När Kristofer Helgen under ett besök på Field museum i Chicago drog ut en låda med vad han trodde var en samling kända tvättbjörnsarter blev han rejält överraskad.

– Jag tittade på pälsen, skallen, tänderna, hörselbenen. Inget i anatomin liknade något jag sett tidigare, säger Kristofer Helgen, som är zoolog vid Smithsonian museum i USA.

Det starkt rödfärgade skinnen han såg ledde till beskrivningen av en ny köttätande däggdjursart.

Forskare och forskning bedöms hela tiden. Det kan handla om huruvida en artikel ska bli publicerad i en viss tidskrift eller om en forskare ska tilldelas anslag eller inte. Ofta är det forskare som bedömer kollegor, så kallad peer-review. Forskning som nyligen publicerades i den nät­baserade vetenskapliga tidskriften PLOS Biology visar, dessvärre, att forskare är ganska dåliga på att ­bedöma vad som är betydelsefull forskning.

When scientists use a taxon name like Mammalia, it is important that they talk about the same thing. But, what does it mean to be the same thing in different phylogenetic hypotheses? And, how is taxonomic reference maintained across hypotheses? Here, we discuss the differences between real and hypothetical clades, and how such a distinction relates to the sameness problem. Since hypotheses influence how we perceive things and pursue science, we find it important to have a functioning nomenclatural system for clades as perceived in phylogenetic hypotheses. As a solution to the sameness problem for such clades, we argue that a taxon name does not primarily refer to a single clade that somehow mirror the reality of branches in the tree of life. Instead we suggest that a taxon name refers to a set, or natural kind, of counterfactual and reconstructed clades.