Även om ”en skola på vetenskaplig grund” idag är ett högaktuellt ämne är det ingalunda något nytt fenomen. I artikeln studeras tendenser i policyinitiativ som de senaste 25 åren haft till syfte att forskningsbasera den svenska skolan. Utgångspunkt tas i de problembilder som framkommer i policy samt vilka modeller för forskningsbasering som samtidigt lyfts fram som lösningen på dessa problem. Resultatet pekar mot att det de senaste 25 år har skett en succesiv förskjutning från indirekta till mer direkta initiativ. Under 1990-talet och det tidiga 2000-talet var många policyinitiativ ordnade utifrån att främst vilja skapa de rätta förutsättningarna för en forskningsbasering av skolan. Under 2000-talet blir initiativen alltmer fokuserade och ambitiös med syfte att åstadkomma direkta förändringar i lärares undervisning. När det kommer till modeller för forskningsbasering blir det samtidigt alltmer tydligt hur policy vänder sig till och söker legitimitet hos delvis nya aktörer och institutioner, som exempelvis hälso-sjukvården. Med detta går det också att urskilja en insnävning vad gäller att definiera och innehållsligt välja ut vilken forskning som bör sprids till skolans aktörer. Konsekvensen med en sådan modell för forskningsbasering menar vi kan bli att läraren främst får inta rollen som passiva mottagare av forskning.

Leda lärande är en vänbok till professor emeritus Per Gerrevall vid Linnéuniversitetet. Ett tjugotal medverkande kollegor, forskare och lärare tar upp olika aspekter av ledning och ledarskap i olika pedagogiska kontexter och verksamheter. De olika verksamhetsområdena som tematiseras i boken är akademi och högre utbildning, idrottsfältet och de pedagogiska professionerna.

Kapitlen i boken anknyter till några av de forsknings- och verksamhetsområden som Per arbetat inom under en lång framgångsrik och inspirerande karriär inom akademin. På temat leda lärande ger bokens innehåll olika infallsvinklar på hur pedagogiska praktiker utvecklas och förfinas genom de ställningstaganden och val som framsynta lärare och ledare gör. Det gäller såväl inom högre utbildning, där ledare märker ut frågor, perspektiv och utforskningar inom kunskaps- och forskningsfronterna. Det gäller inom idrottsfältet där de goda och framgångsrika ledarna ser nästa steg i talangens utveckling. Och, det gäller också inom utbildning och skola där den pedagogiska ledaren tillsammans med de studerande märker ut mål och navigerar mot uppsatta mål i de lärandes bildningsgång.

Bokens olika kapitel ger sammantaget en rik repertoar av nycklar för att leda lärande på ett kvalificerat sätt och för att tackla några av de utmaningar som lärandefrågorna, internationellt och nationellt, står inför i en tid av stora samhälleliga omställningar. Alla med intresse för frågor om ledning, lärande och pedagogik har utbyte av bokens olika kapitel såväl som i professor Per Gerrevalls verk och gärning.