lnu.sePublikationer
Ändra sökning
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Erythromycin and GC7 fail as domain-specific inhibitors for bacterial and archaeal activity in the open ocean
Univ Vienna, Austria.
Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för biologi och miljö (BOM). Univ Vienna, Austria. (Ctr Ecol & Evolut Microbial Model Syst EEMiS)ORCID-id: 0000-0003-4787-7021
Univ Vienna, Austria ; Royal Netherlands Inst Sea Res, Netherlands.
Univ Vienna, Austria.
2016 (Engelska)Ingår i: Aquatic Microbial Ecology, ISSN 0948-3055, E-ISSN 1616-1564, Vol. 77, nr 2, s. 99-110Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [en]

Domain-specific metabolic inhibitors are currently used to differentiate archaeal from bacterial activity. However, studies testing the specificity of these inhibitors are sparse or are based on cultured strains. We determined the inhibition specificity of erythromycin (EMY) and N1-guanyl-1,7-diaminoheptane (GC7) on bacterial and archaeal communities in the North Atlantic. EMY and GC7 are assumed to inhibit bacterial and archaeal activity, respectively. Heterotrophic prokaryotic activity was estimated via H-3-leucine incorporation on the cell-specific level using catalyzed reporter deposition fluorescence in situ hybridization combined with microautoradiography (MICRO-CARD-FISH). In the water masses studied, the contribution of Thaumarchaeota to total picoplankton abundance ranged from 5 to 24% while Euryarchaeota contributed 2 to 6%; the relative abundance of Bacteria ranged from 29 to 48%. The addition of EMY and GC7 reduced the bulk leucine incorporation by similar to 77% and similar to 41%, respectively. Evaluation of the inhibition efficiency of EMY on a cell-specific level showed no difference between Archaea (76.0 +/- 14.2% [SD]) and Bacteria (78.2 +/- 9.5%). Similarly, the reduction of substrate uptake in GC7-treated samples was similar in Archaea (59.9 +/- 24%) and Bacteria (47.2 +/- 9.6%). Taken together, our results suggest that in complex open-ocean prokaryotic communities neither EMY nor GC7 is efficient as a domain-specific inhibitor.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
2016. Vol. 77, nr 2, s. 99-110
Nyckelord [en]
N1-guanyl-1, 7-diaminoheptane, Secondary production, Prokaryotes, MICRO-CARD-FISH, Dark ocean, Antibiotics, North Atlantic Ocean, Microautoradiography
Nationell ämneskategori
Mikrobiologi Ekologi
Forskningsämne
Ekologi, Akvatisk ekologi
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:lnu:diva-57614DOI: 10.3354/ame01792ISI: 000384308000004Scopus ID: 2-s2.0-84983525914OAI: oai:DiVA.org:lnu-57614DiVA, id: diva2:1040181
Tillgänglig från: 2016-10-26 Skapad: 2016-10-25 Senast uppdaterad: 2019-02-22Bibliografiskt granskad

Open Access i DiVA

Fulltext saknas i DiVA

Övriga länkar

Förlagets fulltextScopus

Person

Pontiller, Benjamin

Sök vidare i DiVA

Av författaren/redaktören
Pontiller, Benjamin
Av organisationen
Institutionen för biologi och miljö (BOM)
I samma tidskrift
Aquatic Microbial Ecology
MikrobiologiEkologi

Sök vidare utanför DiVA

GoogleGoogle Scholar

doi
urn-nbn

Altmetricpoäng

doi
urn-nbn
Totalt: 87 träffar
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf