Föreliggande antologi behandlar mångfald, flerspråkighet och interkulturella perspektiv. Författarna till kapitlen förstår och förhåller sig på olika sätt till begreppet “interkulturalitet” och ett av antologins syften är att visa på vikten och bredden i den forskning som brukar förknippas med interkulturella perspektiv, flerspråkighet och mångfald inom skola och utbildning. Antologin binder samman och exemplifierar den mångfacetterade forskning som bedrivs på Linnéuniversitetet idag. Vår förhoppning är att du som forskare, blivande, lärare, yrkesverksam lärare eller lärarutbildare ska läsa, reflektera över och kunna ha nytta av bidragen.

Kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer berör alla lärare i den svenska skolan. Det är ett föränderligt, kontroversiellt och komplext kunskapsområde. Lärare har i tidigare undersökningar efterfrågat kompetensutveckling och fler redskap, inte minst då det gäller undervisningen för nyanlända elever och i förhållande till kontroversiella frågor. I kapitlet diskuteras några spänningar inom kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer, samt några av de utmaningar och möjligheter som kan uppstå i undervisningen i klassrum som präglas av mångfald till följd av global migration. Slutligen inbjuds blivande lärare att använda reflektion över några av utmaningar som verktyg för att skapa en mer öppen och dialogisk undervisning för alla.

The chapter examines belonging in relation to religious difference in the Swedish educational system. It departs from the stories young Muslims tell of the everyday intersections between religion and schooling. The results show that although the educational system includes religious subjects on a formal level, the young people feel that, as practicing Muslims, they are associated with undesired qualities and excluded from “Swedishness” proper. Moreover, at schools designated as secular spaces and marked by post-Protestant sensibilities, religious bodies become visible and even out of place. The young people call for a recognition of their Muslim identities as desirable and a resource for learning. The article discusses the young people’s strategies and how they manage themselves in accordance with the symbolic boundaries of belonging.

Contemporary spiritualties are often portrayed as a turn to a subjective and individualized form of religion, consisting of individually held truth claims or private peak experiences that are generated sporadically at retreats and workshops. The portrayal is ultimately related to a perception of everyday life in contemporary Euro-America as mundane, rationalized, and secular, but also the exclusion of practices centered on the body, the home and the everyday from what is deemed properly religious. This article explores the sacred technologies of the everyday among women in England who identify as Goddess worshippers. The purpose is to further the understanding of religion and the everyday, as well as the conceptualization of contemporary Goddess-worship as lived religion. Through examining narratives on the intersection between religion and everyday activities, the technologies of imbuing everyday life with a sacred dimension become visible. The sacred technologies imply skills that enable both imagining and relating to the sacred. The women consciously and diligently work to cultivate skills that would allow them to sense and make sense of the sacred, in other words, to foster a sense of withness through the means of a host of practices. I argue that the women actively endeavor to establish an everyday world that is experienced as inherently different from the secular and religious fields in their surroundings; hence it is not from disenchantment or an endeavor with no social consequences. The women’s everyday is indeed infused with different strategies where the body, different practices, and material objects are central in cultivating a specific religious disposition that ultimately will change the way the women engage with and orient themselves in the world.