Projektets målsättning är att undersöka om och hur virkestorkning påverkar impregnerbarhet i furusplint med vattenbaserat kopparmedel, samt att ge rekommendationer om hur torkningsbetingelserna kan göras så gynnsamma som möjligt för ett bra impregneringsresultat. Det bör tydliggöras att det virke som impregnerats i denna studie inte kommer att säljas inom detaljhandeln. Virket anses inte heller vara representativt för impregnerat virke då det har impregnerats vid fuktkvoter som avsiktligt avviker från normala förhållanden och som kan antas vara ogynnsamma för inträngningen. Virket impregnerades enligt Nordiska Träskyddsföreningen (NTR) klass AB.

I delsteg 1 som avrapporteras i denna rapport, har huvudfrågan varit att undersöka inverkan av fuktkvotsnivå och maxtemperatur under torkningen på impregneringsresultatet. Försöksmaterialet har bestått av totalt 553 hyvlade bräder och plank (28 resp. 48 mm). Både planken och bräderna sågades fram ur centrumutbyte och innehöll därför kärnved. Virket torkades industriellt vid 60°C och 80°C maxtemperatur till tre målfuktkvoter: 24 %, 18 % och 10 %. Efter impregnering har samtliga virkesstycken kapats upp var 50:e cm och impregneringsresultat har analyserats visuellt enligt NTR:s bedömningsgrunder. Vissa kemiska analyser har även utförts för att undersöka om och hur extraktiver och fetter kan förklara impregneringsmissarna i bräderna.

Undersökningen visar att virkesdimension, fuktkvot och temperaturnivå har betydelse för impregneringsresultatet. Totalt sett fanns det fler missar i planken än i bräderna. Plank och bräder uppvisar dessutom något olika beteende: för bräder är resultatet mera tydligt vilket även framkom vid multivariat dataanalys (MVDA) på medelvärdesnivå: högre temperatur och högre fuktkvot visar minst impregneringsmissar hos brädgrupperna. För plankgrupper erhölls överhuvudtaget inga MVDA-modeller. Även för plank hade den högre temperaturen i medel bättre impregneringsresultat. Sambandet hög fuktkvot och god impregnerbarhet är inte lika tydligt för plank, möjligen att kombinationen låg temperatur och låg fuktkvot är ogynnsam.

Densitetsvariationerna visade sig vara tämligen liten och inga låga/höga extremvärden fanns i försöksmaterialet. Vid MVDA framkom ändå tendenser att det hos bräder var gynnsamt ur impregneringssynpunkt med högre densitet.

Kemiska analyser visar inga dramatiska omfördelningar av extraktiver under torkning som förklaring till impregneringsmissar. Detekterbara fetter och hartssyror var dock lägre i ytliga än i inre delar av splintveden troligen beroende på oxidativ förnätning av deras struktur under torkningen.

Sammanfattningsvis blir tolkningen att torktemperatur, fuktkvotsintervall och virkesdimensioner har betydelse för impregneringsresultat men att det finns ett antal okända materialvariabler som har stor inverkan på resultatet på individnivå. Även om torkningsbetingelserna görs så gynnsamma som möjligt för impregnering förekommer individer som har allvarliga genomgående missar.