lnu.sePublications
Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
BETA
Ivanov, Sergej
Alternative names
Publications (9 of 9) Show all publications
Ivanov, S. (2017). Criticality in policy, attitudes and practices: Evidence from upper secondary History classrooms in Sweden, Russia and Australia. In: Criticality in Education (Research): Definitions, Discourses and Controversies: Booklet of abstracts. Paper presented at Criticality in Education (Research): Definitions, Discourses and Controversies. University of Helsinki
Open this publication in new window or tab >>Criticality in policy, attitudes and practices: Evidence from upper secondary History classrooms in Sweden, Russia and Australia
2017 (English)In: Criticality in Education (Research): Definitions, Discourses and Controversies: Booklet of abstracts, University of Helsinki, 2017Conference paper, Oral presentation only (Refereed)
Abstract [en]

This paper examines conceptions of criticality in the History learning environment in Sweden, Russia, and Australia as evidenced in one sample upper secondary school in each country. The combined findings of the analysis of policy, interview and classroom data provide a transnational account of criticality and its instruction and reveal some inconsistencies in the articulated value of criticality for different groups of students. Based on the transnational findings, some harmonisation measures are proposed to ensure the equity of education with regard to criticality instruction for all upper secondary students, as required in the national curricula in Sweden, Russia and Australia. 

Place, publisher, year, edition, pages
University of Helsinki, 2017
National Category
Didactics Specific Languages
Research subject
Pedagogics and Educational Sciences; Humanities
Identifiers
urn:nbn:se:lnu:diva-68137 (URN)
Conference
Criticality in Education (Research): Definitions, Discourses and Controversies
Available from: 2017-10-02 Created: 2017-10-02 Last updated: 2018-01-13Bibliographically approved
Ivanov, S. (2017). Kritiskt tänkande av yttersta vikt i ett samhälle utan sanning. Dagens samhälle (10), 10-10
Open this publication in new window or tab >>Kritiskt tänkande av yttersta vikt i ett samhälle utan sanning
2017 (Swedish)In: Dagens samhälle, ISSN 1652-6511, no 10, p. 10-10Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.)) Published
Abstract [sv]

Vad är ”kritiskt tänkande” i skolsammanhang? I sin avhandling jämför Sergej Ivanov tre länders historieundervisning på gymnasienivå. I ryska och australiska klassrum finner han flera motstridiga perspektiv på historien, medan svensk undervisning erbjuder ett enda narrativ – samt en ambition att fostra eleverna till goda medborgare. Kritiskt tänkande tenderar också att nedprioriteras för vissa elever, exempelvis på yrkesförberedande program.

National Category
Specific Languages
Research subject
Humanities, Swedish Didactics
Identifiers
urn:nbn:se:lnu:diva-61524 (URN)
Available from: 2017-03-21 Created: 2017-03-21 Last updated: 2018-01-30Bibliographically approved
Ivanov, S. (2016). A Transnational Study of Criticality in the History Learning Environment. (Doctoral dissertation). Umeå: Umeå University
Open this publication in new window or tab >>A Transnational Study of Criticality in the History Learning Environment
2016 (English)Doctoral thesis, monograph (Other academic)
Alternative title[sv]
Kritiska perspektiv i historieklassrummet : en transnationell studie
Abstract [en]

This study examines conceptions of criticality and its instruction in the History learning environ- ment in Sweden, Russia, and Australia as evidenced in one sample upper secondary class in each country. To achieve this, data were collected at macro, micro and meso levels. At the macro level, elements of curriculum theory were used to analyse the policy framework provided to develop students’ criticality in the upper secondary History classroom and to identify the conceptions of criticality as manifested in the policy documents. At the micro level, a content-based, thematic analysis was used to examine how the teachers and student focus groups conceptualise criticality and the ways of its teaching and learning. At the meso level, the conceptions of criticality and its instruction modes identified in the policy documents and interviews were used to analyse the class- room data collected in the selected classes.

The combined findings from the three levels of analysis provide a transnational account of criticality and its instruction. They suggest that criticality is conceptualised as a generic skill of questioning at the overarching curriculum level, whereas it is reconceptualised as a discipline- specific skill at the subject level. Discipline-specific conceptions include criticality as source criti- cism, as meaning making from historical evidence, as questioning historical narratives, and as educating for citizenship. The findings indicate that the visionary criticality objectives of the curricula might be obstructed at other policy levels and by the interviewees’ conceptions of criticality as well as the classroom practicalities.

Based on the transnational findings, it is proposed that harmonisation between the curriculum contents and time allocation might contribute to the promotion of narrative diversity. As argued in the study, narrative diversity is a prerequisite for criticality as questioning historical narratives. To nurture this form of criticality, the policy makers might consider a shift of attention towards the lower stages of schooling that could equip upper secondary students with necessary background knowledge. Further, harmonisation between the teaching objectives and learning outcomes of basic History courses might help avoid excluding certain groups of students from receiving criticality instruction on unclear grounds. This might ensure the equity of education with regard to criticality instruction for all upper secondary students, as required in the national curricula in Sweden, Russia and Australia. 

Abstract [sv]

Att kunna vara kritisk är ett förväntat studieresultat i ämnet historia på gymnasienivå i Sverige, Ryssland och Australien. Genom att lära sig om sitt lands och världens historia i klassrummet skapar elever en nationell identitet. På historielektioner förväntas elever vara kritiska men vad det innebär kan skilja sig åt i olika utbildningskontexter. Denna avhandling syftar därför till att undersöka hur undervisning i att vara kritisk sker på historielektioner i tre gymnasieklasser: en klass i norra Sverige, en i nordvästra Ryssland och en i sydöstra Australien. Mina språkkunskaper och kontakter i länderna har möjliggjort insamling av data som annars sällan jämförs.

Metoder

Undersökningen är en småskalig primärstudie med fokus på enskilda aspekter inom utbildningssystemet (Ember & Ember, 2001). Den har genomförts inom de ramar för komparativa utbildningsvetenskapliga studier som föreslagits av Phillips (2006). Med utgångspunkt i den anpassade ontologiska modellen av lärmiljön (Bhaskar, 1978; Brown, 2008) och de läroplansteoretiska begreppen formuleringsarenan och realiseringsarenan (Lindensjö & Lundgren, 2014) har jag samlat in data från makro-, mikrooch mesonivå i varje land. På makronivå analyseras de nationella styrdokument som reglerar historieundervisningen på gymnasiet i Sverige, Ryssland och Australien – den avsedda läroplanen. Eftersom gymnasieutbildningen i Australien främst styrs av delstaterna analyseras även styrdokumenten för den aktuella delstaten Victoria. Dessutom tas hänsyn till en rad andra utbildningspolitiska dokument med relevans för studien, såsom kommentarer till läroplaner och kursplaner från de undersökta länderna. Analysen syftar till att identifiera skrivningar som explicit refererar till kritiska perspektiv och tolka statusen av dessa skrivningar i ett utbildningspolitiskt sammanhang. Vidare identifierar jag några ramfaktorer för historieundervisningen i allmänhet, och för undervisning i att vara kritisk i synnerhet. På mikronivå genomförde jag semi-strukturerade intervjuer med lärare och deras elever i varje utbildningskontext. Intervjuguiden testades i en pilotundersökning med lärare och en fokusgrupp med elever som läste ett högskoleförberedande program i norra Sverige. I huvudstudien intervjuade jag tre lärare, en från varje land, och 16 av deras elever. Fyra elevintervjuer genomfördes, där tre elevintervjuer skedde i fokusgrupp och en individuellt. Samtliga intervjuer spelades in och transkriberades, och utvalda delar översattes till engelska. Alla deltagande skolor har gott rykte och ligger i medelstora städer i respektive land. Lärarna i studien är behöriga i historia och har mer än 20 års undervisningserfarenhet. Eleverna var vid studiens genomförande i snitt 17 år gamla. De svenska eleverna gick ett yrkesprogram och läste den obligatoriska kursen Historia 1a1. Eleverna i Ryssland och i Australien gick de program som ger allmän behörighet till studier på högskolenivå. De ryska eleverna läste en obligatorisk historiekurs på basnivå, medan de australiensiska eleverna läste en valbar kurs i Australiens historia. Insamlad intervjudata analyserades innehållsligt. Analysen syftar till att urskilja lärares och elevers uppfattningar om vad det innebär att vara kritisk samt deras erfarenheter och upplevelser av undervisningen i att vara kritisk, något som kan sägas ingå i den erfarna och upplevda läroplanen. På mesonivå observerades 17 historielektioner. Under observationen använde jag två till fyra inspelningsapparater beroende på undervisningsmoment. Inspelningarna kompletterades med fältanteckningar enligt en observationsmall (se Appendix 20). Därefter transkriberades den största delen av inspelningarna och utvalda delar översattes till engelska. Analysen syftar till att undersöka hur undervisningen i att vara kritisk, den genomförda läroplanen, förhöll sig till den avsedda läroplanen samt den erfarna och upplevda läroplanen.

Resultat

Studiens resultat tyder på att det finns olika formuleringar av vad det innebär att vara kritisk beroende på vilken nivå i styrdokumenten som undersöks. På läroplansnivå uttrycks det som en generisk förmåga att kunna ifrågasätta samt att kunna föra ett resonemang genom att styrka sina påståenden och dra rimligaslutsatser. På kursplanenivå för ämnet historia uttrycks det som en ämnesspecifik förmåga att kunna kritiskt granska källor och att kunna skapa mening utifrån historiska källor. Styrdokumentanalysen identifierar följande potentiella ramfaktorer för undervisning i att vara kritisk i historieklassrummet: den kunskapsorienterade läroplanen i Ryssland, nationella prov i historia i Ryssland och Australien, kursens svårighetsgrad och avsatt lärarledd tid i Sverige och Ryssland. Intervjuanalysen visar på att lärarna och eleverna betonar vikten av att ha ett kritiskt förhållningssätt i skolan och i vardagslivet. Inom ämnet historia uttrycks det, i samtliga länder, som en förmåga att kunna ifrågasätta 167 historiska narrativ. Dessutom förknippas det kritiska förhållningssättet med medborglig bildning i Sverige och Ryssland. Analysen av klassrumsdata tyder på att lärarna undervisar i att vara kritisk på i huvudsak tre sätt. Den svenska läraren fokuserar på att fostra elever till medborgare som delar specifika värderingar, vilket syftar till att undvika upprepade tragedier som förintelsen och försäkra sig om att elever gör ”goda” val i framtiden. Den ryska läraren, som eftersträvar narrativ mångfald i historieklassrummet, ser till att det åtminstone förekommer intra-narrativ mångfald med hänsyn till ramfaktorerna. Den australiensiska läraren undervisar sina elever i att skapa mening utifrån multimodala källor och försöker bidra till narrativ mångfald. Dock kontrollerar läraren vilka alternativa narrativ som får utrymme i klassrummet. Rysk och australiensisk klassrumsdata visar prov på att motstridiga historiska narrativ kan existera i undervisningsdiskursen, medan svensk data visar på ett enda historiskt narrativ under datainsamlingsperioden.

Slutsatser

Studiens resultat tyder på att läroplanernas ambitiösa förväntade studieresultat för kritiskt förhållningssätt kan påverkas av formuleringar i kursplaner, av lärares och elevers uppfattningar om vad det innebär att vara kritisk samt av andra skolrelaterade omständigheter. För att bidra till elevers möjligheter att ifrågasätta historiska narrativ skulle man kunna fokusera på att förse elever med nödvändiga bakgrundskunskaper i lägre årskurser. Ett ytterligare utvecklingsområde skulle kunna vara att balansera historiekursers omfattning i förhållande till avsatt tid. Slutligen bör förväntade studieresultat för kritiskt förhållningssätt stämma överens med de instruktioner lärarna får om måluppfyllelse även i kursplaner för ”enklare” historiekurser. Detta skulle kunna leda till en mer likvärdig undervisning i att vara kritisk för alla elevgrupper, vi

Place, publisher, year, edition, pages
Umeå: Umeå University, 2016. p. 230
Series
Umeå Studies in Language and Literature ; 33
Keywords
criticality, transnational, curriculum theory, policy, upper secondary, history, learning environment, comparative
National Category
Specific Languages Didactics
Research subject
language teaching and learning
Identifiers
urn:nbn:se:lnu:diva-60564 (URN)978-91-7601-586-5 (ISBN)
Public defence
2016-12-12, Hörsal 1031, Norra Beteendevetarhuset, Umeå University, 10:00 (English)
Opponent
Supervisors
Available from: 2017-02-17 Created: 2017-02-07 Last updated: 2018-01-13Bibliographically approved
Ivanov, S. & Komarova, Y. (2016). Место и роль дискурсного чтения в обучении профессионально направленному иностранному языку студентов социально-политических специальностей. In: N. V. Bagramova, N. V. Smirnova, I. Y. Schemeleva (Ed.), Обучение чтению на иностранном языке в современном университете: Теория и практика (pp. 36-50). St Petersburg: Златоуст
Open this publication in new window or tab >>Место и роль дискурсного чтения в обучении профессионально направленному иностранному языку студентов социально-политических специальностей
2016 (Russian)In: Обучение чтению на иностранном языке в современном университете: Теория и практика / [ed] N. V. Bagramova, N. V. Smirnova, I. Y. Schemeleva, St Petersburg: Златоуст , 2016, p. 36-50Chapter in book (Refereed)
Place, publisher, year, edition, pages
St Petersburg: Златоуст, 2016
Keywords
discourse reading, university students
National Category
Educational Sciences
Research subject
Pedagogics and Educational Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:lnu:diva-60566 (URN)978-5-86547-964-2 (ISBN)
Note

Ej belagd 170331

Available from: 2017-02-07 Created: 2017-02-07 Last updated: 2017-03-31Bibliographically approved
Ivanov, S. (2015). Critiquing Criticality: Policy Intentions, Teachers and Students' Perceptions and the Actual Practice in the Upper-Secondary History Classroom in Sweden, Russia and Australia. In: 13th Annual Hawaii International Conference on Education: . Paper presented at 13th Annual Hawaii International Conference on Education.
Open this publication in new window or tab >>Critiquing Criticality: Policy Intentions, Teachers and Students' Perceptions and the Actual Practice in the Upper-Secondary History Classroom in Sweden, Russia and Australia
2015 (English)In: 13th Annual Hawaii International Conference on Education, 2015Conference paper, Poster (with or without abstract) (Refereed)
Abstract [en]

This poster illustrates how policy intentions regarding criticality and teachers and students’ perceptions of criticality are reflected in the classroom discourse in upper--‐ secondary history sessions. It provides a comparative perspective on criticality in three national contexts: Sweden, Russia and Australia, as evidenced by the data that were collected in three sample schools. 

National Category
Specific Languages Didactics
Research subject
Pedagogics and Educational Sciences; Humanities
Identifiers
urn:nbn:se:lnu:diva-68138 (URN)
Conference
13th Annual Hawaii International Conference on Education
Available from: 2017-10-02 Created: 2017-10-02 Last updated: 2018-01-13Bibliographically approved
Ivanov, S., Deutschmann, M. & Enever, J. (2015). Researching language-in-education policies: evidence from the Seychelles, Russia and the European Union. In: Eva Lindgren, Janet Enever (Ed.), Språkdidaktik: researching language teaching and learning (pp. 85-101). Umeå: Department of Language Studies, Umeå University
Open this publication in new window or tab >>Researching language-in-education policies: evidence from the Seychelles, Russia and the European Union
2015 (English)In: Språkdidaktik: researching language teaching and learning / [ed] Eva Lindgren, Janet Enever, Umeå: Department of Language Studies, Umeå University , 2015, p. 85-101Chapter in book (Refereed)
Place, publisher, year, edition, pages
Umeå: Department of Language Studies, Umeå University, 2015
Series
Umeå Studies in Language and Literature ; 26
National Category
Didactics
Research subject
language teaching and learning
Identifiers
urn:nbn:se:lnu:diva-60565 (URN)978-91-7601-194-2 (ISBN)
Available from: 2017-02-07 Created: 2017-02-07 Last updated: 2017-03-31Bibliographically approved
Enever, J., Lindgren, E., Lundberg, G., Baker, J., Gheitasi, P., Vu, T. & Ivanov, S. (Eds.). (2014). Early Language Learning: Theory and Practice in 2014 : Umeå University, Sweden, 12th–14th June, 2014 : Abstracts. Paper presented at Early Language Learning: Theory and Practice 2014, Umeå, June 12-14, 2014. Umeå: Department of Language Studies, Umeå University
Open this publication in new window or tab >>Early Language Learning: Theory and Practice in 2014 : Umeå University, Sweden, 12th–14th June, 2014 : Abstracts
Show others...
2014 (English)Conference proceedings (editor) (Other academic)
Place, publisher, year, edition, pages
Umeå: Department of Language Studies, Umeå University, 2014. p. 143
Series
Umeå Studies in Language and Literature ; 25
Keywords
Early Language Learning
National Category
Educational Sciences Specific Languages
Research subject
language teaching and learning
Identifiers
urn:nbn:se:lnu:diva-60561 (URN)978-91-7601-193-5 (ISBN)
Conference
Early Language Learning: Theory and Practice 2014, Umeå, June 12-14, 2014
Funder
Riksbankens Jubileumsfond
Available from: 2017-02-07 Created: 2017-02-07 Last updated: 2018-01-13Bibliographically approved
Ivanov, S. (2013). Russia: 2 Theoretical underpinnings and ideals. In: Bo Lundahl (Ed.), Observing language teaching practices in Saint Petersburg and Malmö: A two-year intercultural project involving students and faculty members from the State University of Saint Petersburg and Malmö University (pp. 19-20). Malmö: Malmö University
Open this publication in new window or tab >>Russia: 2 Theoretical underpinnings and ideals
2013 (English)In: Observing language teaching practices in Saint Petersburg and Malmö: A two-year intercultural project involving students and faculty members from the State University of Saint Petersburg and Malmö University / [ed] Bo Lundahl, Malmö: Malmö University , 2013, p. 19-20Chapter in book (Other academic)
Place, publisher, year, edition, pages
Malmö: Malmö University, 2013
Series
Educational reports, ISSN 1101-7643 ; 1
Keywords
Language teaching and learning
National Category
Educational Sciences
Research subject
Education
Identifiers
urn:nbn:se:lnu:diva-60563 (URN)978-91-7104-446-4 (ISBN)
Projects
Observing language teaching practices in Saint Petersburg and Malmö : A two-year intercultural project involving students and faculty members from the State University of Saint Petersburg and Malmö University
Available from: 2014-01-08 Created: 2017-02-07 Last updated: 2017-02-27Bibliographically approved
Ivanov, S. (2010). Обучение дискурсному чтению на иностранном языке студентов социально-политических специальностей. Вестник Тверского государственного университета, 3(23), 150-156
Open this publication in new window or tab >>Обучение дискурсному чтению на иностранном языке студентов социально-политических специальностей
2010 (Russian)In: Вестник Тверского государственного университета, ISSN 1999-4133, Vol. 3, no 23, p. 150-156Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

The aim of this article is to introduce the term 'discourse reading' identifying its niche in teaching a foreign language to sociopolitical students. The article also aims at describing the taxonomy of discourse reading skills and provides some instructions to conduct its teaching.

Place, publisher, year, edition, pages
Tver: Tver State University, 2010
Keywords
discourse reading, FL teaching, higher education, sociopolitical sciences
National Category
Didactics
Research subject
Pedagogics and Educational Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:lnu:diva-60562 (URN)
Available from: 2011-05-03 Created: 2017-02-07 Last updated: 2017-03-03Bibliographically approved
Organisations

Search in DiVA

Show all publications