Denna licentiatuppsats utforskar vilka värden som uppstår när allmänheten, tillsammans med professionella arkeologer, får möjlighet att engagera sig i arkeologiskt fältarbete. Projektformen där professionella arkeologer arbetar tillsammans med aktörer ur allmänheten kallas i denna studie för Deltagande arkeologi. Uppsatsen utforskar även vilka praktiker som omgärdar denna projektform samt vilka traditioner och politiska beslut som har påverkat allmänhetens möjligheter för praktiskt deltagande inom kulturmiljöarbetet. Forskningen baseras till stor del på studierna av tre svenska arkeologiprojekt, som alla bygger på allmänhetens deltagande, vilka utforskas genom enkätstudier, intervjuer och deltagande observation. Resultaten visar att projektformen genererar flera olika former av värden och vinster. För den arkeologiska vetenskapen bidrar projektformen till att platser som ligger långt från uppdragsarkeologins verksamhetsområden kan uppmärksammas och undersökas vilket resulterar i en bättre geografisk spridning av arkeologiska undersökningar och därmed en jämnare kunskapsuppbyggnad. För arrangörerna (arkeologer) är projekten en möjlighet att få ägna sig åt långvarig forskning och för deltagarna (allmänheten) en möjlighet att få ägna sig åt sina intressen, skapa värdefulla kontaktnät och vänskaper. Samtidigt uppger båda aktörsgrupperna att deltagandet bidrar till en förbättrad hälsa och välbefinnande samt till att förstärka känslorna av delaktighet till, och i arbetet kring, det materiella kulturarvet.