lnu.sePublications
Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
BETA
Jonsson, Cecilia
Publications (10 of 32) Show all publications
Jonsson, C. (2018). Dagny Tullia Arbman. In: Svenskt kvinnobiografiskt lexikon: . Svenskt kvinnobiografiskt lexikon
Open this publication in new window or tab >>Dagny Tullia Arbman
2018 (Swedish)In: Svenskt kvinnobiografiskt lexikon, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon , 2018Chapter in book (Refereed)
Place, publisher, year, edition, pages
Svenskt kvinnobiografiskt lexikon, 2018
Keywords
kvinnohistoria, svenskt kvinnobiografiskt lexikon, ideell organisation, solidaritetsarbete
National Category
History
Research subject
Humanities, History
Identifiers
urn:nbn:se:lnu:diva-71914 (URN)
Note

Bidrag till encyklopedi

Available from: 2018-03-28 Created: 2018-03-28 Last updated: 2018-04-03Bibliographically approved
Jonsson, C. (2018). Suzanne Sandberg: Den internationella hemmafrun. Personhistorisk Tidskrift, 114(2), 121-139
Open this publication in new window or tab >>Suzanne Sandberg: Den internationella hemmafrun
2018 (Swedish)In: Personhistorisk Tidskrift, ISSN 0031-5699, Vol. 114, no 2, p. 121-139Article in journal (Refereed) Published
Abstract [sv]

I denna artikel undersöks hur det gick till när hemmafrun Suzanne Sandberg grundade en av Sveriges första u-landsföreningar i slutet av 1950-talet. Med utgångspunkt i Sandbergs biografi – som tar oss bakom epitetet hemmafru – satt i relation till den historiska kontext när Sverige internationaliserades, studeras hur Sandberg förvandlade sitt sociala, ekonomiska och kulturella kapital till nödvändiga tillgångar för föreningens grundande och etablering. Artikeln belyser också hur den då rådande genusordningen och den inledda professionaliseringen av u-landsbistånd utmanade föreningens grundande, och synliggör Sandbergs strategier för att kringgå hinder och motstånd. 

Place, publisher, year, edition, pages
Personhistoriska samfundet, 2018
National Category
History and Archaeology Sociology (excluding Social Work, Social Psychology and Social Anthropology)
Research subject
Humanities, History; Social Sciences, Sociology
Identifiers
urn:nbn:se:lnu:diva-79139 (URN)
Available from: 2018-12-10 Created: 2018-12-10 Last updated: 2019-07-09Bibliographically approved
Jonsson, C. (2018). Suzanne Nadeschda Sandberg. In: Svenskt kvinnobiografiskt lexikon: . Svenskt kvinnobiografiskt lexikon
Open this publication in new window or tab >>Suzanne Nadeschda Sandberg
2018 (Swedish)In: Svenskt kvinnobiografiskt lexikon, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon , 2018Chapter in book (Refereed)
Place, publisher, year, edition, pages
Svenskt kvinnobiografiskt lexikon, 2018
Keywords
Svenskt kvinnobiografiskt lexikon, ideella organisationer, internationellt solidaritetsarbete, kvinnohistoria
National Category
History
Research subject
Humanities, History
Identifiers
urn:nbn:se:lnu:diva-71915 (URN)
Projects
Svenskt kvinnobiografiskt lexikon
Note

Bidrag till encyklopedi

Available from: 2018-03-28 Created: 2018-03-28 Last updated: 2018-04-03Bibliographically approved
Jonsson, C. (2017). På damsidan [Review]. Historisk Tidskrift (S), 137(1), 169-171
Open this publication in new window or tab >>På damsidan
2017 (English)In: Historisk Tidskrift (S), ISSN 0345-469X, Vol. 137, no 1, p. 169-171Article, book review (Other academic) Published
National Category
Sport and Fitness Sciences History
Research subject
Social Sciences, Gender Studies
Identifiers
urn:nbn:se:lnu:diva-68561 (URN)000411916900025 ()
Available from: 2017-11-01 Created: 2017-11-01 Last updated: 2017-11-01Bibliographically approved
Jonsson, C. (2016). Den internationella hemmafrun. In: g16 – Book of Abstracts Gränser, mobilitet och mobilisering: . Paper presented at g16 – Gränser, mobilitet och mobilisering. Linköping
Open this publication in new window or tab >>Den internationella hemmafrun
2016 (Swedish)In: g16 – Book of Abstracts Gränser, mobilitet och mobilisering, Linköping, 2016Conference paper, Oral presentation with published abstract (Refereed)
Abstract [sv]

Den internationella hemmafrun

I början av det som blev en etableringsepok av Sveriges internationellt inriktade ideella biståndsorganisationer uppkom u-landsföreningen Svalorna. Året var 1959 och föreningens grundare var Suzanne Sandberg (1915-2015). ”Husmor startade Svalorna”, förklarar rubriken i den enda publicerade intervjun med Sandberg. Men för att förstå vem hon var – och hur hon kunde starta Svalorna som under det första årtiondet skickade ut ett hundratal svenskar på ett par års volontärtjänst i Perus och Indiens slumområden – måste förklaringen som ”husmor” utmanas.               Syftet med artikeln är att blottlägga några av de strukturer och faktorer som möjliggjorde att en ”hemmafru” kunde starta en internationell u-landsförening i slutet av 1950-talet. Detta görs genom att analysera Sandbergs biografiska berättelse och söka en förklaring i hennes sociala position i relation till historiska globala rörelser som ägde rum samtidigt. Det empiriska materialet bygger på intervjuer med Sandberg och arkivhandlingar från Svalornas första år, vilka analyseras med begreppen social position och kapital (socialt, kulturellt, språkligt och ekonomiskt kapital) som teoretiska utgångspunkter.                                                                                                                                      Fram träder Sandberg som en internationellt bevandrad kvinna med högt språkligt, socialt och kulturellt kapital. Med sina kunskaper och sitt internationella nätverk knöt hon samman kontakter mellan kontinenter, vilka blev navet i föreningens verksamhet. Samtidigt med föreningens uppkomst och etablering växte intresset för ”u-länder” och många ur den unga generationen sökte internationella erfarenheter. Med volontärtjänsterna erbjöd Svalorna män och kvinnor utan tidigare erfarenhet av arbete i andra länder att skaffa internationell erfarenhet. Majoriteten av de som åkte var kvinnor. Därmed utgör Sandberg och Svalornas volontärer en del i internationell kvinnohistoria.

Cecilia Jonsson, FD och lektor i socialt arbete vid samhällsvetenskapliga fakulteten på Linnéuniversitetet i Växjö

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: , 2016
Keywords
Internationellt solidaritetsarbete, kvinnohistoria, folkrörelse, ideella organisationer
National Category
Social Work
Research subject
Social Sciences, Social Work
Identifiers
urn:nbn:se:lnu:diva-58778 (URN)
Conference
g16 – Gränser, mobilitet och mobilisering
Note

Ej belagd 20170117

Available from: 2016-12-08 Created: 2016-12-08 Last updated: 2017-01-17Bibliographically approved
Jonsson, C. (2016). Ge nyutexaminerade socionomer en chans. Socialpolitik (1)
Open this publication in new window or tab >>Ge nyutexaminerade socionomer en chans
2016 (Swedish)In: Socialpolitik, ISSN 1104-6376, no 1Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.)) Published
Place, publisher, year, edition, pages
Uddevalla: , 2016
National Category
Social Work
Research subject
Social Sciences, Social Work
Identifiers
urn:nbn:se:lnu:diva-52439 (URN)
Available from: 2016-05-11 Created: 2016-05-11 Last updated: 2017-11-30Bibliographically approved
Jonsson, C. (2016). Idrottsvärlden är sena på bollen. Malmö: Sveriges Radio
Open this publication in new window or tab >>Idrottsvärlden är sena på bollen
2016 (Swedish)Other (Other (popular science, discussion, etc.))
Abstract [sv]

”Pojkar och flickor födda -08 är välkomna på fotbollsträning” stod det på lappen i skolans korridor. Följande vecka samlades min sjuåriga son och hans kompisar – flickor och pojkar – på fotbollsplanen, glada och förväntansfulla, redo att kicka boll.

