lnu.sePublications
Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
BETA
Ericson, Thomas
Publications (10 of 16) Show all publications
Anxo, D., Ericson, T. & Herbert, A. (2019). Beyond retirement: who stays at work after the standard age of retirement?. International journal of manpower, 40(5), 917-938
Open this publication in new window or tab >>Beyond retirement: who stays at work after the standard age of retirement?
2019 (English)In: International journal of manpower, ISSN 0143-7720, E-ISSN 1758-6577, Vol. 40, no 5, p. 917-938Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

Purpose Drawing on a unique combination of longitudinal administrative data and a postal survey, the purpose of this paper is to identify the socio-economic factors and individual characteristics that affect senior citizens' decision to continue working on the Swedish labour market after the standard retirement age. Design/methodology/approach By using standard econometric techniques (multinomial logit model) on a large representative sample of 20,000 senior citizens residing in Sweden, the auhtors analyse the extent to which socio-economic factors and individual characteristics including personality traits affect the decision of senior citizens to delay retirement and to continue working after the standard retirement age. Findings The results of our estimations show clearly that good health, high educational attainment/high-skilled jobs, good psychosocial work environment, employment status (to be self-employed), personality traits (extraversion, openness to experience and conscientiousness) as well as industrial sectors (agriculture, healthcare and transport) are strong predictors of the continuation of work after the standard retirement age (65 years old). Originality/value To the best of the authors' knowledge, the paper is the first attempt in Sweden to analyse jointly a large range of factors influencing the decision to remain in the labour force after the standard/normal pension age, including psychosocial working conditions and personality traits.

Place, publisher, year, edition, pages
Emerald Group Publishing Limited, 2019
Keywords
Sweden, Determinants, Retirement, Labour market, Personality traits, Senior workers
National Category
Economics and Business Psychology
Research subject
Economy; Social Sciences, Psychology
Identifiers
urn:nbn:se:lnu:diva-87052 (URN)10.1108/IJM-09-2017-0243 (DOI)000475933700006 ()2-s2.0-85069042971 (Scopus ID)
Available from: 2019-08-01 Created: 2019-08-01 Last updated: 2019-08-29Bibliographically approved
Anxo, D. & Ericson, T. (2019). Bogus-self-employment in Sweden. In: Wieteke Conen & Joop Schippers (Ed.), Self-Employment as precarious work: a European perspective (pp. 153-169). Cheltenham, UK: Edward Elgar Publishing
Open this publication in new window or tab >>Bogus-self-employment in Sweden
2019 (English)In: Self-Employment as precarious work: a European perspective / [ed] Wieteke Conen & Joop Schippers, Cheltenham, UK: Edward Elgar Publishing, 2019, p. 153-169Chapter in book (Other academic)
Abstract [en]

This chapter analyses to what extent bogus self-employment is prevalent in Sweden and identifies institutional and economic factors that may explain its magnitude and development. Drawing on the last wave of the European Working Conditions Survey and using standard econometric techniques we analyse the prevalence of bogus self-employed in the EU-28 and Nordic countries and examine main differences between self-employment and bogus self-employment. We find that Sweden displays a lower incidence of bogus self-employed compared to other EU member states. Bogus self-employment appears to be more prevalent in certain segments of the labour market, in particular in industries such as construction, transport and personal household services. The specificity of the industrial relations system in Sweden, with strong social partners, high union density and coverage rate of collective agreements in all sectors of the economy, may explain the limited development of bogus self-employment and relatively low incidence compared to other member states.

Place, publisher, year, edition, pages
Cheltenham, UK: Edward Elgar Publishing, 2019
National Category
Economics
Research subject
Economy, Economics
Identifiers
urn:nbn:se:lnu:diva-88998 (URN)10.4337/9781788115032 (DOI)9781788115025 (ISBN)9781788115032 (ISBN)
Available from: 2019-09-06 Created: 2019-09-06 Last updated: 2019-09-09Bibliographically approved
Anxo, D., Ericson, T. & Miao, C. (2019). Impact of late and prolonged working life on subjective health: the Swedish experience. European Journal of Health Economics, 20(3), 389-405
Open this publication in new window or tab >>Impact of late and prolonged working life on subjective health: the Swedish experience
2019 (English)In: European Journal of Health Economics, ISSN 1618-7598, E-ISSN 1618-7601, Vol. 20, no 3, p. 389-405Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

This paper explores the relationship between the prolongation of working life and subjective health. Drawing on a unique combination of longitudinal data and the results of a postal survey in Sweden, we investigate the health consequences of extending working life beyond the normal retirement age of 65. To do this, we compare the health status of two groups of retired people: one group who left the labour market completely at the age of 65, and a second group who remained in employment after the age of 65. Using a standard linear probability model and controlling for a range of socio-economic variables as well as previous labour market experiences, perceived life expectancy, pre-retirement income and health, our estimations show that those continuing to work after 65 on average display a 6.8% higher probability of reporting better health during retirement than those leaving at the age of 65. However, we find that this positive correlation between the extension of working life and health is only transitory. After 6 years of retirement, the health advantage of working after the normal retirement age disappears. Furthermore, we did not find any evidence that working after the age of 65 is positively correlated with physical fitness, self-reported depressive symptoms or well-being.

Place, publisher, year, edition, pages
Springer, 2019
Keywords
Extending working life, Self-assessed health, Retirement, Sweden
National Category
Economics
Research subject
Economy, Economics
Identifiers
urn:nbn:se:lnu:diva-77636 (URN)10.1007/s10198-018-1005-z (DOI)000463662800006 ()30191342 (PubMedID)2-s2.0-85053458503 (Scopus ID)
Funder
The Kamprad Family Foundation, 2013-0093
Available from: 2018-09-10 Created: 2018-09-10 Last updated: 2019-08-29Bibliographically approved
Anxo, D. & Ericson, T. (2018). Mer nöje än nödvändigt ont att fortsatta arbeta. Äldre i Centrum: tidskrift för aktuell äldreforskning (2)
Open this publication in new window or tab >>Mer nöje än nödvändigt ont att fortsatta arbeta
2018 (Swedish)In: Äldre i Centrum: tidskrift för aktuell äldreforskning, ISSN 1653-3585, no 2Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.)) Published
Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: Stiftelsen Stockholms läns äldrecentrum, 2018
National Category
Economics
Research subject
Economy, Economics
Identifiers
urn:nbn:se:lnu:diva-77637 (URN)
Funder
The Kamprad Family Foundation, 2013-0093
Available from: 2018-09-10 Created: 2018-09-10 Last updated: 2019-02-26Bibliographically approved
Anxo, D., Ericson, T. & Herbert, A. (2017). Därför vill 40-talisterna jobba efter 65. Ekonomisk Debatt, 45(5), 45-58
Open this publication in new window or tab >>Därför vill 40-talisterna jobba efter 65
2017 (Swedish)In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 45, no 5, p. 45-58Article in journal (Other academic) Published
Abstract [sv]

Dagens generation av svenskar i åldersgruppen 65–74 år har en högre sysselsättningsgrad än tidigare generationer. I den här artikeln analyseras seniorernas motiv till att fortsätta att arbeta och varför andra går i pension, med fokus på vilka socioekonomiska faktorer som påverkar beslutet att fortsätta arbeta efter 65. Vi undersöker även om det finns vissa personlighets- och karaktärsdrag som utmärker de arbetande seniorerna, samt om det finns ett samband mellan arbete efter 65 och den allmänna tillfredsställelsen med livet.

Place, publisher, year, edition, pages
Nationalekonomiska föreningen, 2017
National Category
Economics
Research subject
Economy, Economics
Identifiers
urn:nbn:se:lnu:diva-67939 (URN)
Funder
The Kamprad Family Foundation, 2013-009
Available from: 2017-09-14 Created: 2017-09-14 Last updated: 2019-02-26Bibliographically approved
Anxo, D., Ericson, T. & Karlsson, M. (2017). Metoder för att utvärdera sysselsättningskrav vid offentlig upphandling - en översikt. Konkurrensverket
Open this publication in new window or tab >>Metoder för att utvärdera sysselsättningskrav vid offentlig upphandling - en översikt
2017 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Under den senaste tiden har sociala hänsyn vid offentlig upphandling blivit allt vanligare. En specifik form av sociala hänsyn vid offentlig upphandling är sysselsättningskrav där upphandlande myndigheter ställer specifika krav på att företagen ska anställa individer som står långt från arbetsmarknaden, exempelvis långtidsarbetslösa, lågutbildade och arbetslösa ungdomar m.m.

I Sverige framstår sysselsättningskravet främst som ett komplement till arbetsmark-nadspolitiken där Arbetsförmedlingen eller kommunala arbetsförmedlare har en central roll för att fördela anställningsstöd till långtidsarbetslösa. Sysselsättnings-kravets påverkan på sysselsättningsgrad och arbetslöshet för hela arbetsmarknaden är osäker. Även om det i efterhand kan konstateras att ett visst antal personer ur målgruppen har anställts inom ramarna för upphandlingen, och sysselsättnings-kravet därmed är uppfyllt, kan sysselsättningen på den lokala arbetsmarknaden både öka eller minska, på grund av direkta och indirekta effekter på företagens rekryteringsbeteende, andra företag i regionen och individuella incitament att söka jobb. Det ställs därför relativt stora krav på en utvärdering för att kunna svara på frågan hur sysselsättningskravet påverkar sysselsättningen på arbetsmarknaden.

Sysselsättningskravets syfte, målsättning och målgrupp bör anges i början av upphandlingsprojektet. Dessutom bör det explicit anges vilken anställningsform som avses (anställningskontrakt, arbetstid, anställningens längd). En utvärdering bör inkludera en jämförelsegrupp av utförande företag med anställda som inte omfattas av sysselsättningskrav vid upphandlingen. Det är endast genom att jämföra utfallet mellan de två grupperna (behandlingsgruppen och kontroll-gruppen) som det går att uttala sig om sysselsättningskravets inverkan på sysselsättningen och arbetslösheten i regionen. En utvärdering bör involveras i planeringsstadiet av ett upphandlingsprojekt med sysselsättningskrav. Behovet av insamling av data under projektet är omfattande och upphandlingens organisation, syfte och målsättning bör vara tydlig för alla parter. En tänkbar modell är att den upphandlande myndigheten ger en extern utvärderingskonsult i uppdrag att följa upphandlingen och genomföra utvärderingen som en integrerad del av projektet. Det kan etableras allmänna riktlinjer och erfarenheter för hur en utvärdering ska genomföras, där utvärderingskonsulten har en viktig roll i att förmedla dessa erfarenheter. Samtidigt måste utvärderingskonsulten vara lyhörd för särskilda omständigheter och villkor i den aktuella utvärderingen. Utvärderingen kan alltså inte följa en fast modell, eftersom det finns en uppenbar risk att utvärderingen då enbart upplevs som en administrativ börda utan egentlig nytta för de inblandade parterna. Uppföljningar av upphandlingen bör ske inom en relativt kort tidshori-sont, för att kartlägga eventuella förbättringsåtgärder i samarbetet mellan de tre parterna. För att kartlägga upphandlingens effekter på sysselsättningen krävs dock en längre tidshorisont där arbetstagare och arbetsgivare kan följas under en längre tid efter att upphandling har genomförts.

Place, publisher, year, edition, pages
Konkurrensverket, 2017. p. 45
Series
Konkurrensverkets uppdragsforskningsrapport, ISSN 1652-8069 ; 2017:2
Keywords
Utvärdering, Offentlig upphandling, Sysselsättning, Arbetsmarknadspolitik
National Category
Economics
Research subject
Economy, Economics
Identifiers
urn:nbn:se:lnu:diva-61464 (URN)
Funder
Swedish Competition Authority
Available from: 2017-03-20 Created: 2017-03-20 Last updated: 2020-02-18Bibliographically approved
Anxo, D., Ericson, T., Herbert, A. & Rönnmar, M. (2017). To stay or not to stay. That is the question: beyond retirement: Stayers on the labour market. Växjö: Linnaeus University
Open this publication in new window or tab >>To stay or not to stay. That is the question: beyond retirement: Stayers on the labour market
2017 (English)Report (Other academic)
Abstract [en]

The research project addresses three main questions: Who are the persons that continue to work after “normal” retirement age? What are their motivations? What are the consequences for the individual and for society? To answer these questions we perform an analysis of external and internal factors affecting the choice to stay after 65 years on the labour market or to leave earlier. Among external factors we investigate are: The impact of the prevailing labour laws and regulations on senior citizens’ participation on the labour market ; The socio-economic factors that affect the likelihood to stay on the labour market after the age of 65 ; The impact of employers’ human resource strategies on the possibility for senior workers to remain on the labour market after the age of 65 years. We also analyse the the role of individ specific factors such as motivation and , personal traits but the outcome in terms of subjective well-being and health. 

Place, publisher, year, edition, pages
Växjö: Linnaeus University, 2017. p. 186
Keywords
Older workers, Retirement, Personality traits, Life satisfaction, Health outcome
National Category
Economics
Research subject
Economy, Economics
Identifiers
urn:nbn:se:lnu:diva-61465 (URN)
Funder
The Kamprad Family Foundation
Available from: 2017-03-20 Created: 2017-03-20 Last updated: 2019-02-26Bibliographically approved
Elmkvist, M. & Ericson, T. (2016). Formy wsparcia zatrudnienia jako determinanta rozwoju regionalnego na przykładzie regionu Kronoberg w Szwecji. In: Andrzej F. Bocian, Dorota Perło & Paweł Piątkowski (Ed.), Podlasie - wizje przemian i rozwoju: . Paper presented at Podlasie - wizje przemian i rozwoju, Trzcianne, June 20-22, 2016 (pp. 262-276). Białystok: Fundacja Promocji Rozwoju Podlasia
Open this publication in new window or tab >>Formy wsparcia zatrudnienia jako determinanta rozwoju regionalnego na przykładzie regionu Kronoberg w Szwecji
2016 (Polish)In: Podlasie - wizje przemian i rozwoju / [ed] Andrzej F. Bocian, Dorota Perło & Paweł Piątkowski, Białystok: Fundacja Promocji Rozwoju Podlasia , 2016, p. 262-276Conference paper, Published paper (Refereed)
Abstract [pl]

Celem niniejszego artykułu jest przedstawienie podejścia do problemu bezrobocia i migracji z jakim obecnie boryka się Szwecja oraz próba oceny programów przeciwdziałania bezrobociu powołanych przez szwedzki ALMP. Szwecja jest krajem Unii Europejskiej charakteryzującym się rozbudowanym systemem pomocy społecznej, starzejącym się społeczeństwem oraz otwartą polityką migracyjną. Napływ imigrantów, poza wzrostem liczby ludności w wieku produkcyjnym, to także duże wyzwanie dla rynku pracy, zarówno na poziomie krajowym jak i regionalnym. Problematyka zagadnienia będzie omówiona na przykładzie regionu Kronoberg, który to w ostatnim czasie przyjął największy odsetek imigrantów.

W niniejszej pracy rozpatrywane będą formy wspracia zatrudnienia finansowane z budżetu państwa bez udziału środków unijnych. Wszelkie subwencje oraz wsparcia finansowe będą analizowane z punktu widzenia pracodawcy. Nazewnictwo programów i form kompensacji pozostaje w języku szwedzkim z racji braku polskich odpowiedników.

Place, publisher, year, edition, pages
Białystok: Fundacja Promocji Rozwoju Podlasia, 2016
Keywords
Wsparcie zatrudnienia, Region Kronoberg, Kronobergs län, Anställningsstöd, Nystartsjobb, Instegsjobb, Traineejobb, Yrkesintrodutionsanställning, Extratjänst
National Category
Economics
Research subject
Economy, Economics
Identifiers
urn:nbn:se:lnu:diva-61700 (URN)9788394557706 (ISBN)
Conference
Podlasie - wizje przemian i rozwoju, Trzcianne, June 20-22, 2016
Available from: 2017-03-27 Created: 2017-03-27 Last updated: 2017-05-17Bibliographically approved
Anxo, D. & Ericson, T. (2015). Labour market measures in in Sweden 2008–13: the crisis and beyond. Geneva: International Labour Office, Research Department
Open this publication in new window or tab >>Labour market measures in in Sweden 2008–13: the crisis and beyond
2015 (English)Report (Other academic)
Place, publisher, year, edition, pages
Geneva: International Labour Office, Research Department, 2015. p. 33
National Category
Economics
Research subject
Economy, Economics
Identifiers
urn:nbn:se:lnu:diva-79028 (URN)9789221297802 (ISBN)
Available from: 2018-11-30 Created: 2018-11-30 Last updated: 2019-02-26Bibliographically approved
Anxo, D. & Ericson, T. (2015). Self-employment and parental leave. Small Business Economics, 45(4), 751-770
Open this publication in new window or tab >>Self-employment and parental leave
2015 (English)In: Small Business Economics, ISSN 0921-898X, E-ISSN 1573-0913, Vol. 45, no 4, p. 751-770Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

The main objective of this paper is to analyse the extent to which employment status impacts upon the use of parental leave in Sweden. Our results show that during the child’s first two years of life Swedish female self-employees use on average 46 fewer days in parental leave (15 percent) than female wage earners, while male self-employees use on average 27 fewer days in parental leave (71 percent) than their wage earner counterparts.  We argue that the shorter average duration of parental leave among male self-employees is due to a combination of relatively higher costs of absence from work for self-employees compared to wage earners and a participation selection effect where some individuals with high performance-related income opt for self-employment and do not take parental leave at all, and where the self-employed who actually choose to take parental leave are similar to wage earners in terms of work-commitments and consequently reduces the difference in duration between self-employed and wage earners. On the other hand, given that all mothers, self-employees or wage earners, take parental leave, we do not find a participation effect among female self-employees. Instead, we suspect that there is an employment selection effect where women with high performance related income choose self-employment and consequently contributes to the shorter observed durations of parental leave for female self-employees.

Place, publisher, year, edition, pages
Springer, 2015
Keywords
Parental leave, employment status, gender equality, Sweden, self-employment
National Category
Economics and Business
Research subject
Economy; Economy, Economics
Identifiers
urn:nbn:se:lnu:diva-41690 (URN)10.1007/s11187-015-9669-6 (DOI)000364231600005 ()2-s2.0-84946481010 (Scopus ID)
Funder
Swedish National Board of Health and Welfare, 25214-2010
Available from: 2015-04-02 Created: 2015-04-02 Last updated: 2019-02-26Bibliographically approved
Organisations

Search in DiVA

Show all publications