I det gamla samhället var stadens torg den centrala mötesplatsen. Där spreds nyheter och åsikter genom direkta kontakter mellan människor. I det moderna opinionssamhället är istället image det centrala. Konkurrensen mellan mångfalden av budskap leder till att den bild som förmedlas ofta får större betydelse än innehållet. De politiska partiernas omage kan bli viktigare än deras politik, precis som varumärkena håller på att bli viktigare än produkterna i industri- och tjänstesamhället. I denna utveckling spelar dagspress, radio och TV en nyckelroll.

Användningen av begreppet opinionssamhälle är ett sätt att fästa uppmärksamheten på betydelsen av mänskliga preferenser. Vilka opinioner som är de mest betydelsefulla skiftar mellan olika samhällen. I boken Opinionssamhället presenterar ett tjugotal forskare dels olika trender som speglar opinionsutvecklingen i det svenska samhället under de gångna tolv åren, dels analyser som berör olika aspekter av opinionsbildningen i Sverige.

En första del berör medborgarnas syn på politik och samhälle. Den belyser bl a demokratifrågor, föreställningar om det civila samhället och medborgarnas förtroende för olika samhällsinstitutioner. Den andra delen tar upp politiska sakfrågor, både inrikespolitiska debattfrågor och svenskarnas syn på omvärlden. Till de förra hör studier kring miljö, kärnkraft, flyktingpolitik och bistånd, till den senare synen på EU, EMU och Nato. I den tredje delen behandlas medierna. Den rymmer dels artiklar som redovisar utvecklngen av svenskarnas medievanor – främst dagspress, radio och IT, dels artiklar som avser en fördjupning av hur medier uppfattas respektive fungerar – i första hand studier av TV-mediet.

I boken Nya landskap presenterar forskare vid Göteborgs universitet opinioner och medievanor i Västsverige hösten 1996. Titeln anspelar både på bildandet av Västra Götalands län och på de förändringar som sker inom massmedia, politik och serviceproduktion. Boken tar upp ett brett spektrum av ämnen. Mot bakgrund av de senaste årens utveckling behandlas dagstidningsläsning, radiolyssnande och TV-tittande samt IT i det västsvenska medielandskapet. Vidare presenteras förtroendet för politiker, tjänstemän och olika personalgrupper.

I ett särskilt kapitel granskas medborgarnas kännedom om, och bedömning av, Göteborgspolitikerna. Medborgarnas politiska medvetenhet analyseras ur ett individ- och ett områdesperspektiv. Service och livstillfredsställelse i Västsverige relateras till förhållandena i Sverige och andra EU-länder. Framväxten av, och inställningen till, friskolor i Göteborg uppmärksammas, liksom föräldrars villighet att engagera sig i sina barns omsorg och skola. Avslutningsvis behandlas regionfrågan och årets gästskribent efterlyser en gemensam vision för Västsverige.

I Västsvenska perspektiv presenterar forskare vid Göteborgs universitet opinioner och medievanor i Västsverige hösten 1995. Boken tar upp ett brett spektrum av ämnen, bland annat lokala politiker och partier, röstdelning, den lokala välfärdsstaten, Göteborg som evenemangsstad, miljöattityder samt aktuella frågor som Göteborgsöverenskommelsen och regionfrågan. Mot bakgrund av de senaste årens medieutveckling behandlas dagstidningsläsning, radiolyssnande och TV-tittande. I boken ingår också ett kapitel om IT i det västsvenska medielandskapet.

Det gamla riket Sverige finns inte mer. Det har blivit medlem i EU. Inträdet föregicks av en intensiv politisk höst med både riksdags- och kommunval samt EU-folkomröstning.

Det gamla riket presenterar svenska opinioner och svenska medievanor hösten 1994. I 21 kapitel diskuterar olika forskare opinionsbildning inom en rad områden. Det rör sig inte bara om EU och partipolitik, utan också om miljöopinion, flyktingpolitik, finansmarknaden och samhällsförtroende. Även uppgifter om dagstidningsläsning, omvärldsintresse och livssstilar redovisas.