The existence of skills shortages in labour markets is a widespread phenomenon observed in various economies and employment sectors. This study explores the relationship between companies' skills shortages and their HR policies and practices targeting older workers, which constitute a part of their overall age management strategy. The study addresses the following key questions: How do skills shortages affect personnel policies and practices for older workers? What are the plausible explanations for the presence or absence of a dependency between skills shortages and HRM strategies tailored for older workers? This study uses data that originates from a web-survey in 2015 among 6 000 establishments in Sweden with at least 10 employees. The survey included questions about the characteristic of the surveyed firms/establishments and HRM policies towards older employees. We perform regression analysis where the outcome variable is coded as a dichotomous variable (logit regression), which allows us to estimate the probability that an employer use a certain age-management measure as a response to the presence of skill shortage, when controlling for the possible effect of the control variables (firm size and industry). We find that skills shortages in combination with an expected firm growth in terms of number of employees increases the probability of mesures that aim to delay retirement, by asking workers to delay retirement and/or to restricting early retirement and part-time retirement. When firms do not expect to grow, skills shortages increses the probability of reduced woarkload for older workers and reduces duties and salary, but this effect is restricted to firms that report a high level of skills among their employees. Other HRM policies are also increasing with skills shortages, such as age limits for irregular working hours, flexible working hours, but in this case only in firms that report a low level of skills among their employees. The results highlight that skills shortages affect firms’ age-management, and that measures are sensitive to firms’ growth-expectations and skill level. The study illuminates the nuanced relationship between skills shortages and specific HR approaches, providing valuable insights into the considerations that shape professional practices within the realm of HR management.

PurposeIt is important to understand why some workers prolong their working life even though they are entitled to statutory pension benefits. This paper aims to investigate whether senior workers are motivated by external factors such as pay and social expectations (extrinsic motivation) or are primarily motivated by internal factors such as job satisfaction (intrinsic motivation). This is a central question for policymakers and social partners when it comes to the design of public pension systems and work organisation.

Design/methodology/approachThis study uses a combined longitudinal administrative data and an own-designed postal survey to ask individuals aged 65–76 years to describe their work motivation. Based on the answers, this study constructs an index of autonomous motivation (AM) where a value of zero implies only extrinsic motivation and a value of one implies only intrinsic motivation. The values between zero and one thus imply various grades of AM, where higher values signal motivation that is more autonomous and hence a higher degree of intrinsic work motivation.

FindingsThe results of the statistical analysis show that the extent of intrinsic motivation is higher among senior workers who retired aged 65 years or older compared to those who retired at 65 years or younger. In addition, this study found that the degree of intrinsic work motivation among senior workers decreases when they face economic and financial constraints. It also found that intrinsic motivation is more prevalent among high-skilled workers.

Research limitations/implicationsThis study shows that individuals who continue to work after 65 are mostly motivated by the satisfaction they derive from their job. Job satisfaction is strongly related to skill level, job quality, job content and job autonomy. Results indicate that job quality and commitment to work are essential elements for motivating seniors to postpone retirement.

Originality/valueThis study contributes to this literature by applying a multidisciplinary approach from organisational psychology and labour economics that considers the potential importance of intrinsic motivation to work after standard retirement age. The authors think that this approach enhances the understanding of the mechanisms behind the lengthening of working life. Finally, this study suggests a simple, but efficient way of empirically measuring the extent of intrinsic motivation among workers.

Människors arbetsförhållanden har stor betydelse för deras beslut att gå i pension eller att fortsätta arbeta. Möjligheten att gå ner i arbetstid och anpassning av arbetsuppgifter är viktiga faktorer för att fortsätta arbeta för flera.

När människor går i pension har stor betydelse, både för deras egna pensionsinkomster och för samhällsekonomin. ISF har undersökt vilka faktorer som påverkar tidpunkten för pensionering och vilka motiv människor själva har för att gå i pension eller fortsätta arbeta.

Rapporten visar att de flesta uppger positiva motiv för sina beslut att gå i pension eller att fortsätta arbeta. De som går i pension svarar att de har andra meningsfulla saker att göra än att arbeta. Och de flesta som fortsätter arbeta svarar att de gör det för att arbetet är stimulerande.

Men det finns även en förhållandevis stor grupp som går i pension tidigt på grund av hälsoskäl eller för att arbetet är alltför stressigt. Runt en femtedel fortsätter också arbeta av huvudsakligen ekonomiska skäl.

Personer som själva kan styra över sitt arbete blir kvar längre i arbetslivet. Framför allt verkar möjligheten att gå ner i arbetstid vara en viktig förutsättning för att förlänga arbetslivet. Nästan hälften av de som arbetat heltid vid 64 års ålder hade gått ner på deltid efter 65. Och en fjärdedel av alla som arbetar efter 65 uppger att de skulle vilja minska sin arbetstid.

Även arbetsgivarnas inställning har betydelse för ett förlängt arbetsliv. En majoritet av de som fortsatt att arbeta efter 65 uppger att uppmuntran och stöd från arbetsgivaren har varit en bidragande orsak. Det finns också en mindre andel som svarar att de gått i pension för att de känt sig motarbetade av sina arbetsgivare.

Om enkätundersökningenRapporten är ett samarbete med forskare på Linnéuniversitet som även var ansvariga för den underliggande enkätstudien. Runt 12 000 personer mellan 65 och 76 år svarade på frågorna.

Purpose Drawing on a unique combination of longitudinal administrative data and a postal survey, the purpose of this paper is to identify the socio-economic factors and individual characteristics that affect senior citizens' decision to continue working on the Swedish labour market after the standard retirement age. Design/methodology/approach By using standard econometric techniques (multinomial logit model) on a large representative sample of 20,000 senior citizens residing in Sweden, the auhtors analyse the extent to which socio-economic factors and individual characteristics including personality traits affect the decision of senior citizens to delay retirement and to continue working after the standard retirement age. Findings The results of our estimations show clearly that good health, high educational attainment/high-skilled jobs, good psychosocial work environment, employment status (to be self-employed), personality traits (extraversion, openness to experience and conscientiousness) as well as industrial sectors (agriculture, healthcare and transport) are strong predictors of the continuation of work after the standard retirement age (65 years old). Originality/value To the best of the authors' knowledge, the paper is the first attempt in Sweden to analyse jointly a large range of factors influencing the decision to remain in the labour force after the standard/normal pension age, including psychosocial working conditions and personality traits.

This chapter analyses to what extent bogus self-employment is prevalent in Sweden and identifies institutional and economic factors that may explain its magnitude and development. Drawing on the last wave of the European Working Conditions Survey and using standard econometric techniques we analyse the prevalence of bogus self-employed in the EU-28 and Nordic countries and examine main differences between self-employment and bogus self-employment. We find that Sweden displays a lower incidence of bogus self-employed compared to other EU member states. Bogus self-employment appears to be more prevalent in certain segments of the labour market, in particular in industries such as construction, transport and personal household services. The specificity of the industrial relations system in Sweden, with strong social partners, high union density and coverage rate of collective agreements in all sectors of the economy, may explain the limited development of bogus self-employment and relatively low incidence compared to other member states.

This paper explores the relationship between the prolongation of working life and subjective health. Drawing on a unique combination of longitudinal data and the results of a postal survey in Sweden, we investigate the health consequences of extending working life beyond the normal retirement age of 65. To do this, we compare the health status of two groups of retired people: one group who left the labour market completely at the age of 65, and a second group who remained in employment after the age of 65. Using a standard linear probability model and controlling for a range of socio-economic variables as well as previous labour market experiences, perceived life expectancy, pre-retirement income and health, our estimations show that those continuing to work after 65 on average display a 6.8% higher probability of reporting better health during retirement than those leaving at the age of 65. However, we find that this positive correlation between the extension of working life and health is only transitory. After 6 years of retirement, the health advantage of working after the normal retirement age disappears. Furthermore, we did not find any evidence that working after the age of 65 is positively correlated with physical fitness, self-reported depressive symptoms or well-being.

Dagens generation av svenskar i åldersgruppen 65–74 år har en högre sysselsättningsgrad än tidigare generationer. I den här artikeln analyseras seniorernas motiv till att fortsätta att arbeta och varför andra går i pension, med fokus på vilka socioekonomiska faktorer som påverkar beslutet att fortsätta arbeta efter 65. Vi undersöker även om det finns vissa personlighets- och karaktärsdrag som utmärker de arbetande seniorerna, samt om det finns ett samband mellan arbete efter 65 och den allmänna tillfredsställelsen med livet.

Under den senaste tiden har sociala hänsyn vid offentlig upphandling blivit allt vanligare. En specifik form av sociala hänsyn vid offentlig upphandling är sysselsättningskrav där upphandlande myndigheter ställer specifika krav på att företagen ska anställa individer som står långt från arbetsmarknaden, exempelvis långtidsarbetslösa, lågutbildade och arbetslösa ungdomar m.m.

I Sverige framstår sysselsättningskravet främst som ett komplement till arbetsmark-nadspolitiken där Arbetsförmedlingen eller kommunala arbetsförmedlare har en central roll för att fördela anställningsstöd till långtidsarbetslösa. Sysselsättnings-kravets påverkan på sysselsättningsgrad och arbetslöshet för hela arbetsmarknaden är osäker. Även om det i efterhand kan konstateras att ett visst antal personer ur målgruppen har anställts inom ramarna för upphandlingen, och sysselsättnings-kravet därmed är uppfyllt, kan sysselsättningen på den lokala arbetsmarknaden både öka eller minska, på grund av direkta och indirekta effekter på företagens rekryteringsbeteende, andra företag i regionen och individuella incitament att söka jobb. Det ställs därför relativt stora krav på en utvärdering för att kunna svara på frågan hur sysselsättningskravet påverkar sysselsättningen på arbetsmarknaden.

Sysselsättningskravets syfte, målsättning och målgrupp bör anges i början av upphandlingsprojektet. Dessutom bör det explicit anges vilken anställningsform som avses (anställningskontrakt, arbetstid, anställningens längd). En utvärdering bör inkludera en jämförelsegrupp av utförande företag med anställda som inte omfattas av sysselsättningskrav vid upphandlingen. Det är endast genom att jämföra utfallet mellan de två grupperna (behandlingsgruppen och kontroll-gruppen) som det går att uttala sig om sysselsättningskravets inverkan på sysselsättningen och arbetslösheten i regionen. En utvärdering bör involveras i planeringsstadiet av ett upphandlingsprojekt med sysselsättningskrav. Behovet av insamling av data under projektet är omfattande och upphandlingens organisation, syfte och målsättning bör vara tydlig för alla parter. En tänkbar modell är att den upphandlande myndigheten ger en extern utvärderingskonsult i uppdrag att följa upphandlingen och genomföra utvärderingen som en integrerad del av projektet. Det kan etableras allmänna riktlinjer och erfarenheter för hur en utvärdering ska genomföras, där utvärderingskonsulten har en viktig roll i att förmedla dessa erfarenheter. Samtidigt måste utvärderingskonsulten vara lyhörd för särskilda omständigheter och villkor i den aktuella utvärderingen. Utvärderingen kan alltså inte följa en fast modell, eftersom det finns en uppenbar risk att utvärderingen då enbart upplevs som en administrativ börda utan egentlig nytta för de inblandade parterna. Uppföljningar av upphandlingen bör ske inom en relativt kort tidshori-sont, för att kartlägga eventuella förbättringsåtgärder i samarbetet mellan de tre parterna. För att kartlägga upphandlingens effekter på sysselsättningen krävs dock en längre tidshorisont där arbetstagare och arbetsgivare kan följas under en längre tid efter att upphandling har genomförts.

The research project addresses three main questions: Who are the persons that continue to work after “normal” retirement age? What are their motivations? What are the consequences for the individual and for society? To answer these questions we perform an analysis of external and internal factors affecting the choice to stay after 65 years on the labour market or to leave earlier. Among external factors we investigate are: The impact of the prevailing labour laws and regulations on senior citizens’ participation on the labour market ; The socio-economic factors that affect the likelihood to stay on the labour market after the age of 65 ; The impact of employers’ human resource strategies on the possibility for senior workers to remain on the labour market after the age of 65 years. We also analyse the the role of individ specific factors such as motivation and , personal traits but the outcome in terms of subjective well-being and health.