We analyze differences in tax filing between natives and immigrants, focusing on two empirical examples. First, we study deductions for costs associated with traveling between home and work allowed in the Swedish tax code. Using the total population of  commuters within Sweden's largest commuting zone, we find that newly arrived immigrants file substantially less than natives, immigrants with a longer stay behave more like natives, and immigrants with the longest stay file the most, even more than natives. Second, we analyze bunching behavior among the self-employed at a large salient kink point of the Swedish income tax schedule. We find much less bunching among immigrants, even after a long time in the host country, and the largest differences relative to natives in residential areas with a high immigrant concentration. Our findings have implications for the equity and efficiency of the tax system and the spatial patterns of residential and occupational choices for different ethnic groups.

We analyze differences in tax filing behavior between natives and immigrants using population-wide Swedish administrative data, focusing on two empirical examples. First, controlling for a rich set of variables, we compare deduction behavior of  immigrants and natives with the same commuting patterns within Sweden's largest commuting zone. We find  that newly arrived immigrants file fewer deductions than natives, that immigrants with a longer duration of stay in the host country behave more like natives, and that immigrants with the longest stay file the most, even more than natives. Second, we analyze bunching behavior among the self-employed at the first central government kink point of the Swedish income tax schedule and find that self-employed immigrants exhibit significantly less bunching behavior than natives, even after a long time in the host country. We highlight residential segregation as a main driver of the observed behavioral differences. 

We investigate how the social welfare gain of subsidizing work-related goods depends on whether the underlying income tax system is linear, piecewise linear or fully nonlinear, focusing on child care services as a paradigmatic example of goods/services that are complements with labor supply. Our quantitative analysis employs an empirically relevant labor supply model and shows that the welfare gain of an optimally chosen subsidy is negligible when the optimal income tax is restricted to be linear but about the same as under fully nonlinear taxation when the optimal income tax is restricted to be piecewise linear. Our findings enhance the policy relevance of the optimal tax argument in favor of providing subsidies to work-related goods and also shed light on the relative welfare gains of employing piecewise linear rather than fully nonlinear income taxes.

A major factor that contributes to persistent gender variation in labor market outcomes is womens traditional role in the household. Child-related absences from work imply that women accumulate less job experience, are more prone to career discontinuities and, hence, suffer a motherhood penalty. We highlight how the gender-driven career/family segmentation of the labor market may create a normative justification for parental leave rules as a means to enhance efficiency in the labor market and alleviate the gender wage gap. (JEL D82, H21, J31, J83).

Vi använder en nyligen genomförd attitydundersökning för att undersöka sambandet mellan individers stöd för olika skatter och olika bakgrundsvariabler. Resultaten visar på en del intressanta mönster avseende inkomst och utbildning. Höginkomsttagare och högutbildade är relativt sett mer positiva till punktskatter och mer negativa till statlig inkomstskatt och förmögenhetsskatt, men det finns inga stora skillnader i stödet för kommunalskatten, fastighetsskatten eller en arvsskatt. I ett försök att utröna effekten av partipolitiska sympatier, framgår att stödet för olika skatter inte alltid följer den traditionella blockpolitiken, och mönstren ser olika ut för inkomst-, kapital- och punktskatter.

I rapporten från SNS Konjunkturråd 2018 analyserar och diskuterar tre nationalekonomer kapitalbeskattningens förutsättningar i Sverige. Författarna finner brister i kapitalinkomsternas beskattning och föreslår en enhetligare beskattning. De förespråkar också en löpande fastighetsskatt för både småhus och bostadsrätter men lägre skatt på omsättning av fastigheter. Rapporten pekar också på att en skatteväxling från arbete till kapital kan ge samma intäkter och omfördelning men till högre ekonomisk effektivitet.

Årets SNS Konjunkturrådsrapport diskuterar och analyserar förutsättningarna för kapitalbeskattning i Sverige. Mycket har hänt sedan århundradets skattereform. Det gäller hur kapital beskattas, storleken och fördelningen av kapital och inte minst kunskapen om hur kapitalskatter bör utformas. Utifrån detta, och de brister vi finner i dagens kapitalbeskattning, diskuterar vi hur kapitalbeskattningen kan förbättras utifrån både ett effektivitets- och fördelningsperspektiv. Vi förespråkar bl a en mer likformig kapitalbeskattning och en skatteväxling från arbetsinkomstbeskattning till kapitalinkomstbeskattning.