Syftet med denna undersökning var att beskriva medvetenheten hos några pedagoger i förskolan om barns sångröst och sångförmåga. Sex pedagoger på två olika förskolor i samma stad intervjuades kvalitativt och spelades in på Mp3 spelare, för att göra transkriberingen av materialet möjlig. Undersökningen visar på att medvetenheten om barns sångröst inte är stor hos respondenterna, då de inte fått någon kunskap om den, varken på utbildningen eller på fortbildning. Respondenterna anser ändå att de har de kunskaper om barns sångröst som behövs i arbetet, och de uttrycker ingen önskan om mer kunskap. De vet att barnen sjunger i ett högre tonläge än vuxna, men det finns en osäkerhet om vikten av att som vuxen anpassa sitt tonläge till barnens. Respondenterna tycker att det viktigaste är att sjunga med barnen, inte att det behöver låta bra. De anser att sångförmågan utvecklas från att först hänga med i rörelser, sedan sjunga med i melodin, för att till sist lära sig texten. Respondenterna upplever att barnen tycker om att sjunga, både i samling och i fri lek och att de lär sig sångerna på olika sätt. Det kan vara genom att sjunga med eller genom att observera och sedan testa sångerna hemma, innan de sjunger på förskolan. De har även sett hur barnen improviserar när de sjunger fritt och skapar egna texter, melodier eller blandar sånger.