In the industry for the prefabrication of single-family houses, previous research had indicated that individual companies have problems in securing the product quality of incoming softwood timber. This implies that they need to carry out a quality inspection and adjust the softwood timber when it arrives at their facility in order to fit their production. Opinions within the industry concerning product quality deficiencies differ with regard to the handling procedures and the percentage of perceived deficiencies. However, there are prefabricators of single-family houses that need to find additional areas for use for their purchased softwood timber, and spend several working hours on softwood timber to meet the quality criteria agreed upon. A previous study by Eliasson and Gustafsson puts forward a number of proposals regarding the quality deficiencies of softwood timber in this context. The present work transforms some of these proposals into hypotheses and aims at describing and understanding what affects the perception of product quality deficiencies. Questionnaires were used to collect data. The paper concludes that the purchase volume is indicated to be related to the volume portion of the deficiency in the product quality and that the level of information- and communication-technology support in production (i.e. the degree of automation) is indicated to be related to the inspection activity point. An extension of the proposed hypotheses concludes that the inspection activity point on arrival and/or on delivery into production also affects how companies do perceive product quality deficiencies. Research regarding what affects product quality deficiencies is lacking in recognizing and knowing what is aligned with the perception of product quality deficiencies; the individual companies will have an opportunity to affect and manage their appearance and thereby enhance the use of softwood timber.

In a changing business landscape, where globalization and new customer requirements create new business opportunities, some Swedish sawmills have taken over the production of components from their industrial customers. In light of the emerging network-centric perspective on business, sawmill managers' perceptions about component customers' operational requirements, customer interaction processes, and their sawmills' offerings are researched and discussed in this article. A multiple case study design, based on face-to-face interviews with Swedish sawmill managers and on various forms of secondary data, produced comprehensive information about sawmills' interaction processes with component purchasing customers. Thematic data coding facilitated the assessment of the research information in relation to the conceptual and empirical findings of previous research. The findings of the study indicate that more process orientation in housing-, joinery-, and furniture-manufacturing implies an opportunity for sawmills to make service-based offerings including not only physical goods, but also administrative services, logistics, and expert advice. The results of the study confirm the network-centric perspective on business where value is created through the interaction between firms. However, noteworthy barriers in the form of process-, culture-, as well as socially related factors at customer firms must be considered.

Recently, several Swedish sawmills have taken over production of components from customers in the furniture, joinery and house-manufacturing industries. The purpose of this study was to identify key factors in management of internal operations for sawmills with this strategy. A multiple case study design, based on face-to-face interviews with Swedish sawmill practitioners and on various forms of secondary data, produced comprehensive research information. Starting integrated production of components is a demanding strategy for sawmills. It requires deep knowledge about the customer and qualified skills in advanced further-processing of sawn wood. The complexity of quality management, production planning and cost calculation increases, and investments in processing equipment and customer relations reduce strategic flexibility. The diverging material flow complicates sawmills' possibilities to economize on scale, and they must instead economize on other factors, such as scope, combined operations and internal control. New tools for production follow-up and control, for production planning, for analysis of product profitability and for strategic partnership analysis are requested by practitioners. But, even if new analysis tools would facilitate better analysis and management of operations, the willingness and ability to innovate and learn among the personnel emerges as a key factor for success.

The members of the pre-fabricated single-family house industry perceive problems securing the quality of incoming material. Thus the implication is that they need to carry out a quality inspection and adjust the softwood timber as it arrives at their facilities in order to fit the production. Furthermore, due to the intense competition among companies in the pre-fabrication industry, there is a focus on reducing non-value-adding activities such as deficiencies. Consequently, the purpose of this study is to propose a number of propositions regarding quality deficiencies in softwood timber for the pre-fabrication of single-family houses. This study, conducted through interviews based on the theoretical aspects of properties, quality inspection and quality deficiency formulates seven fundamental propositions regarding quality deficiencies in this industry. The main differences among the companies studied are their purchased volume and extent of information and communication technology support in production. This fundamental description of quality deficiencies regarding softwood for the pre-fabrication of single-family houses will enable companies to focus on quality issues with their raw-material suppliers and thereby increase the competitiveness of softwood timber as a construction material in the industry.

Denna avhandling behandlar den svenska trähusbranschens behov och möjligheter att erhålla trämaterial med egenskaper som uppfyller de krav som produktion och slutkund ställer. Ett gemensamt problem för den svenska trähusbranschen är de kvalitetsbrister hos det virke sombranschens företag köper för sin produktion, som kan resultera i merkostnader för branschen med 100 MSEK årligen.

Trähusföretagen uttrycker en viss uppgivenhet över bemötandet från virkesleverantörerna. Virkesleverantörerna å sin sida menar att köparna av trämaterial inklusive företagen i trähusbranschen i ringa utsträckning genomför reklamationer. Avgörande för genomförda virkesaffärer är ofta priset – det blir affär med den som erbjuder lägst pris. Sammantaget innebär detta att det inte blir någon dialog mellan leverantör och köpare som utvecklar synsättet på trämaterialkvalitet.

Avhandlingsarbetet har bland annat behandlat beredning av träråvaran till färdiga ämnen t.ex. studier vid tillverkning av kvistfria ämnen. Resultatet av arbetet visar på vikten av att genomföra utvärderingar av material och leverantörer. Resultatet visar vidare att kapkostnaden för färdiga träämnen inkl. spill är ca 1/3 av ämneskostnaden. Dock är kostnaden för trämaterialet låg i relation till totalkostnaden för det färdiga huset vilket innebär att ett högre pris för ett virke som fullt ut motsvarar kravspecifikationerna i liten utsträckning påverkar totalkostnaden för huset.

Råd till trähusbranschen är att ställa krav på virkesråvaran, utvärdera material och leverantörer samt att trähusbranschen ska sikta mot att bli en modern tillverkningsindustri i likhet med de mest framgångsrika inom verkstadsindustrin.

This thesis investigates the needs and opportunities for the Swedish wood house industry to obtain wood material with properties meeting demands of both producers and final customers. A common problem within the Swedish wood house industries is the insufficient quality of the wood material that companies purchase for their production. These flaws in quality can render an additional annual cost for the industry of approximately 10 million Euros.

Wood house companies express a certain resignation regarding communication with wood material suppliers. However, timber suppliers claim that they rather receive very few complaints regarding timber quality from wood house companies and other purchasers. For a timber supplier, being able to offer an acceptable price is often a determining factor, since most deals will go to the supplier offering the lowest price.

This has led to a non-existent dialogue between suppliers and purchasers regarding how to approach the wood quality issue. This study has, among other things, studied the preparation of sawn wood into finished components, for instance, the production of knotfree boards. The results illustrate the importance of carrying out evaluations of raw material and suppliers. Furthermore, results show that the cutting cost for wood components, including waste is approximately 1/3 of the total cost for ready-made components. However, in relation to the total cost of the house the timber cost is low. This means that a higher price for wood that fully meets the target specifications, will have limited impact on the total cost for the house.

The wood house industry is recommended to present firm demands for a high-quality material and to evaluate material and suppliers. In addition to this, the wood house industry should aim towards becoming a modern manufacturing industry, like those most successful manufacturing industries in other fields.

BYGGMETODER Ska trä öka sin konkurrenskraft måste trähusföretag och virkesleverantörer bli bättre på att både ställa och uppfylla kravspecifikationer. Idag kan materialspill och felleveranser uppgå till närmare en femtedel av virkeskostnaden.

Trähusbranschen står inför ett antal utmaningar. Avgörande är att kunna producera attraktiva bostäder till en kostnad som inte är högre än att människor har råd.

Trähusföretagen utnyttjar inte fullt ut material och metoder som är anpassade för en effektiv produktion av hus i fabrik. I den kontexten får träets miljöfördelar en underordnad betydelse i konkurrensen med andra mindre miljömässigt uthålliga material.

Den utvändiga fasaden ska ge byggnaden ett uttryck genom utformning och kulör. Fasaden ska också skydda de isolerande skikten i väggen från yttre påverkan. Dessa funktioner kan uppfyllas av i stort sett alla material. Om trä ska trä vara konkurrenskraftigt måste trämaterialet, fasadkonstruktionen och ytbehandlingssystemet väljas och samverka på ett sådant sätt att fasaden får en lång livslängd med litet och lågt underhåll. Därigenom blir träfasaden ekonomiskt och estetiskt attraktiv för brukaren i vid mening.

Denna studie belyser kunskapsfronten för utomhusanvändning av träslagen tall (Pinus sylvestris L.) och gran (Picea abies L. Karst.) ovan mark. Specifikt studeras användning i fasader utifrån aspekterna materialval, fasadkonstruktion, ytbehandling samt återvinning.

Marknaden efterfrågar träfasadsystem. De behov som marknadens aktörer, dvs. byggherrar, fastighetsförvaltare, arkitekter, konstruktörer, stomleverantörer, entreprenörer och representanter för småhusindustrin, framhäver kan sammanfattas i följande punkter:

• Behov av specificerad livslängd och givna tidsintervall för underhåll av träfasader. (Ska vara i nivå med konkurrerande material)
• Det är önskvärt att leverantören av ett fasadsystem ikläder sig ett långsiktigt ansvar för underhåll.
• Flexibilitet, leverantören ska kunna byta ut eller renovera fasaden vid behov.
• Byggkrav, träfasadmaterial måste kunna samverka med andra, speciellt brandklassade, material.
• Fasadsystem skall vara utseendemässigt attraktivt.

Den primära marknaden för nya fasadsystem bör vara flerbostadshus, men inte nödvändigtvis flerbostadshus av trä. Fokus ska ligga på fasadsystemets flexibilitet i arkitektoniskt uttryck och i relation till andra material och system. Nybyggnation är viktigt, men miljonprogrammet, renovering och tillbyggnad (ROT) samt energieffektivisering är också viktiga områden.

Den svenska marknaden är liten (idag ca. 70 000 m³ trä för fasader), men bör inledningsvis ändå prioriteras och därefter de nordiska länderna, samt Schweiz, Österrike och Tyskland.

I litteraturen beskrivs mer eller mindre välgrundade rekommendationer för att förlänga träfasaders livslängd och öka dess underhålls-intervall. Vissa av rekommendationerna är dock direkt motstridiga.

När aspekterna materialval, fasadkonstruktion och ytbehandling studeras finns det många detaljer som har betydelse för träfasadens beständighet. Det är svårt att sära ut de mest väsentliga faktorerna, men utan att ta hänsyn till aspekter som kostnader, tillgång, eller andra av praktiskt karaktär viktiga faktorer kan följande nyckelfaktorer identifieras för en miljöriktig och beständig fasad av tall eller gran:

Materialval

• Hög andel kärnved, helst uteslutande kärnved
• Virket ska ha stående årsringar
• Hanteringen ska utföras så att virket inte får mekaniska skador, får mikrobiella angrepp, eller blir uppfuktat eller nedsmutsat, dvs. snabb och rätt hantering, samt god emballering.
• Från marken – fasaden ska börja minst 30 cm ovan marken.
• Ventilation – utforma fasadbeklädnaden så att fukt snabbt kan torka ut. Ventilera utrymmet bakom fasaden vilket är ett enkelt sätt för att möjliggöra detta.
• Vattenavrinning – inga horisontella ytor.
• Flexibilitet – ska gälla både konstruktion och arkitektoniskt utförande. Fasadsystem som kan ”hängas på” befintliga byggnader efterfrågas.
• Förseglat ändträ – försegling av ändträytor för att förhindra fuktupptagning i träet är helt avgörande för trämaterialets livslängd. Spikning kan öppna nya ändträytor och bör därmed utföras omsorgsfullt och med eftertanke.
• Rundade virkeskanter – ger bättre täckförmåga hos färgen och minskar risk för mekaniska skador på fasadbrädorna.
• Val av ytbehandling – spelar en nyckelroll för fasadens prestanda. En träfasad ska levereras som en del av ett komplett underhållspaket.

Hantering från skog till fasadKonstruktionYtbehandling

För ytbehandling finns idag många tillämpningar där nanotekniken utnyttjas för att skapa mervärde hos en yta jämfört med vad dagens mer traditionella produkter kan erbjuda. Nanobaserade ytbehandlingsprodukter marknadsförs redan idag och där uppges de göra ytor smuts- och vattenavvisande, förhindra påväxt av alger, svamp och mossa, förbättra UV- och temperaturresistensen och kulörbeständigheten, förbättra rep- och nötningståligheten, samt ha antigraffiti egenskaper etc. De flesta produkterna är dock nya och för en del finns därför frågetecken vad gäller t.ex. långtidsprestanda och teknisk livslängd, underhållbarhet och därmed sammanhängande ekonomi sett ur ett livscykelperspektiv för den produkt eller system där ytbehandlingen utgör bara en del.

En kostnadsanalys som genomförts i studien gör bedömningen att nya nanoteknikbaserade ytbehandlingssystem skulle kunna ge som mest en reduktion av underhållskostnaderna med 15 %. Antagandet är då att fasadrengöring behöver göras vart femte eller sjunde år då traditionella målningssystem används.

Återvunnet trä från träfasader definieras enligt Svensk standard som trädbränsle och benämns generellt för returträ eller när materialet är i finfördelad form för returflis.

Ett stort problem med att återvinna energin från returträ är att en del av materialet är behandlat på något sätt, t.ex. impregnerat med träskyddsmedel, ytbehandlat eller innehåller andra konstruktionsdelar av t.ex. plast eller metall. Returflis är ett utmärkt bränsle för energiåtervinning förutsatt att anläggningen har tillräcklig rökgasrening och att askan hanteras på ett korrekt sätt. Ett problem idag är vad som ska ske med förorenad askan då den klassas som farligt avfall och därmed inte kan återföras till skogen. Om halterna av tungmetaller inte är för höga kan askan användas som täck- och fyllmaterial annars måste askan gå till deponi.

En bättre källsortering och översyn av regelverk skulle dessutom kunna leda till att det renare returträet skulle kunna eldas i konventionella biobränslepannor medan den förorenade andelen då skulle eldas separat.

The external façade must give expression to a building through both design and colour, and it must also protect the insulating layers in the wall from external influences. These functions can be fulfilled by almost all materials. If wood is to be competitive in this context, the wood material, the façade design and the surface treatment system must be chosen and interact in such a way that the façade is given a long life with little need for maintenance. A wooden façade will then in a broad sense be both economically and aesthetically attractive for the user.

This study illustrates the state of knowledge regarding the outdoor use of pine (Pinus sylvestris L.) and spruce (Picea abies L. Karst.) facings above ground. Specifically, it deals with the use of wooden facings with regard to the choice of material, façade design, surface treatment and recycling. The market demands wooden facing systems, and the requirements emphasized by the actors on the market, e.g. the builders, real estate administrators, architects, designers, frame suppliers, contractors and representatives for the single-family timber housing industry can be summed up as follows:

• There must be a specified life-time and given time intervals for maintenance of the wooden facings. (Shall be similar to those of competitive materials)
• The supplier of the facing system should shoulder the long-term responsibility for its maintenance.
• Flexibility, the supplier shall be able to replace or renovate the facings when necessary.
• Building requirements, the wooden facing materials must be able to interact with other, specially fire-classified, materials.
• The facing system shall have an attractive appearance.

The primary market for the new facing systems should be multi-family houses but not necessarily multi-family houses of wood. The focus shall lie in the flexibility of the facing system in architectural expression, and in relation to other materials and systems. New building is important, but the million program, renovation and additions (ROT) and greater energy efficiency are also important spheres.

The Swedish market is small (currently ca. 70 000 m³ wood for façades), but it should nevertheless be given priority before the Nordic countries, and thereafter Switzerland, Austria and Germany. The literature describes more or less well-founded recommendations for prolonging the life of wooden facing materials and extending their maintenance intervals, although some of the recommendations are directly conflicting.

Many details relating to materials choice, façade design and surface treatment are important for the durability of wooden facings. It is difficult to separate the most important factors, but without taking into consideration aspects such as costs, availability and other factors of a practical nature, the following key factors can be identified as important for an environmentally correct and durable façade of pinewood or spruce:

Choice of material

• The wood shall have a high proportion of heartwood, preferably exclusively heartwood
• The wood shall have vertical annual rings.

Handling from forest to the façade

• The wood shall be handled so that it does not suffer mechanical damage or microbial attack, or become wet or soiled, i.e. a rapid and correct handling with good packaging.

Design

• The façade shall start at least 30 cm above the ground level.
• The façade shall be ventilated so that moisture can rapidly dry out. Ventilation of the space behind the facing is an easy way of achieving this.
• Water run-off – no horizontal surfaces.
• Flexibility –both in the construction and in the architectural design. There is a demand for facing systems which can be simply “hung onto” existing buildings.

Surface treatment

• Sealed end-grain sections – sealing of the end-grain surface to prevent moisture absorption into the wood is decisive for the life-time of the wood material. Nailing can open up new end-grain surfaces and should thus be carried out carefully and only after due consideration.
• Rounded edges – increase the covering ability of paint and reduce the risk of mechanical damage to the facing boards.
• Choice of surface treatment – vital for the performance of the facings. The wooden facings shall be delivered as part of the complete maintenance package.

Nowadays there are many types of surface treatment where nano-technology is used to create an added value in a surface compared with what the more traditional products can offer. Nano-based surface-treatment products are already on the market, and they are said to make the surfaces dirt- and water-repellent, to prevent the growth of algae, fungi and moss, to improve UV- and temperature-resistance and colour permanence, to improve scratch- and abrasion-resistance, and to have anti-graffiti qualities etc. However, most of these products are new and for some of them there are still question marks with regard to their long-term performance and technical life-time, as well as their serviceability and thereto related economy seen from a life-cycle perspective for the product or system for which the surface treatment constitutes only a part.

A cost analysis carried out as a part of the study makes the assessment that the new nano-technology-based surface-treatment systems could lead at most to a reduction of 15 %. in maintenance costs. The assumption is then that the façade needs to be cleaned every fifth or seventh year when a traditional painting system is used.

According to the Swedish Standard, recovered wood from a wooden façade is defined as tree fuel and is generally designated recycled wood or, when the material is in a disintegrated form, as recycled chips,

There is a major problem in recovering energy from recycled wood when a part of the material has been treated in some way, e.g. impregnated with a wood-protection agent or surface-treated, or when it contains other design components of e.g. plastic or metal. Recycled chips are a very good fuel for energy recovery provided the plant has adequate flue-gas cleaning and the ash is handled in a correct manner. Contaminated ash constitutes a problem, since it is classified as dangerous waste and cannot therefore be returned to the forest. If the content of heavy metals is not too high, the ash can be used as a covering and filling material. Otherwise, the ash must be deposited as landfill. A better sorting of household waste and an overhaul of the regulations would mean that the cleaned recycled wood could be burned in conventional biofuel boilers and that the contaminated portion could be burned separately.