Studien behandlar Folkhälsomyndighetens (FHM) information till allmänheten om covid-19 via återkommande presskonferenser. Syftet är att undersöka metadiskursiva drag i myndighetens information om dödstal och munskydd med fokus på vaghet och säkerhet i de språkliga uttrycken. Teoretiskt och metodiskt utgår studien från den reflexiva metadiskursiva modellen som ser den interpersonella funktionen som grundläggande i all interaktion och som fokuserar yttrandens propositionella innehåll. Materialet utgörs av ett strategiskt urval av sju presskonferenser (2020–2021). Resultatet visar att FHM uttrycker sig med större säkerhet om dödstal än om munskydd. Detta beror sannolikt på att dödstalen kan verifieras statistiskt. FHM:s talespersoner är oftast talarorienterade och använder vi i betydelsen ’FHM’, men de kan också vara lyssnarorienterade genom direktiva anvisningar till allmänheten. I informationen om dödstal förekommer många förstärkande språkliga uttryck. Enligt FHM råder det osäkerhet om munskyddens effekt, och myndigheten intar i denna fråga en position som går emot såväl WHO:s som grannländernas rekommendationer. Det kan vara oklart vem som innefattas i FHM:s vi, dvs. om det betyder ’FHM’, ’vetenskapen’ eller ’vi alla’. Därutöver förekommer många garderande språkliga uttryck och undvikande strategier. FHM:s rekommendationer om munskydd är genomgående explicit direktiva och indirekt talarorienterade; de hänvisar alltid till sina egna smittskyddsåtgärder som inte innefattar användning av munskydd. Studien behandlar en kommunikativt utmanande situation som ett ständigt förändrat pandemiläge utgör. Den metadiskursiva modellen är en adekvat förklaringsmodell som skulle kunna användas av forskare för liknande studier i framtiden.

The study deals with the Public Health Agency’s (FHM) information to the public about covid-19 via recurring press conferences. The aim is to investigate metadiscursive features in the authority’s information on death tolls and face masks, focusing on vagueness and certainty in the linguistic expressions. Theoretically and methodologically, the study is based on the reflexive metadiscursive model which sees the interpersonal function as fundamental in all interaction, and which focuses on the propositional content of the statements. The material consists of a strategic selection of seven press conferences (2020–2021). The result shows that FHM expresses itself with greater certainty about death tolls than about face masks. This is likely because the death toll can be verified statistically. FHM spokespersons are usually speaker-oriented and use we in the sense of ‘FHM’, but they can also be listener-oriented through directive instructions to the public. In the information on death tolls, there are many reinforcing linguistic expressions. According to FHM, there is uncertainty about the effectiveness of face masks, and the authority takes a position on this issue that goes against the recommendations of both the WHO and the neighbouring countries. It may be unclear who is included in FHM’s we, i.e. whether it means ‘FHM’, ‘science’ or ‘all of us’. In addition, there are many hedging language expressions and avoidance strategies. FHM’s recommendations on face masks are consistently explicitly directive and indirectly speaker-oriented; they always refer to their own infection prevention measures that do not include the use of face masks. The study deals with a communicatively challenging situation that a constantly changing pandemic situation constitutes. The metadiscursive model is an adequate explanatory model that could be used by researchers for similar studies in the future.

This article investigates structural patterns of eight recorded press conferences on Covid-19, and how the Public Health Agency of Sweden (PHA) builds trust in its information. The analysis draws on Wodak’s model, using the theoretical and methodological concepts discourse, texts, genres, situatedness, and discourse strand. The press conferences are regularly scheduled, always with the same structure. PHA uses a range of multimodal features with which they interact orally. Tension often arises in the dialogue between PHA and journalists wanting to know about death numbers, the spread of infection, and how citizens should act to stay healthy. Two discourse strands are identified: death numbers and face masks. PHA handles these discourse strands in slightly different ways. Journalists ask about the relatively high Swedish death numbers, which PHA does not deny, but is reluctant to talk about. PHA does not want to acknowledge the usefulness of face masks, saying that other measures are more effective. Both discourse strands pose potential threats to PHA’s trustworthiness. Journalists question why PHA’s death statistics show lower figures than those of other authorities, and they ask about the scientific basis for its face mask strategy, pointing to countries with different approaches.

I denna studie ingår nio preventivmedelsskrifterna som har kommit ut i stora upplagor. Materialet har en heterogen karaktär både till form och innehåll; det varierar i omfång från 11 till 64 sidor. Förutom att propagera för prevention har skrifterna också, mer eller mindre medvetet, förespråkat och försökt uppfostra till en viss sexualsyn och har varit avhängig av rådande samhällsideologi. Följande frågor har aktualiserats: vilken information framförs och hur framförs i skrifterna? I analysen undersöker jag hur layout, text och bild samverkar. Teoretisk ram och metod är kritisk diskursanalys och genusanalys. 

Studiens resultat visar hur formatet har ändrat genre, innehåll, ideologi och huvudmän för textproduktionen under 100 år. Om vi utgår från att genre kan knytas till en viss verksamhet så visar texterna att information om prevention har förekommit i klasskampen, skolan, vården, preventiv­medels­rådgivningen och för privat läsning. Kopplingen mellan prevention, social välfärd och politisk ideologi visar sig tydligt i de tidigare skrifter från 1886–1926. I de senare texterna, 1931–1995, finns den inte lika tydligt. Fokus i texterna har successivt glidit över till den enskildes valfrihet, trygghet och njutning, men texterna har alltid i sig en politisk dimension även om den inte direkt framkommer i texten. 

Sammanfattningsvis har det skett stora förändringar i preventionens utformning och innehåll. Förklaringen till förändringarna står att finna i lagstiftning och politiska beslut, tekniska och medicinska landvinningar, distributionskanaler, sändarens ärende med skriften och mottagarens behov. Den tilltagande informalisering av språket, intimisering av den offentliga samhällssfären och en kommersialisering av samhället under 1900-talet framkommer tydligt i texterna. Politiska beslut som indirekt kan avläsas i skrifterna, är slopade av Lex Hinke 1938, obligatorisk sexualundervisning i skolan från 1955, godkännande av p-piller 1964 och spiral 1966 samt abortlagen 1975. Skrifterna har ändrat genrer och mottagargrupp flera gånger om. I början av perioden vänder sig skrifterna till gifta heterosexuella par och i slutet av perioden till unga med olika sexuell läggning och etnisk härkomst. Preventionen kan vara riktad mot barnbegränsning eller smittskydd eller bådadera. Synen på sexualiteten går från tillämpandet av moralisk barnalstring 1886 till njutning och personlig frihet 1995. 

Good communication is essential for good healthcare. In maternity care, inadequate communication may contribute to poorer outcomes in pregnancy. A large number of Syrian, Arabic-speaking immigrants arrived in Sweden in 2015-2016. A trans-disciplinary team acted as intermediaries between midwives and a technical company to develop a Swedish-Arabic communication app for use in antenatal care. An earlier study describes the creation of the content and the development of the prototype. This paper describes the next phase of the study, i.e., testing the prototype, refining the structure and content, and development of the next version. A user-centred approach with a norm critical perspective was applied. Workshops and observations were performed for interaction between the midwives and the research group, facilitating development from a user perspective. A final version of the app was developed. Future plans are to evaluate the app and produce a Swedish-English version.

Målet har varit att göra ett effektivt, integrerande och interaktivt dialogstöd (https://sadima.lnu.se/). Stödet är avsett att användas i mödravårdssam­tal mellan kvinnor med begränsade kunskaper i svenska och svensktalande barnmorskor och är ett komplement till tolk. Samtalsstödet finns på arabiska, engelska, svenska och är fritt tillgängligt på internet.  Vi vill uppnå förbättrad och effek­­tiviserad kommu­ni­ka­tion mellan barnmorskor och kvinnor. Samtalsstödet ska leda till ökad patientsäkerhet med färre komplika­tioner och minskad sjuklighet och dödlighet bland kvinnorna och deras barn, och därigenom öka vårdkvaliteten och effektivisera bru­ket av sam­hälleliga resurser. Avsikten är att sprida och nyttiggöra sam­talsstödet till ansvariga i Sveriges Kom­muner och Regioner (SKR) och samordnings­barn­morskor i Sverige. Stödet består av en del där information kan inhämtas och en del där information kan ges om gravidi­tet, förloss­ning och preventiv­medel. Genom webbsidan ska mödra­hälso­­­vården göras mer jämlik och kom­munikativ, med ökad patientsäkerhet och egenmakt för kvinnor i mödravården.

Vi har analyserat material med språkliga, normkritiska och vård­vetenskapliga metoder. I projektet har appen Sadima utvecklats i två versioner, en första testversion och sedan en andra version som ut­for­mats som en webbsida. För ut­veck­lan­det av den första versionen av appen fick vi medel av Vinnova (2016–2019). Vi arbetade med barnmorskor och skapade en testapp som sedan revide­ra­des och förbättrades suc­ces­sivt genom forskning om kvinnornas och barnmorskornas er­faren­het av att använda samtalsstödet. Det befintliga stödets innehåll är patientsäkrat av läkare och barnmorskor i Region Kalmar. 

Vi har mätt funktiona­liteten i samtalsstödet genom iterativa tester, en­käter och fokusgrupper med barnmorskor och arabisktalande kvinnor, där stödets information har pro­ble­ma­tiserats; det har gällt etnicitet (språk och kultur), klass (utbildning) och jämlikhet mellan kvinnor. Mät­ningarna har granskats och utvärde­rats av referensgruppen för bedömning av funktiona­liteten hos samtalsstödet. Grup­pen har bedömt att samtalsstödet bidragit till bättre förståelse, ökad patient­säkerhet och effektivare vård. 

The goal was to create an effective, integrative and interactive tool for dialogue support (https://sadima.lnu.se/). The dialogue support is intended for use in antenatal care conversations between women with limited knowledge of Swedish and Swedish-speaking midwives and is a complement to an interpreter. The dialogue support on the website is available in Arabic, English and Swedish and is available free of charge on the internet.  We want to improve patient safety, contribute to fewer complications, and reduce morbidity and mortality among women and their children, thereby increase the quality of care and make better use of societal resources. The intention is to spread information about the support via those responsible for maternity care in Sweden’s Municipalities and Regions, and coordinating midwives in Sweden so that it can be utilised by practising midwives. The support consists of two sections, one in which information can be obtained and the other in which information can be given about pregnancy, childbirth and contraception. Through the website, maternal health care will be made more equal and communicative, with increased patient safety and autonomy for women in antenatal care.

We have analysed material with linguistic, norm-critical and care science methods. In the project, the app Sadima was developed in two versions, first a trial version and then a second version designed as a web page. For the development of the first version of the app, we received funding from Vinnova (2016–2019). We worked with midwives and created a test app which was then revised and gradually improved through research on women’s and midwives’ experience of using this support. The content of the existing app is certified as safe for patient use by doctors and midwives in the Kalmar Region.

We have evaluated the functionality of Sadima through iterative tests, surveys and focus groups with midwives and Arabic-speaking women, where the information in the app has been scrutinized with regard to ethnicity (language and culture), class (education) and equality. The evaluation was reviewed by the reference group to assess the accuracy and suitability of the app and confirm its usefulness. The group concluded that Sadima contributes to better understanding, increased patient safety and more efficient care.

للرعاية التفاعلية في مركز رعاية الأمومة.

إبداع متعدد الوسائط في غاية إفادة المجتمع

                      الدعم التواصلي يٌسمى "ساديما" موجود على الموقع الإلكتروني: https://sadima.lnu.se/

الهدف هو تقديم طريقة فعالة ومتكاملة للتواصل.  يتم إستخدام هذا الدعم في مركز رعاية الامومة للتواصل مع النساء اللواتي لديهن معلومات محدودة باللغة السويدية والقابلات السويديات وهذا الدعم التواصلي هو مكمل للمترجم. إنه متوفر باللغات العربية, الانكليزية والسويدية وهو متاح مجانا" على الانترنت. هدفنا هو تحسين التواصل بطريقة فعالية بين القابلات والنساء.

سوف يؤدي هذا التواصل الى تعزيز سلامة المرضى عبر التخفيف من المشاكل الصحية وإنخفاض حالات المرض والوفيات عند النساء وأطفالهن, مما يزيد من جودة الرعاية الصحية ويساهم في إستخدام الموارد الإجتماعية بفعالية. الهدف هو النشر والاستفادة من هذا الدعم التواصلي الى القيمين في البلديات والمناطق السويدية والى النائبين عن القابلات في السويد. يتألف الدعم من جزئين, جزىء للحصول على المعلومات وجزىء آخر لإعطاء المعلومات عن الحمل, والولادة وأساليب منع الحمل. 

من خلال هذا الموقع الإلكتروني, يمكن لمركز رعاية الأمومة تقديم رعاية متساوية ذات تواصل فعال, مع تعزيز سلامة المرضى والشعور بالإستقلالية لدى النساء. 

لقد أجرينا أبحاث عن محتويات هذا الدعم التواصلي عبر إستخدام أساليب لغوية وعلمية وهي ناقدة للمعايير. تم تطوير الدعم التواصلي "ساديما" على مرحلتين, المرحلة الاولى هي عبارة عن نسخة تجريبية اما النسخة الثانية فصممت كموقع إلكتروني على الانترنت. تم تطوير النسخة الاولى من الدعم التواصلي برعاية شركة "فينوفا" (2016-2019).                        

 قمنا بالتعاون مع قابلات لتطوير النسخة التجريبية الاولى وهي كانت على شكل تطبيق. وقد تم تطويره وتحسينه لاحقاً بعد إجراء أبحاث حول تجربة النساء والقابلات في إستخدامهم للدعم التواصلي. خضعت المعلومات والمحتويات الموجودة في هذا الدعم التواصلي الى إستكشاف من قبل أطباء وقابلات في منطقة "كالمار".

لقد أجرينا أبحاث لتقدير مدى فعالية وظيفة الدعم التواصلي عبر التجارب المتكررة, عبر أبحاث إستبيانية وعبر مقابلات مع القابلات والنساء العربيات. تم بعد ذلك معالجة العقبات اللغوية الناتجة عن الإختلاف اللغوي وثقافة البلد, والخلفية التعليمية والمساواة بين النساء.

عُرضت نتيجة الأبحاث على مراجع مختصة لتقييم فعالية هذا الدعم التواصلي وقد أكدت تلك المراجع أنه قد يساهم بتزويد المرى بمعلومات إضافية وزيادة سلامة المرضى والى رعاية صحية اكثر كفاءة.

Background. Sweden, with a population of 10 million, received approximately 300,000 refugees 2015-2016 (The Statistics Portal 2018), the majority from Arabic-speaking countries, many of whom were women of child-bearing age. Midwives in pre-natal care experienced communication problems despite telephone interpreters. Studies have shown that immigrant women have poorer outcomes in pregnancy (Bollini et al. 2009). This has been linked to communication and cultural difficulties. Although there are many health-related applications (apps), many are not evidence-based (Lewis & Wyatt 2014). AimThe aim of this project was to develop an evidence-based app to promote effective communication between midwives and Arabic-speaking women. MethodsA multi-disciplinary team was formed to develop a bilingual app in cooperation with midwives who worked in pre-natal care. End-user perspectives were prioritised. Data were collected by 1) focus group interviews to determine the objectives of maternity care, 2) observations to gain understanding of work processes and 3) workshops to discuss material with midwives and refine content according to user-needs. All material was further validated by professional midwifery sources.ResultsAn evidence-based, multi-modal, bilingual app with text, images and voiced recordings was developed to use as a complement to interpreters in pre-natal care. Both midwives and the pregnant women feel empowered; midwives do not have to risk inadequate translation by interpreters; women receive accurate information. Women receive information directly from the midwife through the app, rather than depending on an interpreter. ConclusionsThis app contributes to ensuring equity of care within midwifery services. It provides improved communication within pre-natal care to help promote safe pregnancy and delivery of a healthy baby. ReferencesBollini, P., Pampallona, S., Wanner, P., & Kupelnick, B. (2009). Pregnancy outcomes of migrant women and integration policy: a systematic review of the international literature. Soc Sci Med, 68, 452-461. Lewis T and Wyatt J. mHealth and Mobile Medical Apps: A Framework to Assess Risk and Promote Safer Use. Journal of Medical Internet Research. 2014; 16: e210.The Statistics Portal. (2018). Number of immigrants in Sweden from 2007 to 2017. Retrieved from https://www.statista.com/statistics/523293/immigration-to-sweden/

I studien undersöks citatteckenbruk i polisens förundersökningar och socialtjänstens barnavårdsutredningar. Syftet är att belysa citatteckens funktion och möjliga tolkningar av texterna till följd av citatteckenbruket. Utgångspunkten för studien är att citattecken är en betydelseskapande resurs och att bruket spelar roll för texters funktionalitet i de verksamheter som texterna ingår i. Ett annat syfte är att bidra till terminologiutveckling inom forskningsfältet. Materialet består av 20 utredningstexter. En relevant del i dessa texter är återgivning av information som inhämtats vid samtal och intervjuer, och texterna representerar därmed en diskurs som rör sig i gränslandet mellan talat och skrivet språk. Studiens resultat tolkas med hjälp av begrepp som intertextualitet och rekontextualisering. Av analyserna framgår att citatteckens primära funktionkan kopplas till en återberättande aktivitet, men i framför allt barnavårdsutredningarna är användningen av citattecken heterogen, och den typografiska resursens mer precisa funktioner framstår som oklara. Ett annat resultat är att 50 procent av allt citatteckenbruk i texterna är okonventionellt och finns inte beskrivet i skrivhandledningar. Genom resultatet aktualiseras behovet av en begreppsapparat som på ett adekvat sätt kan användas för att förstå och beskriva citattecken som en betydelseskapande resurs. Citattecken studeras främst i den litterära stilistiken, men denna studie visar att citattecken som textuell och betydelseskapande resurs även är ett relevant forskningsområde inom sakprosainriktad forskning.

The study examines the use of quotation marks in investigations by the police and the social services’ child care. The purpose is to illustrate the function of the quotation marks and possible interpretations of the texts in the light of the quotation marks. The starting point for the study is that quotation marks are a 2019 © Sakprosa Bind 11, Nr. 5Byrman ochStröm3/43Sakprosa.nomeaning-making resource, and that their usage plays a role in the functionality of texts in the contexts where they are used. Another purpose is to contribute to terminology development within the research field. The material consists of 20 investigative texts. A relevant purpose of these texts is to convey information obtained during conversations and interviews, and the texts thus represent a discourse that exists in the borderland between spoken and written language. The results of the study are interpreted with the help of concepts such as intertextuality and recontextualization. The analyses show that the primary function of quotation marks can be linked to the activity of retelling, but in the child care investigations in particular, the use of quotation marks is heterogeneous, and the more precise functions of this typographical resource appear to be unclear. Another finding is that 50 percent of all quotation marks in the texts are unconventional and are not described in writing guidelines. This finding highlights the need for a conceptual apparatus which is appropriate for understanding and describing quotation marks as a meaning-making resource. Quotation marks are studied primarily in literary stylistics, but this study shows that quotation marks as a textual and meaning-making resource are also a relevant topic in research on non-fiction prose.

En rapport skriven på uppdrag av svenska Domstolsverket lyfter fram skillnader i den språkliga representationen av kvinnor och män i domar. Studien visar att kvinnor tenderar att beskrivas mer ordrikt och närgånget än män.

Vi, Gunilla Byrman och Astrid Skoglund, språkforskare vid Linnéuniversitetet i Växjö, har i rapporten Kvinnor och män i domar granskat språket i domar från en förvaltningsdomstol och en tingsrätt. Studien bygger på totalt 49 domar från brottmål, vårdnadsmål och LVU-mål avgjorda 2016 och 2017.  LVU står för lag med särskilda bestämmelser om vård.

Studien vill synliggöra och öka medvetenheten om den skriftliga framställningen av vuxna parter av olika kön. Domarna undersöktes genom både kvantitativa och kvalitativa språkanalyser. Vi framhåller att materialet är litet och att det inte går att dra några generella slutsatser utifrån studiens resultat, men vi urskiljer några återkommande mönster i domarnas framställning av kvinnor och män.

En tågresa är inte bara en förflyttning mellan olika orter. Den är också en resa i ett språkligt landskap, där det finns möjligheter att iaktta och begrunda olika språkligheter. Syftet med den här studien är att uppmärksamma några språkliga yttringar som vi iakttagit på pendlingsresor mellan Lund och Växjö. Forskningsfrågan är: Hur ser det språk ut som resenärerna möter på tåg och perronger? Materialet består av autentiska språkyttringar samlade på tågresor i Skåne och Småland, såsom högtalarutrop, dialekt och slang hos medpassagerare samt skrift­liga anslag och meddelanden placerade ombord i tågen. Teoriram är kritisk diskurs­analys kombinerad med språksociologi. Metod är närstudier och närläsning av språkproven. Resultaten visar uppseendeväckande variation i tågspråket på denna 185 kilometer långa tågresa.