lnu.sePublikationer
Ändra sökning
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Mobbning, interaktion och meningsproduktion: Lokala kulturer, individuella trakasserier och kategoriell uteslutning
Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskap.ORCID-id: 0000-0003-0404-8987
2007 (Svenska)Ingår i: Social interaktion: Förutsättningar och former, LIber; Malmö , 2007, s. 164-188Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

Mobbning som företeelse har en obestämd men med all sannolikhet mycket lång historia. Som begrepp har det däremot en betydligt kortare livstid, och under sitt livslopp har det genomgått viktiga betydelseskridningar. Det vi idag menar med mobbning är inte detsamma som avsågs med begreppet när det först blev en offentlig angelägenhet i slutet av 1960-talet. Den första delen av denna uppsats skildrar den meningsproduktion som, via interaktioner mellan vardagsspråk och vetenskap, har format och omformat mobbningsbegreppet. Historiken är ett preludium till ett teoretiskt bidrag, vars syfte är att ge en ny ingång till studiet av mobbning som företeelse. Mobbningsdiskursens historia har, direkt och indirekt, präglat forskningen på området – forskningens huvudfåra är kvantitativ och individualpsykologisk, med fokus på stabila personlighetskarakteristika hos offer och förövare. Men vid sidan av allfartsvägen har det också vuxit fram alternativ. Ett sådant är Björn Erikssons analyser av mobbning. Det teoretiska resonemang som utmejslas i denna uppsats tar sin utgångspunkt i de mekanismer som Eriksson identifierar. Interaktion och meningsproduktion återkommer här som huvudrollsinnehavare, men nu i en helt annan mening än den som avsågs i beskrivningen av mobbningsdiskursens historia. Nu gäller analysen social interaktion och meningsproduktion inom ramen för begynnande och fullt utvecklade mobbningsrelationer – två faktorer som fått underordnad betydelse i den dominerande forskningstraditionen på området. Arbetet med att vidareutveckla Erikssons teori tar som sin stödjepunkt en sekundäranalys av två hittills orelaterade forskningslitteraturer, barnetnografier och kvantitativa studier av öknamn. Resultatet är ett teoretiskt ramverk som bland annat förmår göra reda för relationen mellan individualiserande mobbning och kategoriellt bundna trakasseriformer som rasism och homofobi.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
LIber; Malmö , 2007. s. 164-188
Nyckelord [en]
Mobbningsbegreppets historia, Mobbning, Kategoriell uteslutning, Rasism, Individualisering
Nationell ämneskategori
Sociologi Idé- och lärdomshistoria Pedagogik
Forskningsämne
Samhällsvetenskap, Sociologi
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:vxu:diva-4694ISBN: 978-91-47-08747-1 (tryckt)OAI: oai:DiVA.org:vxu-4694DiVA, id: diva2:204652
Tillgänglig från: 2007-08-30 Skapad: 2007-08-30 Senast uppdaterad: 2015-05-24Bibliografiskt granskad

Open Access i DiVA

Fulltext saknas i DiVA

Personposter BETA

Agevall, Ola

Sök vidare i DiVA

Av författaren/redaktören
Agevall, Ola
Av organisationen
Institutionen för samhällsvetenskap
SociologiIdé- och lärdomshistoriaPedagogik

Sök vidare utanför DiVA

GoogleGoogle Scholar

isbn
urn-nbn

Altmetricpoäng

isbn
urn-nbn
Totalt: 2396 träffar
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf