Bakgrund: Inom akutsjukvård är bedömning av patientens vitalparametrar, det vill säga andningsfrekvens, saturation, puls, blodtryck, kroppstemperatur och medvetandegrad, sjuksköterskans ansvar och därmed en viktig arbetsuppgift. Tidig identifiering av försämring i patientens tillstånd, har i tidigare studier visat sig bidra till både minskad morbiditet och mortalitet. Därmed är sjuksköterskors evidensbaserade och säkra bedömningar av största vikt för patientens säkerhet och välmående. Vilket i sin tur bidrar till upprätthållen patientsäkerhet.

Syfte: Syftet med studien var att utforska och beskriva sjuksköterskors följsamhet till Early Warning Score (EWS) och de faktorer som påverkar följsamheten inom akutsjukvård.

Metod: Studien genomfördes som en integrativ litteraturstudie. Resultatet baseras på 14 vetenskapliga artiklar som analyserats i enlighet med Whittemore och Knafls arbetsprocess.

Resultat: Analysen av artiklarna resulterade i tre teman och åtta subteman om följsamheten till Early Warning Score och de faktorer som påverkade följsamheten. Sjuksköterskors följsamhet till Early Warning Score visade sig påverkas av användbarhet, teamarbete och patienten bakom instrumentet. Inom dessa teman presenterades; erfarenhet, medvetenhet, prioritering, kommunikation, bristande läkarrespons, individanpassade parametrar och EWS i förhållande till kliniskt omdöme.

Slutsats: Studien visade att det finns flera olika faktorer som påverkade följsamheten till Early Warning Score. Sjuksköterskor använder inte alltid instrumentet trots att det visade sig vara en viktig del i identifiering av försämrade patienter och likaså för patientsäkerheten. Studien gav inga säkra förklaringar till detta men belyste flera faktorer som påverkade följsamheten, vilket innebär att fenomenet är i behov av att ytterligare studeras.

Bakgrund: I akutsjukvården är bedömning av patientens vitala parametrar, såsom andningsfrekvens, mättnad, hjärtfrekvens, blodtryck, kroppstemperatur och medvetandenivå, sjuksköterskans ansvar och därmed en viktig uppgift. Tidig identifiering av försämring av patientens tillstånd har i tidigare studier visat sig bidra till både minskad sjuklighet och mortalitet. Sjuksköterskornas evidensbaserade och tillförlitliga bedömningar är därför av yttersta vikt för patientens säkerhet och välbefinnande. Vilket i sin tur bidrar till en bibehållen patientsäkerhet.

Sikta: Denna studie syftar till att utforska och beskriva sjuksköterskors efterlevnad av Early Warning Score (EWS) och de faktorer som påverkar efterlevnaden i akutvården.

Metod: Studien genomfördes som en integrativ litteraturstudie. Resultaten baseras på 14 vetenskapliga artiklar analyserade i enlighet med Whittemores och Knafls arbetsprocess.

Resultat: Analysen av artiklarna resulterade i tre teman och åtta delteman när det gäller efterlevnaden av poängen för tidig varning och faktorer som påverkade efterlevnaden. Sjuksköterskors bedömning av vitala parametrar visade sig påverkas av eller påverka EWS användbarhet, lagarbete och patienten bakom instrumentet. Bland dessa teman var; erfarenhet, medvetenhet, prioritering, kommunikation, brist på läkarrespons, individualiserade parametrar och EWS i förhållande till klinisk åsikt.

Slutsats: Studien visade att det finns flera olika faktorer som påverkat efterlevnaden av Early Warning Score. Sjuksköterskorna använder inte alltid instrumentet, även om det visade sig vara en viktig del i att identifiera patienter med nedsatt sättning och även för patientsäkerheten. Studien gav inga definitiva förklaringar till detta, men lyfte fram flera faktorer som påverkat efterlevnaden, vilket innebär att fenomenet är i behov av ytterligare studier.