lnu.sePublications
Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
BETA
Olofsson, Gunnar, professorORCID iD iconorcid.org/0000-0002-1927-1201
Publications (10 of 123) Show all publications
Agevall, O. & Olofsson, G. (2019). Den högre utbildningens professionella fält (1 uppl.ed.). In: Thomas Brante, Kerstin Svensson, Lennart G. Svensson (Ed.), Det professionella landskapets framväxt: (pp. 55-146). Lund: Studentlitteratur AB
Open this publication in new window or tab >>Den högre utbildningens professionella fält
2019 (Swedish)In: Det professionella landskapets framväxt / [ed] Thomas Brante, Kerstin Svensson, Lennart G. Svensson, Lund: Studentlitteratur AB, 2019, 1 uppl., p. 55-146Chapter in book (Other academic)
Abstract [sv]

Från början utbildade universiteten kyrkans prästerskap och från 1600-talet även statens ämbetsmän. Den högre utbildningens fält etablerades under 1800-talet. Då skapades en rad institut vars uppgift var att utbilda det framväxande industrisamhällets expertis i teknik, farmaci, ekonomi m.m. Institutens yrkesinriktade utbildningar byggde på den tidens vetenskaper. När instituten och universitet närmade sig varandra blev vetenskaplig forskning efter hand en ny tjänsteuppgift för universitetens professorer. Under 1900-talet blev utbildningen av välfärdsstatens professioner systemets nya och fjärde uppgift. Den högre utbildningens fält fick genom 1977 års högskolereform sin aktuella struktur, där vetenskaplig forskning är universitetens dominerande värde och utbildningen av professionerna deras centrala inslag, samtidigt som alla professionsutbildningar förankras vetenskapligt. I denna situation blir universitetetslärare och forskare alla andra professioners moder.

Place, publisher, year, edition, pages
Lund: Studentlitteratur AB, 2019 Edition: 1 uppl.
Keywords
universitet, universitetslärare, professioner, högskola, universitetshistoria
National Category
Sociology
Research subject
Social Sciences, Sociology
Identifiers
urn:nbn:se:lnu:diva-82016 (URN)978-91-44-12205-2 (ISBN)
Projects
Kunskapssamhällets bärare. En studie av professionernas historiska framväxt och nutida samhälleliga betydelse i Sverige
Available from: 2019-04-23 Created: 2019-04-23 Last updated: 2019-09-04Bibliographically approved
Olofsson, G. (2019). Norbert Elias: the Swedish translations. Figurations, Newsletter of the Norbert Elias Foundation, March(50), pp. 2-2
Open this publication in new window or tab >>Norbert Elias: the Swedish translations
2019 (English)In: Figurations, Newsletter of the Norbert Elias Foundation, Vol. March, no 50, p. 2-2Article in journal, News item (Other academic) Published
Abstract [sv]

Genomgång av de svenska översättningarna av Norbert Elias arbeten

Place, publisher, year, edition, pages
Norbert Elias Foundation, 2019
Keywords
Norbert Elias, Swedish translations
National Category
Sociology
Research subject
Social Sciences, Sociology
Identifiers
urn:nbn:se:lnu:diva-81129 (URN)
Available from: 2019-03-16 Created: 2019-03-16 Last updated: 2019-03-29Bibliographically approved
Agevall, O. & Olofsson, G. (2019). Universitetslärarna och den högre utbildningen (1 uppl.ed.). In: Thomas Brante, Kerstin Svensson, Lennart G. Svensson (Ed.), Ett professionellt landskap i förvandling: (pp. 91-126). Lund: Studentlitteratur AB
Open this publication in new window or tab >>Universitetslärarna och den högre utbildningen
2019 (Swedish)In: Ett professionellt landskap i förvandling / [ed] Thomas Brante, Kerstin Svensson, Lennart G. Svensson, Lund: Studentlitteratur AB, 2019, 1 uppl., p. 91-126Chapter in book (Other academic)
Abstract [sv]

Från och med högskolereformen 1977 infogades ett antal akademiska yrkesutbildningari ett samlat universitets- och högskolesystem. Det gällde grund- och förskollärare, sjuksköterskor, kortare tekniska utbildningar m.fl. som tidigare funnits vid särskilda enheter. Därmed fixerades grunddragen i dagens universitets- och högskolesystem. Detta kapitel skildrar hur universitetslärarkårens expansion, sammansättning och inre skiktning formades på det professionella fält som etablerades inom detta sammanhållna och hierarkiskt ordnade universitetssystem.

Place, publisher, year, edition, pages
Lund: Studentlitteratur AB, 2019 Edition: 1 uppl.
Keywords
Universitet, universitetslärare, profession, högskolor
National Category
Sociology
Research subject
Social Sciences, Sociology
Identifiers
urn:nbn:se:lnu:diva-82015 (URN)978-91-44-12227-4 (ISBN)
Projects
Kunskapssamhällets bärare. En studie av professionernas historiska framväxt och nutida samhälleliga betydelse i Sverige
Available from: 2019-04-23 Created: 2019-04-23 Last updated: 2019-09-04Bibliographically approved
Agevall, O. & Olofsson, G. (2018). Den administrativa personalen vid svenska universitet och högskolor: En studie av dess förändring mellan år 2001 och 2016. In: Sociologidagarna 2018: Sociologi i en polariserad värld. Paper presented at Presented at Sociologidagarna 2018: Sociologi i en polariserad värld, Lund, March 7-9, 2018..
Open this publication in new window or tab >>Den administrativa personalen vid svenska universitet och högskolor: En studie av dess förändring mellan år 2001 och 2016
2018 (Swedish)In: Sociologidagarna 2018: Sociologi i en polariserad värld, 2018Conference paper, Oral presentation only (Refereed)
Abstract [sv]

Transformationen av en professions organisatoriska omgivning: universitetsadministrationens förändring efter 1990-talet.

 Det finns bland universitetslärare en utbredd föreställning om att administrationen och antalet administratörer har vuxit kraftigt i omfång. Men antalet administratörer vid universiteten har i själva verket hållit jämn takt med tillväxten av den akademiska lärarkåren. Det som däremot har hänt är en inre omstrukturering av kåren: utbildningsnivån har stigit, och vissa typer av tjänster har ökat kraftigt (ekonomer, controllers) medan andra har minskat. Speglar dessa förändringar en förskjutning av den administrativa personalens uppgifter, från att vara stöd och service till institutioner, lärare m.m., till att i högre utsträckning vara ett medel för ledningens ambition att styra och kontrollera verksamheten? 

Tillväxten av mer kvalificerad expertis inom universitetsadministrationen kan emellertid tolkas på flera sätt. Vi vill i denna text även pröva tesen att den kan förstås utifrån den ökande osäkerhet som universitets- och högskoleledningar möter, i form av många och skiftande krav från intressenter, samt den osäkerhet som New Public Managements olika styrinstrument ger upphov till.

 

Keywords
Universitet, administrativ personal, styrning
National Category
Sociology
Research subject
Social Sciences, Sociology
Identifiers
urn:nbn:se:lnu:diva-77946 (URN)
Conference
Presented at Sociologidagarna 2018: Sociologi i en polariserad värld, Lund, March 7-9, 2018.
Projects
SHEFOE; Svensk högre utbildning: finansiering, organisering, rekrytering, utfall 1950-2020 (Vetenskapsrådet, projektnummer 2016-04746).
Funder
Swedish Research Council, 2016-04746
Note

Ej belagd 190424

Paper presenterat i Arbetsgruppen ”Work, Organizations and Professions”

Available from: 2018-10-15 Created: 2018-10-15 Last updated: 2019-04-25Bibliographically approved
Hasselberg, Y. & Olofsson, G. (2018). Hur ska universiteten styras?. Universitetsläraren (5), 36-37
Open this publication in new window or tab >>Hur ska universiteten styras?
2018 (Swedish)In: Universitetsläraren, ISSN 0282-4973, no 5, p. 36-37Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.)) Published
Abstract [sv]

En kritisk granskning av en pågående statlig utredning av ledning och styrning inom universitets- och högskolevärlden. Den kollegiala styrningen tycks vara på väg att marginlaiseras än mera.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: SULF (Sveriges Universitetslärarförbund), 2018
Keywords
Universitet, högskolor, styrning, ledning
National Category
Public Administration Studies
Research subject
Social Sciences, Sociology
Identifiers
urn:nbn:se:lnu:diva-77982 (URN)
Available from: 2018-09-24 Created: 2018-09-24 Last updated: 2018-10-01Bibliographically approved
Olofsson, G. (2018). Medelklassen och professionerna: Inledning vid Katalys seminarium i serien ”Klass i Sverige” den 26 mars 2018. In: : . Paper presented at Ett seminarium inom ramen för projektet "Klass i Sverige" under rubriken "Professionerna och medelklassen" Stockholm den 26 mars (pp. 1-27).
Open this publication in new window or tab >>Medelklassen och professionerna: Inledning vid Katalys seminarium i serien ”Klass i Sverige” den 26 mars 2018
2018 (Swedish)Conference paper, Oral presentation only (Other academic)
Keywords
Medelklass, profession, välfärdsprofessioner, klassiska professioner, karriäryrke, positionsyrke
National Category
Sociology
Research subject
Social Sciences, Sociology; Social Sciences, Studies of Professions
Identifiers
urn:nbn:se:lnu:diva-78524 (URN)
Conference
Ett seminarium inom ramen för projektet "Klass i Sverige" under rubriken "Professionerna och medelklassen" Stockholm den 26 mars
Projects
SHEFOE
Note

Utförligt underlag i form av en Power Point-presenatation av temat om professionernas plats i det svenska klassmönstret och särskilt då medelklassen.

Available from: 2018-10-29 Created: 2018-10-29 Last updated: 2018-10-29Bibliographically approved
Olofsson, G. (2018). Professionerna, mellanskikten och klassanalysen. Stockholm: Katalys
Open this publication in new window or tab >>Professionerna, mellanskikten och klassanalysen
2018 (Swedish)Report (Other academic)
Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: Katalys, 2018. p. 25
Series
Katalys Publikationer no 52 / Klass i Sverige no 13
Keywords
profession, mellanskikt, medelklass, klassiska professioner, välfärdsprofessioner
National Category
Sociology
Research subject
Social Sciences, Sociology
Identifiers
urn:nbn:se:lnu:diva-72038 (URN)
Projects
Klass i Sverige
Available from: 2018-03-29 Created: 2018-03-29 Last updated: 2018-05-17Bibliographically approved
Olofsson, G. & Agevall, O. (2018). Understanding Recent Changes in the Swedish Academic Profession. In: Nordic Fields of Higher Education in International Comparison: . Paper presented at Presented at Nordic Fields of Higher Education in International Comparison, Paris, April 12-13, 2018..
Open this publication in new window or tab >>Understanding Recent Changes in the Swedish Academic Profession
2018 (English)In: Nordic Fields of Higher Education in International Comparison, 2018Conference paper, Oral presentation only (Refereed)
Abstract [en]

A stratified profession in a differentiated institutional setting: Swedish university teachers from the 1990s onwards

The early 1990s were years of economic recession, accompanied by rising unemployment, the widespread ascendance of new forms and techniques of governance, and politically enforced restrictions on public spending.  At the same time the early 1990s made knowledge society a common trope, and the global university enrolment ratio rose steeply. The two changes are interlinked –expansion of higher education bolstered youth unemployment, a knowledge economy was held up as a model for western societies

This paper examines how the combination of recession and university expansion was accommodated in one specific setting. The Swedish university teachers were subjected to the same changes in the forms and techniques of governance as other Swedish professions. But the higher education sector was reformed during a period of a sector-specific abundance. Two resource-shocks hit the system. One derived from an increased flow of research funding, the other from the rapidly increasing number of students. We argue that this timing and modality in introducing new forms of governance in the Swedish universities (1) postponed the perception of adverse effects on the profession, (2) aligned with, accentuated and altered the structure of an internally differentiated but formally unified university system, (3) created specific groups of beneficiaries at different poles of the system – and that, thereby, (4) an incentive-based institutional framework was worked into the tissue of the professional body, meeting little resistance. This was accompanied and underlined by the shift in the composition of the administrative staff from support functions (secretaries etc.) to agents of control and governance.

Keywords
university, professors, lecturers, academic profession, higher education system, Sweden, 1980-2015
National Category
Sociology
Research subject
Social Sciences, Sociology; Sociology, Sociology Education
Identifiers
urn:nbn:se:lnu:diva-73599 (URN)
Conference
Presented at Nordic Fields of Higher Education in International Comparison, Paris, April 12-13, 2018.
Projects
SHEFOE
Funder
Swedish Research Council, 2016-04746
Note

Organisers: University of Bergen, Uppsala University, the Norwegian University Centre in Paris, and Sciences Po, Paris.

Part of the research project; Svensk högre utbildning: finansiering, organisering, rekrytering, utfall 1950-2020 (Vetenskapsrådet, projektnummer 2016-04746)., directed by Mikael Börjesson, Uppsala University

Available from: 2018-10-15 Created: 2018-10-15 Last updated: 2019-05-23Bibliographically approved
Agevall, O. & Olofsson, G. (2018). Universitetslärarprofessionen och det högre utbildningsfältets förändring 1980-2015. In: Sociologidagarna 2018: Sociologi i en polariserad värld. Paper presented at Presented at Sociologidagarna 2018: Sociologi i en polariserad värld, Lund, March 7-9, 2018..
Open this publication in new window or tab >>Universitetslärarprofessionen och det högre utbildningsfältets förändring 1980-2015
2018 (Swedish)In: Sociologidagarna 2018: Sociologi i en polariserad värld, 2018Conference paper, Oral presentation only (Refereed)
Abstract [sv]

I detta papper undersöker vi vilka konsekvenser de förändringar, som universitet- och högskolesystemet har genomgått under de senaste decennierna, har haft för universitetslärargruppen som kår. För det första har det efter 1977 års infogning av en lång rad nya enheter i högskolesystemet tillförts nya undervisningsenheter, nya studentgrupper och nya lärargrupper.  För det andra förändrades sättet att finansiera och styra universiteteten under 1990-talets första år, som till en början innebar en kraftigt ökad volym men som på sikt omstöptes i en allt striktare reglering. För det tredje ändrades mot 1990-talets slut karriärstrukturen: dels blev doktoranderna i allt högre utsträckning anställda vid universiteten (doktorandtjänster), dels öppnades möjligheten att inom sin tjänst befordras till professor.

Vad har det inneburit för universitetslärarkåren och dess inre skiktning att universitetssystemet på detta sätt utrustades med nya slags enheter, nya styr-och finansieringsregimer, och nya tjänstekategorier? Vilken typ av konflikter kan vi förvänta oss att detta mångskiftande skiktnings- och motsättningsmönster ger upphov till?

Keywords
universitet, högskolor, utbildningssystem, universitetslärare, profession
National Category
Sociology
Research subject
Social Sciences, Sociology
Identifiers
urn:nbn:se:lnu:diva-77947 (URN)
Conference
Presented at Sociologidagarna 2018: Sociologi i en polariserad värld, Lund, March 7-9, 2018.
Projects
SHEFOE
Funder
Swedish Research Council, 2016-04746
Note

Ej belagd 190424

Available from: 2018-10-14 Created: 2018-10-14 Last updated: 2019-04-25Bibliographically approved
Olofsson, G. (2017). En studie av ombuden vid Socialdemokraternas partikongress år 1969: En enkätundersökning av kongressombudens sociala bakgrund, utbildning, yrkesbana och deras organisatoriska förankring i ungdomsförbundet, partiet, fackföreningarna, i riks- och kommunalpolitiken m.m..
Open this publication in new window or tab >>En studie av ombuden vid Socialdemokraternas partikongress år 1969: En enkätundersökning av kongressombudens sociala bakgrund, utbildning, yrkesbana och deras organisatoriska förankring i ungdomsförbundet, partiet, fackföreningarna, i riks- och kommunalpolitiken m.m.
2017 (Swedish)Other (Other academic)
Abstract [sv]

En studie av ombuden vid Socialdemokraternas partikongress år 1969.

Denna skrift är samling av fyra texter som beskriver en enkätundersökning av kongressombudens sociala bakgrund, utbildning, yrkesbana och deras organisatoriska förankring i ungdomsförbundet, partiet, fackföreningarna, i riks- och kommunalpolitiken m.m.

 Den innehåller följande fyra delar.

 1.  Inledning: Undersökningens tillkomst och bakgrund. 6 si-dor. (oktober 2017)

2.   P.M. ang. SAP-enkäten 1969. Tekniskt genomförande och råtabeller. 27 sidor. (1974)

3.   Undersökningens kodschema. 20 sidor (1970)

4.   Undersökningens frågeformulär. 20 sidor. (1969)

 

Publisher
p. 74
Keywords
kongressombud, partikongress, socialdemokaterna, SAP, enkät, social bakgrund, karriär
National Category
Political Science
Research subject
Social Sciences, Sociology; Social Sciences, Political Science
Identifiers
urn:nbn:se:lnu:diva-68445 (URN)
Note

Kontaktperson: Gunnar.Olofsson@lnu.se

Available from: 2017-10-24 Created: 2017-10-24 Last updated: 2018-05-17Bibliographically approved
Organisations
Identifiers
ORCID iD: ORCID iD iconorcid.org/0000-0002-1927-1201

Search in DiVA

Show all publications