Ett par timmar senare kommer sonen hem och jag frågar hur träningen var – han tycke att det kul. Jag undrade om kompisarna Hanna och Saga också gillat träningen. Det visste han inte, för de hade inte tränat ihop eftersom flickor och pojkar skulle spela var för sig.

Förvånad undrade jag varför de delat gruppen så, och han svarade "ja, men mamma det är ju för att vi pojkar spelar mycket hårdare och tacklas mer!". Jag blev stum. Det var första gången jag hörde honom uttrycka könsskillnader på ett sådant sätt.

Dessutom känner jag ju de här ungarna och vet utan tvekan att om några av dem kan tacklas, eller åtminstone har potential att lära sig konsten, så är det tjejerna. I den här barngruppen är flickorna fysiskt större, springer snabbare, är mer motoriskt utvecklade, mer tävlingsinriktade och långt mer försigkomna än pojkarna. Grabbarna flyttar sig helst om någon eller bollen kommer emot dem. Det är nog inte så framgångsrikt i fotboll, och anses antagligen inte heller särskilt manligt i idrottskretsar, även om det i min hjärna är ett tecken på god självbevarelsedrift. Eftersom jag inte var med vet jag inte varifrån han fick förklaringen, av kompisarna eller av ledarna. I sammanhanget spelar det mindre roll. Det väsentliga i det här fallet är den tydliga kopplingen mellan idrott och genus.

Den könsbaserade uppdelningen och argumenten för dem borde inte ha förvånat mig som hyfsat genusmedveten samhällsvetare, men jag trodde, eller kanske snarare hoppades, att vi kommit längre. Skillnaden mellan att läsa om saker och att själv erfara desamma slår alltid an olika känslosträngar i kroppen. Hela min kropp skriker ”jag vill inte att mina söner – eller de andra barnen, flickor som pojkar — ska socialiseras in i det här mossiga tänkandet!”

Men, gråt inte, forska!, som uppmaningen från 1970-talets kvinnorörelse löd. Just det gör idrottsforskaren och genusvetaren Helena Tolvhed i sin senaste bok ”På damsidan”. I denna empiriskt välgrundade och teoretiskt genomarbetade bok om kvinnor i svensk idrott mellan 1920- och 1990-talet får jag en bredare och djupare förståelse för hur genus skapats, utmanats och omförhandlats i idrottens värld. Historien om flickors och kvinnors kamp för att jämställt med männen få delta i idrott är inte rätlinjig. Snarare beskrivs den som en krokig väg kantad av framgångar och bakslag. Inte minst visar författaren hur förnämligt det är att studera genus på idrottens arena – sällan blir stereotyper tydligare vad gäller förgivettagna uppfattningar, resurstilldelning och status.

Sedan 1990 när Tolvheds studie slutar har mycket hänt inom idrottens värld. Vi har fått flera världsledande kvinnliga idrottare som Carolina Klüft och Anja Pärson. Dessutom har Riksidrottsförbundet formulerat en jämställdhetsplan som ska genomsyra alla föreningars verksamheter. Det är en god ambition även om tanken inte verkar ha sipprat ner och omförvandlats till handling i alla föreningar eller nått alla ledare.

Av Tolvhed lär jag mig att sonens erfarenheter från fotbollsträningen har rötter från den tidiga idrottshistorian där svett och muskler likställts med ”manlighet” och uppfattats som det eftersträvansvärda i motsats till det mjukare och mer estetiska ”kvinnliga” idrottsliga idealet. För det var väl någonstans det min son sa; att det finns en könsbaserad skillnad i förmågor och potential som där pojkarna har fördel? Om träningen skiljer sig från barnsben är det inte konstigt om flickorna på gruppnivå inte når samma utvecklingspotential som pojkarna.

Idrott och genus är ett angeläget forskningsfält. Riksidrottsförbundet är stora och träffar många barn och ungdomar. Idrotten är således en viktig aktör inte bara som idrottskola, utan också som förmedlare av bland annat genuskodade normer eller värderingar. Näst efter skolan måste föreningsidrotten vara de som har störst möjlighet att påverka barn och vuxna. Vilken chans idrottsrörelsen har nationellt och internationellt!

Själv var jag för övrigt hästtjej när jag växte upp. Jag har inget minne av att jag beskrevs med de manligt kodade orden som stark, uthållig, modig och tekniskt kunnig. Nej, jag minns snarare hur vi stalltjejer beskrevs som ”gullandes med söta ponnyer som man kunde fläta manen på – när vi inte hade konflikter med varandra – ni vet föreställningen om att flickor bara kan umgås två och två.

Inget av det stämde överrens med min erfarenhet av stallgänget som delade på det hårda och roliga arbetet som krävde mycket fysisk styrka, kunskap och samarbete. Att hantera flera hundra kilo häst och ta hand om ett stall är ingen enkel match. Och vi garvade ofta åt okunskapen som visades i de egenskaper som tillskrevs oss.

Men tillbaka till sonen och hans kompisar på fotbollsplanen. Idrottsföreningen bjöd barnen på det första tydliga exemplet på ett omotiverat isärhållande av könen. Att idrottsledarna delar den stora barngruppen har jag inget emot, det är inte heller nödvändigtvis dåligt att de gör en könsbaserad uppdelning, även om jag ofta har svårt att förstå den, särskilt bland sjuåringar. För min del får de också gärna tävla. Det jag ogillar är den slentrianmässigt könsbaserade uppdelningen grundad på stereotypa föreställningar. Jag ser inget som helst behov av att idrottsvärlden lär min son att "det är så pojkar gör" och om han ska vara en riktig pojke vill det till att han snabbt lär sig agera enligt dessa spelregler. I mitt stilla sinne undrar jag varför föreningen inte ser till prestation före kön och låter de som fysiskt matchar varandra spela tillsammans? Borde inte det leda till den bästa utvecklingen av idrottare?

Och, ja, föga förvånande slutade de flesta av sonens tjejkompisar med fotbollen. Kanske kände de sig nedvärderade, styvmoderligt behandlade eller att deras idrottspotential tillbakahölls, eller så tyckte de bara inte att fotboll var kul – jag vet inte. Jag undrar också hur många pojkar som slutade för att de inte kände sig hemma i den roll de tilldelats. Men, det jag vet är att denna gammalmodiga behandling av pojkar och flickor inte gagnar någon och jag uppmanar den svenska idrottsrörelsen att en gång för alla göra upp med detta från riksidrottsförbundets högsta nivå till barnledarna. Att skylla på ”sega strukturer” är inte en godtagbar anledning. Idrottsverige är onekligen ”sena på bollen”, för att använda Tolvheds uttryck. Jag rekommenderar Tolvheds bok till riksidrottsförbundet, föreningsaktiva medlemmar i idrottsverige, och till alla andra som är intresserade av svensk idrottshistoria eller genuskunskap. Den bär på en aha-upplevelse för alla.

Cecilia Jonsson, lektor i socialt arbete vid Linnéuniversitetet i Växjö

Place, publisher, year, pages
Malmö: Sveriges Radio, 2016
Series
OBS essäer ; Publicerades onsdag 23 mars
Keywords
Idrott, genus, barnidrott
National Category
Sport and Fitness Sciences Gender Studies
Research subject
Social Sciences, Social Work
Identifiers
urn:nbn:se:lnu:diva-52441 (URN)
Available from: 2016-05-11 Created: 2016-05-11 Last updated: 2016-11-14Bibliographically approved
Jonsson, C. (2016). Internationalistas - kvinnor i internationellt arbete. In: Panelsamtal på Feminstisk Samling 2016: . Paper presented at Feminstisk Samling 2016, Stockholm 14 maj.. Stockholm: ABF
Open this publication in new window or tab >>Internationalistas - kvinnor i internationellt arbete
2016 (Swedish)In: Panelsamtal på Feminstisk Samling 2016, Stockholm: ABF , 2016Conference paper, Oral presentation only (Other (popular science, discussion, etc.))
Abstract [sv]

Välkommen till Svalorna Indien Bangladesh och Svalorna Latinamerikas programpunkt på Feministisk Samling i Stockholm.Under 1960-talet grundades i Sverige flera internationellt inriktade ideella organisationer, som erbjöd volontärtjänst till länder i Syd. Föreningen Svalorna, som grundades av två kvinnor, var en av dem. Svalorna finns kvar även om verksamheten och det internationella arbetet har förändrats mycket. Men en sak har inte förändrats – nu som då engagerar Svalorna främst kvinnor. Här finns en spännande och viktig kvinnohistoria om Sveriges internationella arbete.I ett panelsamtal med Cecilia Jonsson, författare till boken Pionjärvolontärerna, resonerar den tidigare volontären Sigbritt Nordlund från Svalorna Indien Bangladesh och den nyligen hemkomna praktikanten Victoria Särnhult från Svalorna Latinamerika om viljan att påverka, förändra och erfarenheter av sitt internationella arbete.Hela eventet för Feministisk Samling hittar du här:https://www.facebook.com/events/1719767764968309/

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: ABF, 2016
Keywords
Solidaritetsarbete, Indien, Peru, kvinnohistoria
National Category
Gender Studies
Research subject
Social Sciences, Social Work
Identifiers
urn:nbn:se:lnu:diva-52442 (URN)
Conference
Feminstisk Samling 2016, Stockholm 14 maj.
Available from: 2016-05-11 Created: 2016-05-11 Last updated: 2016-11-14Bibliographically approved
Jonsson, C. (2016). Kvinnors mod förändrar. Utblick Indien. Socionomen (2)
Open this publication in new window or tab >>Kvinnors mod förändrar. Utblick Indien
2016 (Swedish)In: Socionomen, ISSN 0283-1929, no 2Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.)) Published
Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: , 2016
Keywords
Indien, ideellt arbete, NGO:s, kvinnor, feminism
National Category
Social Work
Research subject
Social Sciences, Social Work
Identifiers
urn:nbn:se:lnu:diva-52440 (URN)
Available from: 2016-05-11 Created: 2016-05-11 Last updated: 2016-11-14Bibliographically approved
Jonsson, C. (2016). Sverige i världen och svenska kvinnor på den internationella arenan.
Open this publication in new window or tab >>Sverige i världen och svenska kvinnor på den internationella arenan
2016 (Swedish)Other (Other (popular science, discussion, etc.))
Abstract [sv]

Historien är full av kvinnor. De syns bara inte. I de vanligaste läroböckerna i historia utgör kvinnor i snitt 13 procent av persongalleriet, och andelen minskar i kapitlen om 1900-talet. I nuläget finns omkring fyra gånger så många artiklar om män som om kvinnor på Wikipedia. Historien om Sveriges internationella solidaritetsarbete är inget undantag. Men, många kvinnor var med i den internationella debatten, på den internationella arenan och i det praktiska arbetet som formade det internationella solidaritetsarbetet.

Några av de kvinnor som gav Sverige internationell respekt och känt som det solidariska goda landet var: Elsa Brändström, krigssjuksköterska under första världskriget, Ulla Lindström. Sveriges första u-landsminister, Inga Thorson, FN-ambassadör och diplomat och Alva Myrdal, internationellt inriktad politiker med höga FN-poster och mottagare av Nobels fredspris. Vilka var de? Vad gjorde de? Och vad kan vi lära av deras historia?

Keywords
kvinnohistoria, internationellt arbete, folkrörelser, ideellt arbete
National Category
Social Work
Research subject
Social Sciences, Social Work
Identifiers
urn:nbn:se:lnu:diva-58780 (URN)
Note

Ej belagd 20170117

Available from: 2016-12-08 Created: 2016-12-08 Last updated: 2017-01-17Bibliographically approved
Organisations

Search in DiVA

Show all publications