The aim of this study is to investigate how modifications of reporting verbs, modality, style and use of quotation marks in an authentic police report can lead to different interpretations by two groups of trainee police officers. Data was collected through an experiment in a classroom setting, where police trainees discussed two versions of the same police report in focus group discussions. The trainees' statements were categorised into three themes: impression of the victim, impression of the accused, and assessment of the situation's severity. The results show that modifications such as formal or informal choice of words and the use of scare quotes proved to be influential linguistic modifications. In contrast, variation of reporting verbs and modality appeared less significant. The two versions of the text created different impressions of both the victim and the accused, and the interpretations of the severity of the situation depicted in the text varied between the two trainee groups. This highlights the importance of further study of the linguistic constructions of victims and perpetrators in police texts, in order to ensure credibility and equality before the law.

I artikeln redovisas en analys av lärarstudenternas föreställningar om språkhistoria och ämnesdidaktik. Materialet utgörs av lektionsplaneringar som ämneslärarstudenter gjort som uppgift i en kurs i språkhistoria. Med stöd av diskursanalytiska verktyg uppvisar analysen en rädsla hos lärarstudenterna att ämnesområdet språkhistoria i sig inte räcker för att entusiasmera deras kommande elever, men det sägs aldrig explicit. Istället finns en underliggande presupposition i studenternas lektionsförslag att språkhistoria är svårt och skrämmande att undervisa om. För att råda bot på detta föreslår lärarstudenterna ett antal strategier som gör undervisningen lättsam och som inte kräver att svenskläraren har ämnesdjup.

Skrivandet är en central del av polisyrket. En polis auktoritet är inte bara synlig utåt genom uniformen, utan också genom de texter som ingår i förundersökningar och utredningar och som når många olika mottagare. Myndighetsutövningen ställer förstås stora krav på ett tydligt och precist språkbruk och rättssäkra texter.Skrivande polis är förankrad i praktisk polisutövning och baseras på språkvetenskaplig forskning och gällande lagtext. Tillsammans lägger dessa tre perspektiv grund för en säker och juridiskt hållbar språkhantering för yrkespoliser. Bokens kapitel behandlar flera grundläggande områden som är viktiga för skrivande poliser, som att göra tal till text, att förhålla sig objektiv och att skriva för olika mottagare. Författaren resonerar om hur formuleringar och ordval styr läsaren samt visar hur texter bör utformas språkligt för att vara funktionella i utredningsprocessen.Skrivande polis är en handbok i skrivande som riktar sig till såväl polisstudenter i utbildning som till verksamma yrkespoliser. Den innehåller bland annat handfasta råd om vad som är språkligt viktigt att tänka på i förundersökningstexterna anmälan, förhör och PM.

Abstract

Ask, S., 2007: Vägar till ett akademiskt skriftspråk (Roads to academic written language). Acta Wexionensia nr 115/2007. ISBN: 978-91-7636-557-1

The overall aim of the dissertation is to analyse the general features of academic writing skills that students’ texts show at the beginning and at the end of their undergraduate education, and to investigate the paths chosen by students from different study backgrounds when they acquire competence in academic writing.

The dissertation studies changes of level within the educational system from a student perspective. The empirical material consists of qualitative research interviews with student teachers at different stages of their training, and of the analyses of texts written by the same students.

The study shows that both new and experienced students find it difficult to see a link between the tuition in Swedish in high school and their university studies, especially when it comes to academic writing. The new students therefore feel frustration and confusion in the transition phase. The experienced students say that they have mainly developed competence in academic writing during their studies through supervision in essay writing, which is felt to be crucial for linguistic development.

The new students’ interim texts are characterized by the clear personal presence of an author, a varying degree of copying from source texts, and uncertain handling of references. Expressions of critical-analytical thinking are not common, and the texts usually have an everyday tone. The experienced students do not copy texts, yet they show great insecurity in their use of the content of the source texts. They write “academically” by using frequent reference markers and adopting a bombastic style. The linguistic tools of academic writing are used by the experienced students as decoration, to strengthen the impression of familiarity with the academic discourse.