lnu.sePublications
Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
BETA
Larsson, Kjell, ProfessorORCID iD iconorcid.org/0000-0003-2737-4208
Publications (10 of 56) Show all publications
Herrmann, C., Bregnballe, T., Larsson, K., Leivits, M. & Rusanen, P. (2019). Population Development of Baltic Bird Species: Great Cormorant (Phalacrocorax carbo sinensis). HELCOM
Open this publication in new window or tab >>Population Development of Baltic Bird Species: Great Cormorant (Phalacrocorax carbo sinensis)
Show others...
2019 (English)Other (Other academic)
Abstract [en]

During the 19th century, the Great Cormorant was exterminated as a breeding bird in several Baltic countries. The persecution continued until the mid of the 20th century, and in the early 1960s the European breeding population of the continental subspecies sinensis had declined to 4,000 breeding pairs (bp) only, of which Germany and Poland hosted more than the half. During the following two decades, the population development apparently has also been affected by the harmful effects of DDT and PCB.

As a result of protection measures, and seemingly also due to the ban of DDT and PCB, breeding pair numbers started to increase during the second half of the 1970s. During the 1980s, the Cormorant started to expand its range towards the northern and eastern parts of the Baltic. Currently, the species is present in the whole Baltic Sea area, including the northern parts of the Gulf of Bothnia.

Baltic-wide surveys in 2006, 2009 and 2012 showed that the Baltic population had stabilized at a level of 155,000 – 170,000 bp during that period. However, after 2012 breeding pair numbers have still increased in the eastern and northern Baltic. Hence, the current population is estimated at 190,000-210,000 bp.

The highest population densities are found around the highly eutrophic estuaries of the southern Baltic (Odra-, Vistula-, and Curonian lagoon).

Place, publisher, year, pages
HELCOM, 2019
Series
Baltic sea trends
Keywords
Great Cormorant, Baltic Sea, population
National Category
Ecology
Identifiers
urn:nbn:se:lnu:diva-88159 (URN)
Available from: 2019-08-21 Created: 2019-08-21 Last updated: 2019-09-04Bibliographically approved
Larsson, K. & Karlsson, P. (2018). Fartygstrafik i och nära skyddade och känsliga havsområden runt Gotland och Öland. Visby: Länstyrelsen i Gotlands län
Open this publication in new window or tab >>Fartygstrafik i och nära skyddade och känsliga havsområden runt Gotland och Öland
2018 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Den internationella fartygstrafiken i Östersjön och inte minst i havsområdet runt Gotland och Öland är mycket intensiv och förväntas öka i omfattning under kommande år. Sjöfarten behöver tillgång till utrymme på havet i form av ändamålsenliga och säkra fartygsrutter. Intensiv fartygstrafik medför dock påverkan på havsmiljön på grund av driftsrelaterade utsläpp till luft och vatten. Intensiv trafik medför även risker för kollisioner, grundstötningar och andra fartygsolyckor som kan ge upphov till mycket stor miljöpåverkan.

 

Sverige har liksom de flesta av världens länder i enlighet med internationella konventioner ett uppdrag att skydda minst 10 % av havet. Införandet av marina reservat och nationalparker innanför svensk territorialgräns, och av marina Natura 2000-områden innanför territorialgräns och i svensk ekonomisk zon enligt nationell lagstiftning och EU-direktiv, är ett led i uppdraget. Andra internationella konventioner reglerar vilka åtgärder som kan vidtas för att styra fartygstrafik eller för att rekommendera sjöfarten att undvika vissa havsområden.

 

Havsplanering är ett verktyg för att styra det rumsliga nyttjandet av havet och för att reducera konflikter mellan olika samhällsintressen, t.ex. mellan behovet av sjöfart och behovet av att skydda havsmiljön och marin biologisk mångfald. För att på ett effektivt sätt kunna havsplanera och förbättra och utöka skyddet av värdefulla marina områden krävs kunskap om den påverkan som mänskliga aktiviteter, bland annat sjöfart, har på områdena. Ett första steg är att identifiera de havsområden där fartygstrafiken är mycket intensiv, där fartyg passerar genom eller nära särskilt känsliga områden, där fartyg med särskilt farlig last passerar eller där många fartyg ankrar under längre perioder.

 

Syftet med rapporten är att sammanställa information om fartygstrafik i och nära skyddade och känsliga havsområden runt Gotland och Öland. I rapporten beskrivs först hur analyser av fartygstrafik kan genomföras med hjälp av lagrade AIS-data. Därefter beskrivs fartygstrafiken i centrala Östersjön och i särskilda fokusområden runt Gotland och Öland. Avslutningsvis diskuteras risker med fartygstrafik i känsliga havsområden och hur konflikter mellan sjöfartens behov och marint områdesskydd kan reduceras. Rapporten har producerats inom projektet ”Marina skyddsvärden runt Gotland och Öland ” som letts av Länsstyrelsen i Gotlands län.

Place, publisher, year, edition, pages
Visby: Länstyrelsen i Gotlands län, 2018. p. 48
Series
Rapporter om natur och miljö, ISSN 1653-7041 ; 2018:11
Keywords
sjöfart, AIS, havsplanering, havsplan, Östersjön, Gotland, Öland, MARPOL, Natura 2000, marina reservat, havsmiljö, skyddade områden
National Category
Ecology
Research subject
Shipping, Maritime Science
Identifiers
urn:nbn:se:lnu:diva-71598 (URN)
Available from: 2018-03-20 Created: 2018-03-20 Last updated: 2018-04-06Bibliographically approved
Larsson, K. (2018). Sjöfåglars utnyttjande av havsområden runt Gotland och Öland: betydelsen av marint områdesskydd. Visby: Länsstyrelsen Gotlands län
Open this publication in new window or tab >>Sjöfåglars utnyttjande av havsområden runt Gotland och Öland: betydelsen av marint områdesskydd
2018 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Marint områdesskydd, dvs. att införa särskilda bevarandeåtgärder i geografiskt definierade marina områden, är ett av flera verktyg som kan användas för att bevara hotade och sårbara populationer av sjöfåglar och annan marin fauna och flora. Havs- och kustområdena runt Gotland och Öland, inklusive de tre större utsjöbankarna i centrala Östersjön, är viktiga områden där sjöfåglar söker föda i form av bottenfauna, främst musslor, eller fisk. Flera fiskätande och bottenfaunaätande sjöfåglar befinner sig vintertid ofta i det yttre kustbandet eller långt ute till havs. Alkor, lommar och havslevande dykänder är mycket skickliga dykare och fångar föda på stora djup. Alfåglar dyker regelbundet efter musslor på djup ned till 25 meter. Alkor som sillgrissla och tordmule dyker efter fisk i den fria vattenmassan och kan fånga byten på betydligt större djup.

 

Syftet med denna rapport är att sammanställa och tolka tidigare genomförda inventeringar av sjöfåglar i Östersjön, med särskilt fokus på fåglarnas utbredning och nyttjande av utsjöbankar och havs- och kustområden runt Gotland och Öland. Syftet är också att diskutera om och hur marint områdesskydd, havsplanering och andra generella skyddsåtgärder kan påverka olika arter sjöfåglar och särskilt de arter eller populationer som är hotade eller som Sverige har ett särskilt ansvar för.

 

I rapporten beskrivs hur sjöfågelinventeringar till havs kan genomföras och hur resultat från inventeringar som använt olika metodik bör tolkas. Därefter följer en generell beskrivning av de bottenfaunaätande och fiskätande sjöfågelarter som regelmässigt utnyttjar havsområden runt Gotland och Öland under en betydande tid av året. I denna del beskrivs även artens status och olika hot. Sjöfågelarter eller andra kustbundna fågelarter som i huvudsak endast utnyttjar de mest strandnära vattenområdena tas inte upp i denna rapport. Efter artbeskrivningarna följer en beskrivning av förekomsten av olika arter sjöfåglar i utvalda fokusområden. Avslutningsvis diskuteras behov och prioriteringar av marint områdesskydd i de olika fokusområdena respektive behov av generella skyddsåtgärder

 

Rapporten har producerats inom projektet ”Marina skyddsvärden runt Gotland och Öland ” som letts av Länsstyrelsen i Gotlands län. Projektet har till största del finansierats av Havs- och vattenmyndigheten genom anslag 1:11 Åtgärder i havs- och vattenmiljö samt medfinansierats av Länsstyrelsen i Gotlands län, Länsstyrelsen i Kalmar län och Linnéuniversitetet.

Place, publisher, year, edition, pages
Visby: Länsstyrelsen Gotlands län, 2018. p. 48
Series
Rapporter om natur och miljö, ISSN 1653-7041 ; 2018:2
Keywords
Fåglar, alfågel, ejder, tobisgrissla, sillgrissla, tordmule, silltrut, skydd, marinbiologi, Gotland, Öland, Östersjön
National Category
Ecology
Research subject
Natural Science, Ecology
Identifiers
urn:nbn:se:lnu:diva-70052 (URN)
Funder
Swedish Agency for Marine and Water Management
Available from: 2018-01-22 Created: 2018-01-22 Last updated: 2018-01-31Bibliographically approved
Larsson, K. (2017). Effects of shipping and recurrent oil spills. In: Snoeijs-Leijonmalm, P., Schubert, H. and Radziejewska, T. (Eds.) (Ed.), Biological Oceanography of the Baltic Sea: (pp. 556-557). Springer Science+Business Media B.V.
Open this publication in new window or tab >>Effects of shipping and recurrent oil spills
2017 (English)In: Biological Oceanography of the Baltic Sea / [ed] Snoeijs-Leijonmalm, P., Schubert, H. and Radziejewska, T. (Eds.), Springer Science+Business Media B.V., 2017, p. 556-557Chapter in book (Refereed)
Place, publisher, year, edition, pages
Springer Science+Business Media B.V., 2017
Keywords
Baltic Sea, shipping, oil
National Category
Biological Sciences
Research subject
Shipping, Maritime Science
Identifiers
urn:nbn:se:lnu:diva-63255 (URN)978-94-007-0667-5 (ISBN)
Note

Ej belagd 170510

Available from: 2017-05-08 Created: 2017-05-08 Last updated: 2019-02-27Bibliographically approved
Hammar, L. & Larsson, K. (2017). Havsplanering kan minska konflikter och främja helhetssyn på miljön. In: Åtgärder för att minska sjöfartens påverkan på havsmiljön: (pp. 18-19). Göteborg: Havsmiljöinstitutet
Open this publication in new window or tab >>Havsplanering kan minska konflikter och främja helhetssyn på miljön
2017 (Swedish)In: Åtgärder för att minska sjöfartens påverkan på havsmiljön, Göteborg: Havsmiljöinstitutet , 2017, p. 18-19Chapter in book (Other academic)
Abstract [sv]

Sjöfart och fiske har länge haft havet nästan för sig själva. Men på senare år har fler näringar visat intresse för att använda havet. Medan sjöfart och fiske regleras med breda penseldrag, behöver energiutvinning, vattenbruk och sandutvinning söka miljötillstånd för varje enskilt projekt. Med havsplanering finns nu möjlighet att planera för alla anspråk på en gång.

Place, publisher, year, edition, pages
Göteborg: Havsmiljöinstitutet, 2017
Series
Havsmiljöinstitutets rapport 2017:2 ; 2017:2
Keywords
Sjöfart, havsplanering, Östersjön
National Category
Oceanography, Hydrology and Water Resources Ocean and River Engineering
Research subject
Shipping, Maritime Science
Identifiers
urn:nbn:se:lnu:diva-61294 (URN)978-91-982291-5-8 (ISBN)
Available from: 2017-03-10 Created: 2017-03-10 Last updated: 2019-02-27Bibliographically approved
Larsson, K. (2017). Oljekatastrofer påskyndar regelverk om fartygs utsläpp. In: Svärd, M., Johansen Lilja, T., Lundberg, F. (Ed.), Havet 1988: (pp. 44-45). Göteborg: Havsmiljöinstitutet
Open this publication in new window or tab >>Oljekatastrofer påskyndar regelverk om fartygs utsläpp
2017 (Swedish)In: Havet 1988 / [ed] Svärd, M., Johansen Lilja, T., Lundberg, F., Göteborg: Havsmiljöinstitutet , 2017, p. 44-45Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
Place, publisher, year, edition, pages
Göteborg: Havsmiljöinstitutet, 2017
Keywords
Sjöfart, olja
National Category
Environmental Sciences Oceanography, Hydrology and Water Resources
Research subject
Shipping, Maritime Science
Identifiers
urn:nbn:se:lnu:diva-69141 (URN)978-91-982291-6-5 (ISBN)
Note

Kapitel i rapport

Available from: 2017-12-10 Created: 2017-12-10 Last updated: 2018-01-13Bibliographically approved
Larsson, K. & Eriksson, M. (2017). Regler, ekonomiska styrmedel och teknik kan minska påverkan på miljön. In: Åtgärder för att minska sjöfartens påverkan på havsmiljön. Havsmiljöinstitutets rapport 2017:2: (pp. 4-6). Göteborg: Havsmiljöinstitutet
Open this publication in new window or tab >>Regler, ekonomiska styrmedel och teknik kan minska påverkan på miljön
2017 (Swedish)In: Åtgärder för att minska sjöfartens påverkan på havsmiljön. Havsmiljöinstitutets rapport 2017:2, Göteborg: Havsmiljöinstitutet , 2017, p. 4-6Chapter in book (Other academic)
Abstract [sv]

I likhet med de flesta andra transportslag har sjöfart en betydande påverkan på jordens klimat, ekosystem och människors hälsa. För att långsiktigt minska de negativa effekterna på havsmiljön krävs skarpare regelverk, ny teknik och ekonomiska styrmedel, samt en samsyn mellan alla de aktörer som påverkar sjöfartens utveckling.

Place, publisher, year, edition, pages
Göteborg: Havsmiljöinstitutet, 2017
Series
Havsmiljöinstitutets rapport ; 2017:2
Keywords
Sjöfart, miljö, havsmiljö, Östersjön, NOx, SOx, olja, koldioxid, åtgärder
National Category
Environmental Sciences Oceanography, Hydrology and Water Resources Ocean and River Engineering
Research subject
Shipping, Maritime Science
Identifiers
urn:nbn:se:lnu:diva-61292 (URN)978-91-982291-5-8 (ISBN)
Available from: 2017-03-10 Created: 2017-03-10 Last updated: 2019-02-27Bibliographically approved
Larsson, K. (2017). The Baltic Sea is an important wintering area for waterbirds. In: Snoeijs-Leijonmalm, P., Schubert, H. and Radziejewska, T. (Eds.) (Ed.), Biological Oceanography of the Baltic Sea: (pp. 438-439). Springer Science+Business Media B.V.
Open this publication in new window or tab >>The Baltic Sea is an important wintering area for waterbirds
2017 (English)In: Biological Oceanography of the Baltic Sea / [ed] Snoeijs-Leijonmalm, P., Schubert, H. and Radziejewska, T. (Eds.), Springer Science+Business Media B.V., 2017, p. 438-439Chapter in book (Refereed)
Place, publisher, year, edition, pages
Springer Science+Business Media B.V., 2017
Keywords
Baltic Sea, waterbirds
National Category
Zoology Ecology
Identifiers
urn:nbn:se:lnu:diva-63254 (URN)978-94-007-0667-5 (ISBN)
Note

Ej belagd 170602

Available from: 2017-05-08 Created: 2017-05-08 Last updated: 2019-02-27Bibliographically approved
Larsson, K. (2017). The common eider, the great cormorant and the white-tailed eagle. In: Snoeijs-Leijonmalm, P., Schubert, H. and Radziejewska, T. (Ed.), Biological Oceanography of the Baltic Sea: (pp. 164-166). Springer Science+Business Media B.V.
Open this publication in new window or tab >>The common eider, the great cormorant and the white-tailed eagle
2017 (English)In: Biological Oceanography of the Baltic Sea / [ed] Snoeijs-Leijonmalm, P., Schubert, H. and Radziejewska, T., Springer Science+Business Media B.V., 2017, p. 164-166Chapter in book (Refereed)
Place, publisher, year, edition, pages
Springer Science+Business Media B.V., 2017
Keywords
Baltic Sea
National Category
Ecology
Identifiers
urn:nbn:se:lnu:diva-63253 (URN)978-94-007-0667-5 (ISBN)
Note

Ej belagd 170601

Available from: 2017-05-08 Created: 2017-05-08 Last updated: 2019-02-27Bibliographically approved
Dahlberg, A.-K., Lundberg Chen, V., Larsson, K., Bergman, Å. & Asplund, L. (2016). Hydroxylated and methoxylated polybrominated diphenyl ethers in long-tailed ducks (Clangula hyemalis) and their main food, Baltic blue mussels (Mytilus trossulus x Mytilus edulis). Chemosphere, 144, 1475-1483
Open this publication in new window or tab >>Hydroxylated and methoxylated polybrominated diphenyl ethers in long-tailed ducks (Clangula hyemalis) and their main food, Baltic blue mussels (Mytilus trossulus x Mytilus edulis)
Show others...
2016 (English)In: Chemosphere, ISSN 0045-6535, E-ISSN 1879-1298, Vol. 144, p. 1475-1483Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

Long-tailed ducks (Clangula hyemalis) that breed in northern Europe and western Siberia and commonly winter in the Baltic Sea, are threatened by a significant population decrease. The ducks are, by primarily feeding on Baltic blue mussels (Mytilus trossulus x Mytilus edulis) while wintering in the Baltic Sea, potentially subjected to high levels of toxic hydroxylated polybrominated diphenyl ethers (OH-PBDEs). To assess long-tailed ducks exposure to polybrominated phenols (PBPs), polybrominated anisoles (PBAs), hydroxylated polybrominated diphenyl ethers (OH-PBDEs), their methylated counterparts (MeO-PBDEs) and polybrominated diphenyl ethers (PBDEs), livers of ten long-tailed ducks wintering in the Baltic Sea were analysed. Pattern and levels of analytes in long-tailed ducks (liver) and blue mussels sampled in March and May at nine sites in the Baltic Sea were compared. The geometric mean concentration (ng/g l.w.) in livers of long-tailed ducks and Baltic blue mussels were: ∑2PBPs: 0.57 and 48; ∑2PBAs: 0.83 and 11; ∑7OH-PBDEs: 6.1 and 45; ∑7MeO-PBDEs: 3.8 and 69; ∑7PBDEs: 8.0 and 7.2, respectively. Based on an estimated daily intake of 450 g fresh blue mussel meat, long-tailed ducks daily dietary intake of brominated substances while foraging in the Baltic Sea in March-May was estimated to; 390 ng ∑2PBPs, 90 ng ∑2PBAs, 370 ng ∑7OH-PBDEs, 590 ng ∑7MeO-PBDEs and 59 ng ∑7PBDEs. The low levels of PBPs, PBAs, OH-PBDEs and MeO-PBDEs in the long-tailed duck livers compared to blue mussel, despite a continuous daily intake, suggest that these compounds are poorly retained in long-tailed ducks.

Keywords
Hydroxylated polybrominated diphenyl ether, OH-PBDE, MeO-PBDE, PBDE. Long-tailed duck, Blue mussel
National Category
Ecology
Research subject
Natural Science, Aquatic Ecology
Identifiers
urn:nbn:se:lnu:diva-48266 (URN)10.1016/j.chemosphere.2015.10.012 (DOI)000367774400186 ()26495833 (PubMedID)2-s2.0-84953792081 (Scopus ID)
Available from: 2015-12-09 Created: 2015-12-09 Last updated: 2019-02-27Bibliographically approved
Organisations
Identifiers
ORCID iD: ORCID iD iconorcid.org/0000-0003-2737-4208

Search in DiVA

Show all publications