lnu.sePublikationer
Ändra sökning
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Innehåller fisk och skaldjur från sjöar och vattendrag nära glasbruksområden förhöjda halter av bly, kadmium och arsenik och kan konsumtion innebära en hälsorisk?
Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för biologi och miljö (BOM).
2016 (Svenska)Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
Abstract [sv]

Ett av de svenska miljökvalitetsmålen är En giftfri miljö. Bland annat har olika förorenade områden identifierats och riskklassats, bland annat i Glasriket i Småland där flera glasbruksobjekt med hög riskklass finns på grund av den föroreningssituation som uppkommit genom gammal glasbruksverksamhet. Typiska metaller från sådan verksamhet är arsenik, kadmium och bly som genom olika exponeringsvägar kan utsätta boende i de förorenade områdena och ge hälsoskadliga effekter. En sådan exponeringsväg skulle kunna vara konsumtion av egenfångad fisk och kräftor.

Syftet med studien var att undersöka halterna av arsenik, bly och kadmium i egenfångad fisk och kräftor från i sjöar i glasbruksnära områden. Syftet var också att bedöma exponeringen för att kunna avgöra om fisk- och kräftkonsumtion kunde innebära negativa hälsoeffekter.

Totalt skickades 3000 enkäter till boende nära glasbruksnära sjöar där en förfrågan gjordes om intresse fanns att lämna in fisk- och kräftprover. Totalt samlades 8 fiskprover och 33 kräftprover in som sedan skickades på analys. Enkäten användes också för att undersöka deltagarnas kroppsvikt och konsumtionsvanor gällande insjöfisk och kräftor som tillsammans med halterna i fisk och kräftor användes i en exponeringsbedömning för att undersöka risken för ogynsamma hälsoeffekter hos närboende som konsumerar egenfångad fisk från området

Den genomsnittliga arsenikhalten i egenfångad fisk var 46 µg/kg. Bara enstaka fiskprover nådde detektionsgränserna för kadmium och bly. Medelhalten för dessa var 1,7 µg/kg för kadmium och 33,8 µg/kg för bly. I kräftproverna uppmättes en genomsnittlig arsenikhalt på 160 µg/kg. Medelvärdet för halterna av kadmium och bly i kräftproverna var 40 µg/kg respektive 88 µg/kg. Analyserna visade att kräftorna i genomsnitt innehöll högre koncentrationer av arsenik, kadmium och bly än fisk.

I exponeringsbedömningen beräknades en medelexponering och en rimlig maximal exponering. För att ytterligare ta hänsyn till osäkerhet och variabilitet gjordes även en probability bounds analys. Risken för att att de närboende skulle kunna exponeras för hälsoskadliga halter av arsenik, kadmium och bly karaktäriserades och det visade sig finnas en mindre risk för storkonsumenter att exponeras för framförallt arsenik men även bly på ett hälsoskadligt sätt. Till största del handlade det om hur stor konsumtionen var men också vilket gränsvärde som användes i riskkarakteriseringen.

Abstract [en]

In the geographical area ”The Kingdom of Crystal”, in Småland, 26 former glass work sites have been highly classified as contaminated by metals, emissions from glass manufacturing. Characteristic metals from such activities were arsenic, cadmium and lead. Different exposure pathways could be identified, risking the health of the people living near the glas work sites. Such an exposure pathway could be through consumption of self-caught fish and crayfish.

The aim of this study was to collect samples of self-caught fish and crayfish to analyze the concentration of arsenic, cadmium and lead in fish and crayfish caught in the lakes, identified in previously studies.

In total 8 fish samples and 33 crayfish samples were collected. The analyzes revealed that the average crayfish sample contained higher concentrations of arsenic, cadmium and lead, than the average fish sample.

In the study exposure assessments were conducted through deterministic methods and also through Probability Bounds Analysis. The calculations indicated that there was a risk of an  exposure of arsenic associated to people eating a large amount of self-caught fish and crayfish. The exposure was strongly dependent on how large the consumption was but also the different limits used for comparison in the risk characterization.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
2016. , s. 37
Nyckelord [sv]
Fisk, kräftor, arsenik, bly, kadmium, förorenad mark, exponeringsbedömning, Probability Bounds Analysis
Nationell ämneskategori
Miljövetenskap
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:lnu:diva-55369OAI: oai:DiVA.org:lnu-55369DiVA, id: diva2:951872
Ämne / kurs
Miljövetenskap
Utbildningsprogram
Miljöriskanalys, magisterprogram, 60 hp
Handledare
Examinatorer
Tillgänglig från: 2018-09-12 Skapad: 2016-08-10 Senast uppdaterad: 2018-09-12Bibliografiskt granskad

Open Access i DiVA

Fulltext saknas i DiVA

Av organisationen
Institutionen för biologi och miljö (BOM)
Miljövetenskap

Sök vidare utanför DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetricpoäng

urn-nbn
Totalt: 262 träffar
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf