lnu.sePublikationer
Ändra sökning
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
KARTLÄGGNING: av personer med ekonomiskt bistånd september-oktober 2005
Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete.
Visa övriga samt affilieringar
2007 (Svenska)Rapport (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

Inledning

Föreliggande rapport kan uppfattas som ”gammal” redan innan den kommit till stånd.

Kartläggningen är gjord i september-oktober 2005, och en del av de personer som kartläggs är

sannolikt inte längre aktuella för ekonomiskt bistånd. Men det är inte i första hand för

resultaten av själva kartläggningen som rapporten är intressant, utan för att den utgör en

beskrivning av ett arbete för att utveckla en kunskap om vilka människor det är som får

ekonomiskt bistånd, vilka behov de har och vilka insatser de blir föremål för. Hur ska man få

en samlad bild av det arbete som utförs vid olika avdelningar inom socialtjänsten?

Under drygt ett decennium har diskussionen om, och kraven på ett mer kunskapsbaserat

socialt arbete varit föremål för en stor uppmärksamhet. Denna debatt har tagit många

utgångspunkter. Antingen har det handlat om professionens utveckling eller om

klienternas/brukarnas rätt till insatser som kan påvisas ha positiva effekter. Forskningen hade

inte så många studier om olika insatsers effekter i Sverige, men en del utländska studier

visade att en del insatser till och med hade negativa effekter (McCord 1978, Dishion mfl

1999).

För att stärka utvecklingen och utvärderingen av metoder inom det sociala arbetet inrättades

FoU-enheter lokalt, och nationellt inrättades vid Socialstyrelsen 1993 Centrum för utvärdering

av socialt arbete, CUS (Börjeson 2005). År 2001 fick CUS regeringens uppdrag att genomföra

ett utvecklingsprogram, Nationellt stöd för kunskapsutveckling inom socialtjänsten.

Programmet skulle genomföras under en treårsperiod med ett ekonomiskt stöd på 50 miljoner

kronor (Socialstyrelsen 2004). En del av utvecklingsprogrammet skulle genomföras i form av

s.k. fullskaleprojekt, eller socialtjänstuniversitet. Tanken byggde på att ett antal

kombinationstjänster från socialtjänsten och universitetet skulle arbeta med

kunskapsutveckling. I Växjö bildades Sociorama som ett samarbete mellan universitetet och

länets kommuners socialtjänst (Salonen red. 2005).

Under samma period startade vid Växjö universitet, IVOSA, ett arbete med att utveckla ett

forskningsprojekt för att undersöka vilken typ av insatser för unga arbetslösa med

försörjningsproblem som hade den bästa effekten. Den experimentella studien skulle

genomföras som en ”multi-site” studie (ett flertal orter skulle samtidigt genomföra studien på

samma sätt). Växjö kommun utsågs till att vara pilot-kommun där studien skulle testas. För att

kunna följa de som skulle ingå i studien, behövdes ett instrument som kunde följa individens

utveckling i förhållande till de insatser som erbjöds. Detta utvecklingsarbete blev

upprinnelsen till den studie som presenteras här. Forskningsprojektet kom aldrig till stånd, då

det inte lyckades få finansiering från de statliga forskningsråden. Men det finns ett stort

intresse att ta tillvara erfarenheter och att vidareutveckla instrument för både forskning och

som ”verktyg” i det dagliga arbetet inom socialtjänsten.

Föreliggande rapport skall framför allt ses som ett led i ett utvecklingsarbete. Målet är att

utveckla stabila instrument som kan fungera både för att följa en utveckling på individnivå,

men också följa en verksamhet för att kunna utvärdera olika insatsers framgångar. De ska

även vara så generella att de kan leverera data till nationella sammanställningar och analyser.

Inom framför allt missbruksbehandling använder man sig redan av instrument som ASI,

ADDIS, DOK, ADAD, MAPS, Dur eller andra.. De är utvecklade för att kartlägga behov och

kunna följa förändringar. I det fortsatta utvecklingsarbetet kommer vi att arbeta för ett

integrerat instrument med beprövade instrument som bas. Inom Växjö kommun pågår

liknande arbete vid Familjehuset och på Kampen. Under hösten ämnar vi (FoU Välfärd i

Södra Småland, Sociorama och Växjö kommun) samordna de olika arbetena. Dessutom

4

samarbetar vi med Socialstyrelsen, IMS (Institutet för utveckling av Metoder i Socialt arbete,

före detta CUS) och Stockholms stad. I IMS nyhetsbrev nummer 2, 2007 från 14 juni blir det

tydligt vilket intresse det i dag ägnas åt bedömningsinstrument (www.socialstyrelsen.se/IMS).

Temanumret har rubriken ”Kan man mäta en människa” och ägnas åt standardiserade

bedömningsinstrument. Instrument som blir nödvändiga för att utveckla ett kunskapsbaserat

socialt arbete och evidensbaserade metoder.

I föreliggande rapport påvisas att man på ett enkelt sätt kan få en samlad bild av personer med

behov av försörjningsstöd. Men den visar framför allt att det är områden vi inte

uppmärksammar genom att traditionellt begränsa oss till frågor om utbildning, arbete, bostad,

försörjning etc. Vad vi behöver inrikta utvecklingsarbetet mot är att få mer kunskap om det

som ”ligger runt individen”. Hur ser nätverket ut runt individen? Vilka kontakter eller

engagemang finns till föreningar och frivilligorganisationer? Vilka resurser och erfarenheter

har individen i en bredare mening (ett CV beskriver oftast bara formell kompetens)?

Att satsa på ett fortsatt utvecklingsarbete för att skapa bl.a. instrument för att kartlägga vad det

är för arbete som bedrivs vid olika enheter, vilka individer som är föremål för insatser, och för

att skapa verktyg som individen och handläggaren kan använda för att kunna bedöma att

insatserna verkar i en positiv riktning, måste ses som ett prioriterat område för att utveckla ett

kunskapsbaserat socialt arbete (Denvall & Vinnerljung red. 2006). För att nå ett verkligt

brukarinflytande måste det finnas både kunskap om och systematiska metoder för att tillvarata

brukarens kunskaper, erfarenheter och intressen. I ett nära samarbete mellan handläggare,

brukare, forskare, utbildning och politiska företrädare finns förutsättningar för ett socialt

arbete där alla resurser tas tillvara. I Kronobergs län har vi kanske en unik möjlighet genom

det nära samarbetet genom FoU Välfärd i Södra Småland/Sociorama med intressenter från

kommuner, brukarorganisationer, universitet, utbildning och praktik.

Matts Mosesson

FoU-ledare, FoU Välfärd i Södra Småland

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
FoU Välfärd i Södra Småland , 2007. , s. 26
Nationell ämneskategori
Socialt arbete
Forskningsämne
Samhällsvetenskap, Socialt arbete
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:vxu:diva-1690OAI: oai:DiVA.org:vxu-1690DiVA, id: diva2:205532
Tillgänglig från: 2007-10-26 Skapad: 2007-10-26 Senast uppdaterad: 2010-03-10Bibliografiskt granskad

Open Access i DiVA

fulltext(426 kB)873 nedladdningar
Filinformation
Filnamn FULLTEXT01.pdfFilstorlek 426 kBChecksumma SHA-1
20a6a604eda3f4454718b0d5904b465a9124fabf617a8d1b5b87cb41db47481e47874a03
Typ fulltextMimetyp application/pdf

Personposter BETA

Mosesson, Matts

Sök vidare i DiVA

Av författaren/redaktören
Mosesson, Matts
Av organisationen
Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete
Socialt arbete

Sök vidare utanför DiVA

GoogleGoogle Scholar
Totalt: 873 nedladdningar
Antalet nedladdningar är summan av nedladdningar för alla fulltexter. Det kan inkludera t.ex tidigare versioner som nu inte längre är tillgängliga.

urn-nbn

Altmetricpoäng

urn-nbn
Totalt: 333 träffar
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf