Den kvalitativa studien behandlar kreativa lärandeprocesser i musikskapande inom ramen för en undervisningspraktik i årskurs 9. Detta sker både utifrån en musiklärares undervisning och elevernas upplevelser av densamma. Metodologiska utgångspunkter för studien är deltagande observation, halvstrukturerade intervjuer och en självvärderingsenkät med öppna frågor. Som teoretiskt ramverk används dels Martin Fautleys komponerandemodell, vilken belyser komponerande som en lärandeaktivitet i åtta steg, dels Lars Lindströms portfoliomodell som med process och produktkriterier belyser betydelsefulla kunskapskvaliteter i skapandeprocesser. Av studiens resultat framgår att undervisning i musikskapande där läraren betonar process lika mycket som produkt får eleverna förutsättningar att reflektera över sitt eget och andras skapande. Genom ett sådant arbetssätt kan eleverna utveckla sin förståelse om skapandeprocessens olika faser och om olika aspekter hos den skapade produkten. Studien visar också att processvärdering kan användas som ett analysverktyg dels för att få insyn i elevernas kognitiva processer under en skapandeprocess, dels för att uppmärksamma och sätta ord på den tysta kunskapsdimension som processkriterierna belyser och som annars lätt kan förbises. Vidare förefaller det som att kriterier med nivåbeskrivningar är lämpliga att använda för att kartlägga och bedöma elevernas kunskapsutveckling i musikskapande samt för att främja till elevernas fortsatta lärande. I ett kollaborativt musikskapande utvecklar eleverna olika ämnesspecifika kunskapskvaliteter i musik, men också generella kompetenser, såsom kreativitet, samarbetsförmåga och digitalitet samt ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap.