lnu.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Det postkoloniala resandet i Egypten: En diskursanalys av resebroschyrer
University of Kalmar, School of Human Sciences.
2008 (Swedish)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 points / 15 hpStudent thesis
Abstract [en]

During the colonial period Europeans travelled to Egypt. The French had explored Egypt through the mapping and this was published in a collection of books called Déscription de l’Égypte. Exhibitions and publications like Déscription de l’Égypte, which aimed at giving a view of Egypt, raised public interest for journeys to the Orient. Although the concept of Orient in general and many pictures of Egypt in particular were created by Europeans during colonial times, this essay argues that these understandings are still prevalent in present-time, postcolonial travel brochures of Egypt. Therefore representation of Egypt through postcolonial theory in Swedish travel brochures is the main focus of this study. This is illustrated through the use of pictures which indicate that the Occident has a certain power over the Orient. At the same time, this study also shows that what is indicated in the travel brochure not always corresponds to the reality. Postcolonial theory is used to bring out the discourses conveyed in pictures and texts in Swedish travel brochures. The brochures studied are derived from leading Swedish travel companies Apollo, Detur, Fritidsresor, Jambo Tours, Kuoni, Solresor, Temaresor and Ving. From these brochures, the essay focuses on the representation of three cases, i.e. Hurghada, Luxor and grand tours and cruises along the Nile.

Abstract [sv]

Syftet med denna studie är att undersöka hur Egypten gestaltas inom turistbranschen, utifrån postkolonial teori. Undersökningen utförs genom att analysera hur Egypten framställs till turister och med hjälp av diskursanalys granskar jag detta i svenska resebolags resebroschyrer. De resebroschyrer som använts i undersökningen tillhör Apollo, Detur, Fritidsresor, Jambo Tours, Kuoni, Solresor, Temaresor samt Ving. Uppsatsen är således en diskursanalytisk studie, som bygger på en kvalitativ ansats. Diskursanalysen syftar till att analysera relationer genom språket samt språkets uttryck och därmed har den varit en metod för att analysera såväl texter som bilder i resebroschyrerna. Den undersökningsstrategi som använts är en fallstudie av Egypten och det kan både vara ett unikt och ett typiskt fall.

Som nämnts ovan, analyseras framställningen av Egypten i resebroschyrerna utifrån postkolonial teori. Den postkoloniala teorin undersöker diskurser, såväl koloniala som nutida, kring västerländska och icke västerländska samhällen. På så sätt innebär denna teori en djupare insikt om den diskurs som bedrivs till följd av dominerande gruppers attityder och handlingar gentemot en avlägsen region. Begreppet postkolonialism myntades på 1990-talet och inom detta ämnesområde har Edward Said haft en betydande roll. Said har beskrivit relationen mellan Europa och Egypten samt hur Europas maktposition under kolonialismen har skapat bilden av orienten på Egypten och egyptisk kultur. Postkolonialism handlar således om särskilda diskurser och diskurser innebär i sin tur människors varierande sätt att prata om och se på olika företeelser. Hybriditet är ett uttryck inom postkolonialism, som står för en blandning av kulturer, där ett utökat transportnätverk och därmed också turism anses underlätta hybriditeten.

Fortsättningsvis kom Egypten att koloniseras av England i slutet på 1800-talet, men strax innan detta utforskades landet av Frankrike och deras kartläggning av Egypten presenterades sedan i en skrift, Déscription de l’Égypte, som fått betydande roll för det koloniala resandet. Sådana publikationer och utställningar, som syftade till att ge en bild av Egypten, väckte intresse hos människor att resa till landet och uppleva de händelser och sevärdheter som de blivit medvetna om. På så sätt kom även ett betydande antal människor att resa till Egypten under kolonialtiden. Vid framställningen av de nuvarande resorna till Egypten kan det påträffas olika företeelser som tyder på en fortsatt västerländsk makt. Hurghada framställs som ett prisvärt resmål till hela familjen, med mycket sol och värme, men det finns bilder i resebroschyrerna som antyder att de västerländska turisterna har en viss makt över lokalbefolkningen. Denna makt syns genom bilder där lokalbefolkningen ger service och betjänar turisterna. Dessutom kan det urskiljas bilder på historiska sevärdheter som inte kan påträffas i Hurghada, så som pyramider och Nilen. De hänvisar alltså till platser som inte finns i stadens omgivning vid framställningen av Hurghada och genom detta kan både en föreställning av platsen som inte överensstämmer med verkligheten skapas och en snedvriden bild av resmålet frambringas hos resenären.

Luxor är däremot en stad som har varit betydande långt tillbaka i historien, vilket även märks vid dess framställning i resebroschyrerna då presentationen nästan enbart består av vilka historiska sevärdheter som resenären kan få uppleva. Att framställa en plats som långt bort från turisternas egen vardag kan intensifiera upplevelsen och detta kan därmed vara anledningen till att presentationen av Luxor är fokuserad vid dess historia. Samtidigt kan en presentation av Luxor som en modern stad möjligtvis inte locka lika många resenärer, vilket gör att ett möte med det förflutna hellre presenteras. Resebolagen har därför en viss makt vad gäller Egyptens framställning till turister, eftersom de bestämmer hur sina resebroschyrer utformas och således hur resmål framställs till turister.

Fortsättningsvis påträffas vissa likheter vid presentationen av rundresor och kryssningar längs Nilen i jämförelse med Luxor, eftersom framställningen av rundresorna och kryssningarna också fokuseras på de historiska sevärdheterna som resenären får uppleva. Vidare är det en väsentlig skillnad på rundresorna och kryssningarna, i jämförelse med resor till Hurghada och Luxor, nämligen att resenären ständigt förflyttar sig till nya platser. Said beskriver att vi delar upp områden i vårt huvud, där bekanta områden blir ”våra” och obekanta områden ”deras”. Vid rundresor och kryssningar kan båten vara ett bekant område, eftersom resenärerna ständigt återkommer till den och omgivningen runtomkring båten blir obekant. Därigenom frånskiljs turisterna och lokalbefolkningen åt.

Dessa resor i relation till det koloniala resandet åskådliggör att det fortfarande finns ett speciellt förhållningssätt till Egypten och att det bedrivs en särskild diskurs genom resebroschyrerna gentemot landet och dess kultur. Presentationerna av dessa tre resmål i resebroschyrerna visar också att det finns ett maktförhållande mellan väst och orienten samt att det bedrivs en diskurs i resebroschyrerna som påvisar en västerländsk dominans. Makten blir tydligast genom de bilder som visas i resebroschyrerna, där turister blir betjänad av lokalbefolkningen samt då resenärer och invånare aldrig visas tillsammans i avseende att umgås med varandra. I det fall de visas tillsammans påträffas ett betydligt avstånd mellan dem.

Utifrån denna studie har jag även kommit fram till att det är viktigt att ge en sanningsenlig bild över Egypten, men det är även betydelsefullt att framställa människorna och dess kultur på ett rättfärdigande sätt. Jag anser att framställningen av dessa måste göras sanningsenlig och rättfärdigande för att resenären inte ska ha en snedvriden bild eller missuppfatta bilden av landet, människorna eller dess kultur. Dessutom kan det vara fördelaktigt om resebroschyrernas maktdiskurs minskas i presentationen av Egypten, för att resenärerna sedermera kan minska en möjlig dominant syn på sig själva vid mötet med människor från en annan kultur.

Place, publisher, year, edition, pages
Humanvetenskapliga institutionen , 2008. , p. 36
Keywords [sv]
Turism, Kulturgeografi, Postkolonialism, Diskursanalys, Resebroschyrer, Egypten
National Category
Human Geography
Identifiers
URN: urn:nbn:se:hik:diva-487OAI: oai:DiVA.org:hik-487DiVA, id: diva2:1291
Presentation
(English)
Uppsok
samhälle/juridik
Supervisors
Examiners
Available from: 2008-06-26 Created: 2008-06-26 Last updated: 2010-03-09

Open Access in DiVA

fulltext(8022 kB)870 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 8022 kBChecksum MD5
023f079f2d5dfdb2ce4f52d0da2bab323b1fd87b739acba9b3b4453afa961be30c8a4131
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
School of Human Sciences
Human Geography

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 870 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 1402 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf