Purpose Drawing on a unique combination of longitudinal administrative data and a postal survey, the purpose of this paper is to identify the socio-economic factors and individual characteristics that affect senior citizens' decision to continue working on the Swedish labour market after the standard retirement age. Design/methodology/approach By using standard econometric techniques (multinomial logit model) on a large representative sample of 20,000 senior citizens residing in Sweden, the auhtors analyse the extent to which socio-economic factors and individual characteristics including personality traits affect the decision of senior citizens to delay retirement and to continue working after the standard retirement age. Findings The results of our estimations show clearly that good health, high educational attainment/high-skilled jobs, good psychosocial work environment, employment status (to be self-employed), personality traits (extraversion, openness to experience and conscientiousness) as well as industrial sectors (agriculture, healthcare and transport) are strong predictors of the continuation of work after the standard retirement age (65 years old). Originality/value To the best of the authors' knowledge, the paper is the first attempt in Sweden to analyse jointly a large range of factors influencing the decision to remain in the labour force after the standard/normal pension age, including psychosocial working conditions and personality traits.

This chapter analyses to what extent bogus self-employment is prevalent in Sweden and identifies institutional and economic factors that may explain its magnitude and development. Drawing on the last wave of the European Working Conditions Survey and using standard econometric techniques we analyse the prevalence of bogus self-employed in the EU-28 and Nordic countries and examine main differences between self-employment and bogus self-employment. We find that Sweden displays a lower incidence of bogus self-employed compared to other EU member states. Bogus self-employment appears to be more prevalent in certain segments of the labour market, in particular in industries such as construction, transport and personal household services. The specificity of the industrial relations system in Sweden, with strong social partners, high union density and coverage rate of collective agreements in all sectors of the economy, may explain the limited development of bogus self-employment and relatively low incidence compared to other member states.

This paper explores the relationship between the prolongation of working life and subjective health. Drawing on a unique combination of longitudinal data and the results of a postal survey in Sweden, we investigate the health consequences of extending working life beyond the normal retirement age of 65. To do this, we compare the health status of two groups of retired people: one group who left the labour market completely at the age of 65, and a second group who remained in employment after the age of 65. Using a standard linear probability model and controlling for a range of socio-economic variables as well as previous labour market experiences, perceived life expectancy, pre-retirement income and health, our estimations show that those continuing to work after 65 on average display a 6.8% higher probability of reporting better health during retirement than those leaving at the age of 65. However, we find that this positive correlation between the extension of working life and health is only transitory. After 6 years of retirement, the health advantage of working after the normal retirement age disappears. Furthermore, we did not find any evidence that working after the age of 65 is positively correlated with physical fitness, self-reported depressive symptoms or well-being.

Dagens generation av svenskar i åldersgruppen 65–74 år har en högre sysselsättningsgrad än tidigare generationer. I den här artikeln analyseras seniorernas motiv till att fortsätta att arbeta och varför andra går i pension, med fokus på vilka socioekonomiska faktorer som påverkar beslutet att fortsätta arbeta efter 65. Vi undersöker även om det finns vissa personlighets- och karaktärsdrag som utmärker de arbetande seniorerna, samt om det finns ett samband mellan arbete efter 65 och den allmänna tillfredsställelsen med livet.

Under den senaste tiden har sociala hänsyn vid offentlig upphandling blivit allt vanligare. En specifik form av sociala hänsyn vid offentlig upphandling är sysselsättningskrav där upphandlande myndigheter ställer specifika krav på att företagen ska anställa individer som står långt från arbetsmarknaden, exempelvis långtidsarbetslösa, lågutbildade och arbetslösa ungdomar m.m.

I Sverige framstår sysselsättningskravet främst som ett komplement till arbetsmark-nadspolitiken där Arbetsförmedlingen eller kommunala arbetsförmedlare har en central roll för att fördela anställningsstöd till långtidsarbetslösa. Sysselsättnings-kravets påverkan på sysselsättningsgrad och arbetslöshet för hela arbetsmarknaden är osäker. Även om det i efterhand kan konstateras att ett visst antal personer ur målgruppen har anställts inom ramarna för upphandlingen, och sysselsättnings-kravet därmed är uppfyllt, kan sysselsättningen på den lokala arbetsmarknaden både öka eller minska, på grund av direkta och indirekta effekter på företagens rekryteringsbeteende, andra företag i regionen och individuella incitament att söka jobb. Det ställs därför relativt stora krav på en utvärdering för att kunna svara på frågan hur sysselsättningskravet påverkar sysselsättningen på arbetsmarknaden.

Sysselsättningskravets syfte, målsättning och målgrupp bör anges i början av upphandlingsprojektet. Dessutom bör det explicit anges vilken anställningsform som avses (anställningskontrakt, arbetstid, anställningens längd). En utvärdering bör inkludera en jämförelsegrupp av utförande företag med anställda som inte omfattas av sysselsättningskrav vid upphandlingen. Det är endast genom att jämföra utfallet mellan de två grupperna (behandlingsgruppen och kontroll-gruppen) som det går att uttala sig om sysselsättningskravets inverkan på sysselsättningen och arbetslösheten i regionen. En utvärdering bör involveras i planeringsstadiet av ett upphandlingsprojekt med sysselsättningskrav. Behovet av insamling av data under projektet är omfattande och upphandlingens organisation, syfte och målsättning bör vara tydlig för alla parter. En tänkbar modell är att den upphandlande myndigheten ger en extern utvärderingskonsult i uppdrag att följa upphandlingen och genomföra utvärderingen som en integrerad del av projektet. Det kan etableras allmänna riktlinjer och erfarenheter för hur en utvärdering ska genomföras, där utvärderingskonsulten har en viktig roll i att förmedla dessa erfarenheter. Samtidigt måste utvärderingskonsulten vara lyhörd för särskilda omständigheter och villkor i den aktuella utvärderingen. Utvärderingen kan alltså inte följa en fast modell, eftersom det finns en uppenbar risk att utvärderingen då enbart upplevs som en administrativ börda utan egentlig nytta för de inblandade parterna. Uppföljningar av upphandlingen bör ske inom en relativt kort tidshori-sont, för att kartlägga eventuella förbättringsåtgärder i samarbetet mellan de tre parterna. För att kartlägga upphandlingens effekter på sysselsättningen krävs dock en längre tidshorisont där arbetstagare och arbetsgivare kan följas under en längre tid efter att upphandling har genomförts.

The research project addresses three main questions: Who are the persons that continue to work after “normal” retirement age? What are their motivations? What are the consequences for the individual and for society? To answer these questions we perform an analysis of external and internal factors affecting the choice to stay after 65 years on the labour market or to leave earlier. Among external factors we investigate are: The impact of the prevailing labour laws and regulations on senior citizens’ participation on the labour market ; The socio-economic factors that affect the likelihood to stay on the labour market after the age of 65 ; The impact of employers’ human resource strategies on the possibility for senior workers to remain on the labour market after the age of 65 years. We also analyse the the role of individ specific factors such as motivation and , personal traits but the outcome in terms of subjective well-being and health. 

Celem niniejszego artykułu jest przedstawienie podejścia do problemu bezrobocia i migracji z jakim obecnie boryka się Szwecja oraz próba oceny programów przeciwdziałania bezrobociu powołanych przez szwedzki ALMP. Szwecja jest krajem Unii Europejskiej charakteryzującym się rozbudowanym systemem pomocy społecznej, starzejącym się społeczeństwem oraz otwartą polityką migracyjną. Napływ imigrantów, poza wzrostem liczby ludności w wieku produkcyjnym, to także duże wyzwanie dla rynku pracy, zarówno na poziomie krajowym jak i regionalnym. Problematyka zagadnienia będzie omówiona na przykładzie regionu Kronoberg, który to w ostatnim czasie przyjął największy odsetek imigrantów.

W niniejszej pracy rozpatrywane będą formy wspracia zatrudnienia finansowane z budżetu państwa bez udziału środków unijnych. Wszelkie subwencje oraz wsparcia finansowe będą analizowane z punktu widzenia pracodawcy. Nazewnictwo programów i form kompensacji pozostaje w języku szwedzkim z racji braku polskich odpowiedników.

The main objective of this paper is to analyse the extent to which employment status impacts upon the use of parental leave in Sweden. Our results show that during the child’s first two years of life Swedish female self-employees use on average 46 fewer days in parental leave (15 percent) than female wage earners, while male self-employees use on average 27 fewer days in parental leave (71 percent) than their wage earner counterparts.  We argue that the shorter average duration of parental leave among male self-employees is due to a combination of relatively higher costs of absence from work for self-employees compared to wage earners and a participation selection effect where some individuals with high performance-related income opt for self-employment and do not take parental leave at all, and where the self-employed who actually choose to take parental leave are similar to wage earners in terms of work-commitments and consequently reduces the difference in duration between self-employed and wage earners. On the other hand, given that all mothers, self-employees or wage earners, take parental leave, we do not find a participation effect among female self-employees. Instead, we suspect that there is an employment selection effect where women with high performance related income choose self-employment and consequently contributes to the shorter observed durations of parental leave for female self-employees.