Kalmar läns museum har över trettio års erfarenhet av att arbeta med pedagogik tillsammans med barn och unga, i Sverige och internationellt. Arbetet sker med stöd av tre funktioner; kulturarvet, tidsresemetodik och internationella erfarenheter. Tidsresemetodiken är en pedagogisk metod där det lokala kulturarvet används för att reflektera över samtidsfrågor i en pedagogisk process. Målet är lärande, social sammanhållning och att bidra till en positiv samhällsutveckling. Frågeställningarna är centrala, där möjlighet ges att reflektera över någon aktuell fråga i ett historiskt sammanhang.

Genom Bridging Ages, ett internationellt nätverk med samarbetspartners i över tjugo länder, skapas erfarenheter, kunskaper och utveckling. Länsmuseet arbetar med alla tidsåldrar; från stenåldertill modern tid. Skolans tidsresor sker med entydlig koppling till läroplaner och förskolans och grundskolans kursplaner.

Tidsresemetodiken består av en process, med förberedelser i skolan eller den lokala gruppen och ett event, i form av ett rollspel i en kulturmiljönära skolan. I rollspelet är alla deltagarna aktiva och delaktiga i olika praktiska aktiviteter samtidigt som angelägna frågeställningar diskuteras. Frågeställningarna kan röra sig om exempelvis makt, jämställdhet, miljö, migration eller demokrati. En tidsresa med förberedelser och uppföljning öppnar upp nya perspektiv för lärande. Samtliga skolämnen kan involveras och tidsperiod och innehåll anpassas så att dagen blir en naturlig del av undervisningen. Tidsresorna är ett samarbete och planeras gemensamt med berörda parter. Drama, rollspel, musik, bild och rörelse utgör ofta betydande inslag under själva eventet.

Kalmar läns museum genomför regelbundet tidsresor till olika tidsåldrar:

• Stenålder, bronsålder med frågeställningar om samarbete, hållbarhet och miljö, döden, makt, demokrati. Medeltiden utifrån frågeställningar om hälsa, makt, lagar och regler, dygder och ideal.

• 1500-talet med teman om uppror/krig eller fred, makt, ryktesspridning.

• Sekelskiftet, 1900 om jämställdhet, könsroller, migration och framtidstro.

• Många av tidsresorna i andra länder är förlagda till de senaste 50 åren, vilket ger möjlighet till personliga intervjuer i förberedelser och efterarbeten.

Genom en förfrågan från Cornelius Holtorf, Linnéuniversitet, Unescoprofessor i Heritage Futures, uppstod möjligheten att, med hjälp av projektmedel, istället för att resa till förfluten tid, prova att göra en tidsresa till framtiden. Uppgiften var att planera, genomföra och utvärdera en tidsresa till framtiden.

Det fanns två frågor att besvara:

(a) Är det möjligt att, med hjälp av tidsresemetodiken, genomföra en tidsresa till framtiden?

(b) Kan man använda en tidsresa till framtiden för att arbeta med samtidsfrågor?

Två tidsresor till år 2068, varav en med vuxna och en med elever från grundskolan, skulle genomföras och utvärderas under höstterminen 2018.