lnu.sePublikasjoner
Endre søk
RefereraExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Oljeutsläpp från fartyg i Sveriges närområde: vad visar statistiken?
Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Sjöfartshögskolan (SJÖ).ORCID-id: 0000-0003-2737-4208
2019 (svensk)Rapport (Fagfellevurdert)
Abstract [sv]

Information om antal bekräftade oljeutsläpp och volym utsläppt olja från fartyg i Sveriges närområde har insamlats och publicerats sedan flera decennier av svenska Kustbevakningen samt av Helcom. Ytterligare information om förekomst av oljeutsläpp från fartyg i centrala Östersjön har insamlats via standardiserade vinterinventeringar av oljeskadade alfåglar under perioden 1996/97 till 2016/17. Information från dessa tre källor kan användas för att skapa ett flertal indikatorer som på olika sätt belyser trender över tid. De tre informationskällorna har olika felkällor, begränsningar och mörkertal.

Sett över en längre tid pekar de tillgängliga indikatorerna på att antalet bekräftade oljeutsläpp och volymen utsläppt olja från fartyg i Östersjön och Västerhavet har minskat från en mycket hög nivå till en lägre nivå. På denna övergripande nivå är Kustbevakningens statistik för svenska havsområden och Helcoms statistik för hela Helcom-området samstämmig. En långsiktig minskning av bekräftade oljeutsläpp har även noterats i Nordsjön. Även antalet observerade oljeskadade alfåglar har minskat i centrala Östersjön under senare år.

En mycket stor brist gällande oljeutsläppsstatistiken är att beräkningar eller modelleringar av mörkertal helt saknas. Oljeskadade fåglar upptäcks till exempel även när flygövervakning ej upptäcker utsläpp. Det finns inte heller tydliga beskrivningar publicerade över hur oljeutsläpp definieras eller vilka utsläpp som rapporteras till och publiceras av Helcom. Hittills använda indikatorer har inte tagit hänsyn till den rumsliga fördelningen av utsläpp. Detta är olyckligt eftersom hur stor effekten av oljeutsläpp blir på havsmiljön och marina organismer i mycket hög grad påverkas av var och när utsläpp sker.

Under senare år har operationella utsläpp av andra oljeliknande kemikalier än mineralolja uppmärksammats allt mer. Kunskapen om vilken effekt olika kemikalieutsläpp, till exempel utsläpp av vegetabiliska oljor eller biodrivmedel, har på havsmiljön är generellt sett bristfällig. Det är dessutom i de flesta fall svårt eller omöjligt att från flygplan identifiera vilken kemikalie utsläppet består av. Det finns inte heller utvecklade metoder för att beräkna de upptäckta kemikalieutsläppens totala volym.

Endast en mycket liten andel av de fartyg som illegalt släpper ut olja eller kemikalier till havs identifieras. Antalet utfärdade vattenföroreningsavgifter, domar och strafföre­lägganden är mycket lägre än antalet bekräftade oljeutsläpp i svensk ansvarszon.

Det intressanta utifrån ett havsmiljöperspektiv och det svenska åtgärdsprogrammet för havsmiljön är dock om antalet operationella utsläpp i framtiden kommer att bli så låga att effekten på havsmiljön blir försumbar. Givet det okända mörkertalet för antalet utsläpp av olja och kemikalier, samt kunskapen om att även små utsläpp av olja och kemikalier kan medföra betydande miljöeffekter i känsliga havsområden, kan man inte i dagsläget dra slutsatsen att effekterna av operationella utsläpp i svenskt närområde är små eller försumbara.

En officiell svensk datavärd som kan lagra, kvalitetssäkra och tillhandahålla basdata samt utföra analyser av historiska och framtida data rörande utsläpp av olja och kemikalier i svenska havsområden bör snarast utses av regeringen eller ansvarig myndighet. Denna datavärd för data rörande utsläpp av olja och kemikalier bör ha motsvarande kompetens rörande hantering av databaser och statistiska analyser som andra utsedda datavärdar, till exempel SMHI, som är värd för en mängd marinbiologiska övervakningsdata.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Göteborg, 2019. , s. 38
Serie
Havsmiljöinstitutets rapport ; 2019:4
Emneord [sv]
olja, fartyg, havsmiljö, Östersjön, Kattegatt, Skagerrak, Alfågel, Clangula hyemalis
HSV kategori
Forskningsprogram
Sjöfart, Sjöfartsvetenskap
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:lnu:diva-89914OAI: oai:DiVA.org:lnu-89914DiVA, id: diva2:1367924
Tilgjengelig fra: 2019-11-05 Laget: 2019-11-05 Sist oppdatert: 2019-12-04bibliografisk kontrollert

Open Access i DiVA

fulltext(1112 kB)1 nedlastinger
Filinformasjon
Fil FULLTEXT01.pdfFilstørrelse 1112 kBChecksum SHA-512
f4c7918f8eaf407b76d570cd159d074059a090e24b576ca0cb86170cd25d756b5ab0ca9632b4f994277b0d027bdc2191612599e5284ac6373cad6e3930a0ad85
Type fulltextMimetype application/pdf

Andre lenker

Fulltext

Personposter BETA

Larsson, Kjell

Søk i DiVA

Av forfatter/redaktør
Larsson, Kjell
Av organisasjonen

Søk utenfor DiVA

GoogleGoogle Scholar
Totalt: 1 nedlastinger
Antall nedlastinger er summen av alle nedlastinger av alle fulltekster. Det kan for eksempel være tidligere versjoner som er ikke lenger tilgjengelige

urn-nbn

Altmetric

urn-nbn
Totalt: 11 treff
RefereraExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf