Lokala bankkontor, goda möjligheter till transporter samt kollektivtrafik av hög kvalitet är således viktiga faktorer för ett framgångsrikt företagande i Kronobergs län, skriver Lina Aldén, Mats Hammarstedt och Per Skedinger vid Linnéuniversitetet.

Säkerställ att kollektivtrafik och transporter till landsbygden håller hög kvalitet, uppmanar forskarna Lina Aldén, Mats Hammarstedt och Per Skedinger.

Our use of longitudinal register data combined with a unique survey allows us to offer a more comprehensive picture of rural self-employment than in previous studies. We find that self-employed in rural settings are more likely than those in metropolitan regions to employ others, but self-employment rates in rural areas are lower. There is substantial heterogeneity among the rural self-employed; in-movers are quite different from stayers in terms of their perceptions of the conditions necessary for business success and their employment practices. Policy initiatives aimed at fostering development in rural areas should consider these distinctions.

Den ökade jämställdheten, både vad gäller ekonomi och föräldraansvar, har radikalt förändrat vad det innebär att vara pappa. Har då denna förändring haft någon påverkan på vilka män som blir pappor och vilka pappor som involverar sig aktivt i omsorgen om sina barn och tar ut föräldraledighet? Rapportförfattarna finner att mäns sociala kompetens har blivit viktigare för att bli pappa. De finner också att de fäder som inte tar ut föräldrapenningdagar i allt högre grad är låginkomsttagare och tjänar mindre än barnens mor. Resultaten tyder på att det behövs åtgärder med fokus på att stödja utvecklingen av sociala förmågor bland unga män, att stödja fäder med bristande ekonomiska resurser och att bryta traditionella könsnormer.

We study if there is an association between culture on gender roles and the gender gap in choice of major. For this purpose, we use the epidemiological approach and sibling comparisons. We find that the gender gap in STEM is smaller for individuals who originate in countries where women are more likely, relative to men, to major in STEM. We observe a similar pattern when we study the probability to major in a male- or female-dominated field. We present suggestive evidence that cultural beliefs explain our results. Thus, to limit gender segregation in education this study points to the importance of changing gendered beliefs about educational choices. However, the results indicate that the gender convergence in STEM and male-dominated fields is driven by the fact that men, not women, choose less gender-typical majors. This suggests that to increase women’s participation in STEM and male-dominated fields, policies in other areas, e.g., directed towards changing workplace characteristics, may also be necessary.

We study immigrant-native differences in long-term self-employment in Sweden combining population-wide register data and a unique survey targeting a large representative sample of the total population of long-term self-employment. Using the registers, we analyze the evolution of labor and capital incomes during the first 10 years following self-employment entry. We find that immigrant-native differences in labor income become smaller, whereas immigrant-native differences in capital income grow stronger, over the course of self-employment. These findings are robust to controlling for factors such as organizational form and type of industry. We use the survey data to gain further insights into immigrant-native differences among the long-term self-employed, and show that immigrant self-employed experience more problems and earn less, but work harder than native self-employed. They also have a less personal relation to their customers, do not enjoy their work as much as natives, and appear to have different perspectives on self-employment in general.

We use a randomized field experiment in Sweden to investigate how self-employment experience is valued in the labour market. Our results show that self-employment experience negatively impacts the likelihood of receiving a positive response from employers. For male applicants, this holds regardless of ethnic background, and independently of whether we consider applicants with experience solely from self-employment, or applicants with combined experience from wage employment and self-employment. For female applicants, the results are less clear-cut. Our findings provide input into the discussion about the impact of self-employment on the chances for individuals with different ethnic background to obtain wage employment.

Med hjälp av ett fältexperiment finner vi att erfarenhet från egenföretagande värderas negativt vid övergång till löneanställning. Jobbsökande med företagarerfarenhet har lägre sannolikhet att bli kallade till anställningsintervju än personer som varit löneanställda. Resultaten gäller oberoende av de sökandes etniska bakgrund och kön. 

Det är välkänt att människor med bakgrund i länder utanför Europa har problem att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Inte sällan framförs förhoppningen att arbetslösheten bland vissa grupper av utrikes födda ska minska genom att människor väljer att starta eget företag.

Det finns idag en relativt omfattande forskning som visar att andelen egenföretagare är hög i framförallt vissa grupper av utrikes födda från länder utanför Europa, samt att utrikes födda i högre grad än inrikes födda upphör med sina företagarverksamheter.  

Outforskad frågeställning

En fråga som däremot är relativt outforskad är hur företagarerfarenhet värderas vid övergång till löneanställning, och i vilken utsträckning det i detta avseende finns skillnader mellan inrikes födda personer och personer med utländsk bakgrund.

I denna uppsats har vi genomfört ett fältexperiment i vilket mer än 1 300 utannonserade anställningar söktes av fiktiva personer med erfarenhet från att ha varit egenföretagare och/eller löneanställd som programmerare eller redovisningsekonom. 

Samtliga sökande var 29 år gamla och skilde sig åt beträffande kön och etnisk bakgrund. Sökande hade antingen ett typiskt arabiskt/muslimskt namn eller ett typiskt svenskt namn. Vidare skilde sig de sökande åt genom att de hade erfarenhet från antingen egenföretagande eller löneanställning eller från både och.

Företagarerfarenhet värderas lågt oavsett etnisk bakgrund

Vi finner att sökande med arabisk/muslimska namn väljs bort när de söker jobb, då de erhåller färre svar och får färre inbjudningar till anställningsintervjuer än personer med typiskt svenska namn. Vidare framkommer att erfarenhet från företagande värderas negativt av arbetsgivare. Såväl de sökande som enbart hade erfarenhet från företagande som de sökande som hade erfarenhet från både företagande och löneanställning fick färre svar och färre inbjudningar till intervju än de sökande som enbart hade erfarenhet från löneanställning.

Resultaten gäller oberoende av etnisk bakgrund och kön, men vissa skillnader i hur företagarerfarenhet värderas kan observeras mellan framförallt män och kvinnor med utländsk bakgrund. I det senare fallet pekar resultaten mot att företagarerfarenhet värderas högre för kvinnor än för män.

Hög policyrelevans

Resultaten har hög policyrelevans då de visar att personer som i relativt ung ålder väljer att starta företag kan försämra sina möjligheter på arbetsmarknaden senare i livet jämfört med om de varit löneanställda. Vidare är resultaten av betydelse för integrationspolitiken då förhoppningar ofta knyts till att arbetslösheten i vissa grupper av utrikes födda ska minska genom att dessa startar eget företag. I uppsatsen studerar vi inte hur företagarerfarenhet belönas jämfört med att istället ha varit arbetslös, men våra resultat visar att även personer med utländsk bakgrund försämrar sina framtida möjligheter på arbetsmarknaden genom att vara egenföretagare jämfört med att vara löneanställda.

Tidigare forskning har visat att det finns skillnader i ekonomiska utfall mellan utrikes och inrikes födda personer som driver företag, t.ex. lägre inkomster för utrikes födda. Denna uppsats finner att dylika skillnader även existerar mellan utrikes och inrikes födda personer som driver företag under en längre period.    

Tidigare forskning har belagt att det finns skillnader i sannolikheten att starta och driva eget företag mellan utrikes och inrikes födda personer i Sverige. Det är exempelvis välkänt att egenföretagandet är högt i grupper av utrikes födda som har svårt att få löneanställning. Egenföretagare från sådana grupper har ofta låga företagarinkomster och upphör oftare än andra med sitt företagande. Denna uppsats studerar ekonomiska utfall – arbetsinkomster och kapitalinkomster – bland personer som invandrat till Sverige och som varit egenföretagare i tio år eller längre.

Data från register och enkäter

Vår studie bygger på registerdata från Statistiska centralbyrån och enkätdata. Med data från de offentliga registren studerar vi hur arbetsinkomster och kapitalinkomster förändras över tiden för utrikes och inrikes födda företagare. I enkäten ställer vi frågor till företagarna om deras erfarenheter av att driva eget företag. 

Det finns skillnader mellan framförallt utrikes födda företagare från länder utanför Europa och inrikes födda företagare för såväl arbets- som kapitalinkomster. Dock minskar skillnaderna i arbetsinkomster mellan olika grupper över tid efter det att företaget startats, medan de etniska skillnaderna i kapitalinkomster tenderar att öka över tid.

Enkäten ger oss en inblick i förklaringarna till de resultat som vi observerar. Företagare från länder utanför Europa upplever fler problem i sitt företagande än inrikes födda företagare och företagare från länder i Europa. Problemen avser exempelvis svårigheter att få tillgång till finansiellt kapital samt relationer till kunder och leverantörer. Vi finner också att företagare från länder utanför Europa har ett svagare socialt nätverk än andra företagare.

Skillnader på kort sikt kvarstår på längre sikt

De problem som framförallt personer från länder utanför Europa möter i sina verksamheter, och som dokumenterats i tidigare forskning om utrikes födda personers företagande, existerar även när vi studerar personer som driver företag under lång tid. En slutsats är därför att det finns skillnader mellan etniska grupper och deras förutsättningar för att driva företag som är bestående även på längre sikt.