lnu.sePublikasjoner
Endre søk
RefereraExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Hemma-hos-insats för barnfamiljer: Förekomst, variation, innebörd
Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för socialt arbete (SA).ORCID-id: 0000-0001-5202-0722
Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för socialt arbete (SA).
2015 (svensk)Rapport (Annet vitenskapelig)
Abstract [sv]

Föreliggande arbete är en avrapportering av forskningsprojektet "Hemma-hos-insats för barnfamiljer: förekomst, variation, innebörd", som har genomförts under år 2014–2015. Projektet har möjliggjorts genom forskningsbidrag från Stiftelsen Allmänna Barnhuset. Studiens syfte är att belysa och analysera hemma-hos som insats inom den sociala barnavården avseende förekomst, variation och innebörd.

Hemma-hos tillkom som en insats inom den sociala barnavården på 1970-talet, då den beskrevs som en ny vårdform av intresse. Hemma-hosaren skulle vistas i familjen och delta i vardagslivet i hemmet. Insatsen uppfattades som ett alternativ till institutionsvistelse för barnen. Fram till 1990-talets början bedrevs viss forskning om hemmahosarbete, därefter är studier som berör arbetet och insatsen ytterst knapphändiga. Vad har det blivit av insatsen under senare årtionden? Med denna studie fyller vi en kunskapslucka.

Studien utgörs av två delar. Den första delen är en kartläggning av hemma-hos-liknande verksamheter i nio kommuner i Skåne län. Urvalet motiveras av att det under åren 1975–1976 genomfördes en studie (Månsson et al. 1977) om insatsen hemma-hos i de nio kommunerna. Genom att välja samma kommuner har vi kunnat göra vissa jämförelser över tid. Vi har således undersökt vad som har hänt med insatsen nära 40 år senare. Vår kartläggning har genomförts genom telefonintervjuer med tjänstemän inom socialtjänsten i de nio kommunerna. Den andra delen av studien handlar om insatsen i dess praktik ur berördas, inte minst barns och föräldrars perspektiv. Fyra barn, fyra föräldrar, två socialsekreterare och fyra anställda som arbetar med insatsen har kommit till tals (totalt 14 intervjuer). I studien inkluderas barns perspektiv vilket helt har saknats i tidigare forskning.

Resultaten visar att benämningar som hemma-hos-verksamhet och hemma-hosare har mönstrats ut, men att stödinsatser till barnfamiljer i det egna hemmet alltjämt sker. För att söka fånga en svårfångad praktik har vi i studien frågat efter personligt stöd till barnfamiljer som kan ges i deras hemmiljö. Den vanligaste benämningen på sådana insatser till barnfamiljer idag är familjebehandling. I relation till tidigare antal anställda hemma-hosare, på 1970-talet, har det skett en ökning av anställda familje-behandlare i de undersökta kommunerna. Samtidigt har arbetsuppgifterna breddats till att inkludera exempelvis föräldrautbildningar, grupp-verksamheter för barn och icke behovsprövat samtalsstöd. Resultaten visar att det skett en förändring där allt fler som arbetar med stöd till barnfamiljer i deras hemmiljö idag har högskoleutbildning, främst socionomexamen.

Ett intressant resultat är att det förefaller ha skett en rumslig förändring, i den meningen att insatser av typen personligt stöd till barnfamiljer idag ofta ges i socialtjänstens lokaler snarare än i hemmen. Arbetets form har också delvis förändrats. Under 1970-talet kombinerade vissa hemma-hosare sitt arbete med "vanligt hemvårdsarbete", medan dagens familjebehandlare kombinerar sina arbetsuppgifter med att exempelvis bedriva gruppverksamheter för barn och genomföra föräldrautbildningar.

Liksom tidigare studier (Månsson et al. 1977, Kjellquist et al. 1977) beskriver de intervjuade att insatsen utgörs av olika delar av terapeutisk, pedagogisk och praktisk karaktär. Men studien ger indikation på att de terapeutiska inslagen, i form av samtal, dominerar idag medan praktiska inslag som exempelvis att laga mat och följa eller hämta barn från skolan har minskat. Såväl personer som arbetar med insatsen som föräldrar menar att de praktiska inslagen är betydelsefulla. Föräldrarna beskriver att det är positivt att få stöd i hemmet då de upplever det tryggare och enklare än att träffas i socialtjänstens lokaler. Betydelsen av tillit och trygghet i relation till dem som arbetar med insatsen återkommer i intervjuer med föräldrar. Även intervjuade barn tar upp liknande aspekter i betydelsen av att ha en "snäll" familjebehandlare, vilken de upplever trygghet med.

Liksom i studier från 1970-talet (Månsson et al. 1977, Dahl 1980) finner vi att insatser i barnfamiljers hem även kan utgöras av kontroll och observation. De anställdas uppgift kan i dessa sammanhang vara att observera om föräldrarna visar omsorgsbrist om sina barn. Sådana observationer är avsedda att utgöra underlag till socialsekreterares barnavårdsutredningar om eventuellt omhändertagande av barnen.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Kalmar/Växjö: Linnaeus University , 2015. , s. 53
Serie
Rapportserie i socialt arbete: Växjö universitet, Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete, ISSN 1652-8573 ; 2015:2
Emneord [sv]
barn; familj; föräldraskap; socialt arbete; socialtjänst; interventioner
HSV kategori
Forskningsprogram
Samhällsvetenskap, Socialt arbete
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:lnu:diva-46042ISBN: 978-91-87925-70-2 (tryckt)OAI: oai:DiVA.org:lnu-46042DiVA, id: diva2:850863
Tilgjengelig fra: 2015-09-02 Laget: 2015-09-02 Sist oppdatert: 2016-04-27bibliografisk kontrollert

Open Access i DiVA

fulltext(1167 kB)983 nedlastinger
Filinformasjon
Fil FULLTEXT01.pdfFilstørrelse 1167 kBChecksum SHA-512
b71898c7d21f132927d4f10497fbd74345ca2ea4de78d929ce81d8f4981677c9b4a995a0a290954d4ff435704a01815b6dccfdd7e481156f8a5079ca0b6485d6
Type fulltextMimetype application/pdf

Personposter BETA

Bergman, Ann-SofieJohansson, Mairon

Søk i DiVA

Av forfatter/redaktør
Bergman, Ann-SofieJohansson, Mairon
Av organisasjonen

Søk utenfor DiVA

GoogleGoogle Scholar
Totalt: 983 nedlastinger
Antall nedlastinger er summen av alle nedlastinger av alle fulltekster. Det kan for eksempel være tidligere versjoner som er ikke lenger tilgjengelige

isbn
urn-nbn

Altmetric

isbn
urn-nbn
Totalt: 991 treff
RefereraExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf