstudie - Webbutbildning läkemedelsbehandling av äldre för AT-läkare
Funder
Swedish National Board of Health and Welfare
Available from: 2017-04-19 Created: 2017-04-19 Last updated: 2017-05-29Bibliographically approved
Nilsson, A.-L. (2014). Ett mätinstrument för informationsrisker i läkemedelsprocessen.
Open this publication in new window or tab >>Ett mätinstrument för informationsrisker i läkemedelsprocessen
2014 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

eHälsoinstitutet, Linnéuniversitetet i Kalmar fick hösten 2013 i uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) att, utifrån ett patientsäkerhetsperspektiv, ta fram en prototyp av ett mätinstrument som skall identifiera och värdera informationsrisker på operationell nivå inom vårdverksamhet. Mätinstrumentet ska kunna användas av vårdverksamhet såväl som myndighet och forskarsamhället. Denna rapport beskriver uppdragets genomförande och dess resultat i form av ett framtaget mätinstrument.

Kvalitativa metoder med observationer och intervjuer har använts. Observationer skedde under en sjuksköterskas arbetspass vid två slutenvårdsenheter respektive en vårdenhet inom hemsjukvård i Kalmar. Läkares perspektiv på informationsrisker inkluderades genom data från intervjuer med läkare från tidigare rapporter utförda av eHälsoinstitutet. Det framtagna mätinstrumentet genomgick ett test med sju respondenter via telefonintervju och skriftligt via mail. Testet visade på att frågorna i mätinstrumentet var relevanta och nära den kliniska vardagen och gav god återkoppling på vad att justera i det framtagna mätinstrumentet.

En prototyp av ett mätinstrument har tagits fram. Det framtagna mätinstrumentet har utvecklats att vara enkelt och användbart i vårdverksamhet hos såväl landsting som kommunal hemsjukvård; att kunna besvaras av all vårdpersonal involverad i patientens läkemedelsprocess; att vara ett stöd för självutvärdering om informationsrisker och ett stöd för verksamheten att initiera ett risktänk och diskussion.

Till skillnad från mätinstrumentet är de handböcker som används för risk- och händelseanalyser omfattande och gedigna, med metodbeskrivningar och frågeställningar strukturerade efter profession och/eller aktivitet. De kräver mycket tid att läsa igenom, förstå och operativt arbeta efter. Det framtagna mätinstrumentet kan således fylla en värdefull plats; med sin närhet till den operationella kliniska vardagen, nära patient, enkel att använda; om det valideras och vidare utvecklas. Vi anser att mätinstrumentet även skulle ha fördel av att göras digitalt, för att genom detta förenkla för vårdpersonalen att besvara frågor men även för att förenkla en statistisk kvantifierbar sammanställning av resultat samt underlätta möjlighet att jämföra förändring över tid.

Publisher
p. 19
Keywords
informationssäkerhet, läkemedel
National Category
Health Care Service and Management, Health Policy and Services and Health Economy
Research subject
Health and Caring Sciences, Health Informatics
Identifiers
urn:nbn:se:lnu:diva-52618 (URN)
Available from: 2016-05-23 Created: 2016-05-23 Last updated: 2017-05-11Bibliographically approved
Broberg Danielsson, H., Nilsson, A.-L. & Petersson, G. (2014). Utvärdering av eHälsa - 10 års erfarenhet. In: Vitalis - Nordens ledande eHälsomöte 2014: Vetenskapliga papers presenterade vid Vitalis konferens, Svenska Mässan, Göteborg, 8-10 april 2014. Paper presented at VITALIS, Nordens ledande eHälsomöte 8-10 april 2014 Svenska Mässan, Göteborg.
Open this publication in new window or tab >>Utvärdering av eHälsa - 10 års erfarenhet
2014 (Swedish)In: Vitalis - Nordens ledande eHälsomöte 2014: Vetenskapliga papers presenterade vid Vitalis konferens, Svenska Mässan, Göteborg, 8-10 april 2014, 2014Conference paper, Published paper (Refereed)
Abstract [en]

Hälso- och sjukvården har gjort omfattande satsningar på införande av IT-stöd för att få en bättre, säkrare och effektivare vård. IT-stöden ger dock inte alltid de avsedda effekterna och utvärdering blir då ett viktigt instrument i förbättringsarbetet. Vi har gjort en studie av 26 utvärderingsprojekt vid eHälsoinstitutet senaste 10 åren och kartlagt medarbetarnas erfarenheter av att utvärdera eHälsa. Dessa resultat kommer att användas för att förbättra metodik för utvärdering av eHälsa.

National Category
Information Systems
Research subject
Computer and Information Sciences Computer Science, Information Systems
Identifiers
urn:nbn:se:lnu:diva-34199 (URN)
Conference
VITALIS, Nordens ledande eHälsomöte 8-10 april 2014 Svenska Mässan, Göteborg
Available from: 2014-05-15 Created: 2014-05-15 Last updated: 2018-01-11Bibliographically approved
Nilsson, A.-L. (2013). Utvärdering av användningen av Infektionsverktyget. eHälsoinstitutet, Linnéuniversitetet
Open this publication in new window or tab >>Utvärdering av användningen av Infektionsverktyget
2013 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Infektionsverktyget är ett IT-baserat verktyg som skall stödja vårdens förbättringsarbete att förebygga vårdrelaterade infektioner och förbättra kvaliteten i användningen av antibiotika. Infektionsverktyget har under 2012 integrerats och anpassats till två journalsystems (Siemens Melior; Cambio COSMIC) ordinationsdel och testats vid två piloter inom slutenvård vid Landstinget i Uppsala län och Västra Götalandsregionen (VGR). Denna utvärdering syftade till att studera hur Infektionsverktyget har tagits emot och används av pilotklinikerna. Fjorton informanter (läkare, verksamhetschefer, projektledare) sex i VGR och åtta i Landstinget i Uppsala län, intervjuades via telefon eller vid fysiska möten, individuellt eller i grupp under perioden 2012-10-16 till 2012-12-11.

Inrapporteringen i Infektionsverktyget anses vara lättanvänd och intuitiv och de tvingande frågorna gör att läkarna måste ta ställning kring vårdrelaterade infektioner och antibiotikabehandling vilket ansågs vara positivt. Alla läkare på pilotklinikerna som under pilottiden ordinerat antibiotika har använt Infektionsverktyget men bara ett fåtal av dessa läkare har jobbat med Infektionsverktygets rapportverktyg då det arbetet inte varit prioriterat i önskad grad av pilotklinikernas ledning. De tillfrågade läkarna uttalade dock en tydlig vilja och önskan att integrera detta arbete i klinikens förbättringsarbete men att det kräver tid, prioritering och stöd från respektive ledning. Man önskade och väntade även på att respektive ledning skall ge riktlinjer för arbetet så att uppföljningen sker på ett enhetligt sätt.

Flertalet läkare påtalade vinsten med att fler sjukhuskliniker samt primärvården börjar använda Infektionsverktyget då de ser möjlighet till uppföljning över hela vårdkedjan. Detta skulle sannolikt även medföra att verksamheterna prioriterar arbetet med rapportverktyget och att de lättare börjar se Infektionsverktyget som ett stöd i sitt förbättringsarbete.

Pilotprojektet ses av de som jobbat med den tekniska utvecklingen som ett komplicerat projekt då arbetet har synliggjort att en strukturerad informationsstruktur och ett enhetligt fackspråk behövs för att försörja rapportverktyget med korrekt och tillförlitlig data. I och med detta påtalas det att det är viktigt att göra alla landsting medvetna om att ett förarbete tillsammans med journalsystemleverantörer, IT-avdelningar, semantiker och verksamhetsföreträdare behöver göras inför implementeringen av Infektionsverktyget. Det påtalas även vikten av att det ges tid för arbete med rapportverktyget och att förankring med den lokala ledningen säkerställs.

Att arbetet med rapportverktyget endast har påbörjats har medfört att denna utvärdering inte har kunnat bedöma användbarheten i bemärkelsen om huruvida Infektionsverktyget ger verksamheterna ett underlag som kan stödja dem i deras förbättringsarbete inom vårdrelaterade infektioner och antibiotikabehandling. Förslag är därför att ytterligare studera användbarheten och användningen av Infektionsverktyget efter det att rapportverktyget har kommit till användning. Detta för att ge återkoppling och viktiga aspekter vid införandet som på sikt säkerställer att man uppnår den nytta som var förhoppningen dvs. att Infektionsverktyget påverkar antalet vårdrelaterade infektioner och förhindrar onödig eller felaktig antibiotikabehandling.

Place, publisher, year, edition, pages
eHälsoinstitutet, Linnéuniversitetet, 2013. p. 12
Keywords
Infektionsverktyg, utvärdering, intervjuer, eHälsoinstitutet
National Category
Health Sciences
Research subject
Health and Caring Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:lnu:diva-62539 (URN)
Funder
Swedish Association of Local Authorities and Regions
Available from: 2017-04-20 Created: 2017-04-20 Last updated: 2017-05-29Bibliographically approved
Nilsson, A.-L. & Axelsson, C. (2012). Användarnas synpunkter på IT-lösningar inom vården: Sammanfattade erfarenheter från utvärderingar vid eHälsoinstitutet 2010-2012. , Linnéuniversitetet
Open this publication in new window or tab >>Användarnas synpunkter på IT-lösningar inom vården: Sammanfattade erfarenheter från utvärderingar vid eHälsoinstitutet 2010-2012
2012 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Vid eHälsoinstitutet, Linnéuniversitetet i Kalmar, bedrivs utveckling av utvärderingsmetodik samt utvärderingar inom eHälsa i syfte att underlätta användningen och implementation av IT inom hälso- och sjukvård. Utvärderingarna har gjorts som uppdrag från framför allt offentliga men även privata aktörer. I denna sammanfattning redovisas summariskt resultaten av de projekt där aspekten användbarhet efterfrågades. Arbetet har begränsats till resultat från uppdrag gjorda fr.o.m. 2010 och sammanfattningen är avsedd att utgöra underlag för det pågående användbarhetsprojektet, som socialdepartementet initierat.

Place, publisher, year, edition, pages
, Linnéuniversitetet, 2012. p. 3
Keywords
it-lösningar i vården, utvärdering, eHälsoinstitutet
National Category
Health Sciences
Research subject
Health and Caring Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:lnu:diva-62616 (URN)
Available from: 2017-04-26 Created: 2017-04-26 Last updated: 2017-05-29Bibliographically approved
Organisations
Identifiers
ORCID iD: ORCID iD iconorcid.org/0000-0001-6214-3224

Search in DiVA

Show all publications