lnu.sePublikasjoner
Endre søk
RefereraExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Vägen ut ur gänget: Om manligheter, broderskap och svikna förhoppningar
Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för socialt arbete (SA). (Riscy)ORCID-id: 0000-0001-5644-2455
University of Gothenburg, Sweden.
Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för socialt arbete (SA). (Riscy)
2019 (svensk)Rapport (Fagfellevurdert)
Abstract [en]

Since the early 2000s, the phenomenon of gangs and the criminality associated with them have caused concern and attracted attention in Sweden. Various groupings that formed in socially vulnerable housing areas grew and positioned themselves alongside, and frequently in competition with, some of the established motorcycle gangs. Since then, clashes and showdowns between gangs have been repeatedly reported in the media and a number of political initiatives have been taken to address the problem. Who are the people who are attracted to these gangs? What sort of background do they have and what are they hoping to achieve by becoming a gang member? In this project, the process of leaving a gang and the support needed in this process was investigated, and crucial elements for the support to be effective were identified. In total, 20 men with a gang-member background and 42 people in formal support roles were interviewed to answer the research questions.

It is almost exclusively men who are members and hold central positions in gangs, which is sometimes obscured in conceptual discussions about gangs. In this study, questions linked to manliness were important and, therefore, the construction of manliness in a gang environment and the subsequent reconstruction of manliness following the exit-process and what happens with this construction after a man has left a gang and is faced with new expectations was investigated.

The answers gained from the study were multifaceted, indicating that each person must be understood individually. At the same time, distinct patterns could be discerned. In general, all of the 20 men who were interviewed described a tough upbringing, not least with regard to their own family and experiences at school. The negative experiences of not having a secure home environment and falling behind peers at school led to a sense of uncertainty and a desire to seek revenge. They perceived that their future prospects in “ordinary” society were very small and that the gang would be able to offer an alternative and compensatory arena. The men hoped that gang life would give them a sense of belonging and togetherness, sometimes termed brotherhood, and that in this setting they would be able to prove their worth. However, gang life often did not work out the way they had hoped. Competition with other groups and multiple challenges within the group, such as the expectation of prioritising the gang over family life, caused too much mental and social strain.

Leaving the gang implied a renegotiation of what it means to be a man. In the gang, strength, toughness and never backing down were characteristics that were acknowledged and rewarded. For some of the men, this was in strong contrast with, for example, the values associated with parenthood. Taking responsibility for and caring about others had a polarising effect on gang life and the arbitrator was frequently their own children and family.

The study also included about 40 interviews with people who, in their work role, have an opportunity to support the exit-processes. These persons were employed by the Swedish Prison and Probation Service, the social services, the police or by a non-profit organization. The work put into creating trust and building a relationship was a crucial part of the support activities. Many of the men had adopted a stance of having little trust in public authorities early in their lives and to challenge this position, personal commitment, a positive attitude, and substantial knowledge about gangs and criminality were necessary. In addition, in many cases, multi-dimensional support was needed, such as accommodation in a new location, protected identity and new social contacts. Many of the men had experiences of substance abuse and traumatic stress-related incidents, and they also had a great need to repair relationships and regain normal contact with their children and families.

While some support persons were able to reach the men and become an important part of the change process, it was also noted that there were some circumstances which instead of strengthening the opportunities of adopting a new identity and life, seemed to weaken them. Both among the men themselves and among the support persons, there was criticism that the support system intended to help them to leave the gangs did not work satisfactorily. The criticism related to, for example, a perceived ineffective prison release and reintegration process as well as a lack of collaboration between authorities. In addition, we conclude that there is a great need for long-term planning and specialist knowledge to coordinate and increase the quality of support nation-wide.

Abstract [sv]

Uppkomsten av gäng och den brottslighet som förknippas med dem har sedan början på 2000-talet fått stor uppmärksamhet i Sverige. Formationer bildade i vissa socialt utsatta bostadsområden har vuxit fram och tagit plats vid sidan av, och inte sällan i konkurrens med, redan etablerade MC-grupperingar. Olika uppgörelser mellan gäng har återkommit kontinuerligt i mediernas rapportering, och flera politiska initiativ har tagits för att komma tillrätta med problematiken. Vilka är då de som lockas av gängen, hur ser deras bakgrund ut, och vad hoppades de på att få ut av ett medlemskap? I detta projekt undersöktes hur det går till att lämna ett gäng, samt i vilken mån det behövs stöd i denna process och vad som är viktigt för att stödet ska fungera. Totalt intervjuades 20 personer med egen gängbakgrund och 42 intervjuer genomfördes också med verksamma i stödverksamhet för att besvara dessa frågor.

När gäng diskuteras skyls ibland det faktum över att det nästan uteslutande handlar om män som är medlemmar eller har de centrala positionerna. Frågor som berör manlighet var därför viktiga i undersökningen. Dessa handlade om vilka manligheter som efterfrågas och ges utrymme i gängmiljön samt vad som händer med denna konstruktion av manligheten när man lämnar gänglivet bakom sig och ställs inför nya krav och förväntningar.

De svar vår studie anger är mångfacetterade och varje person har sin individuella livsberättelse. Samtidigt framträder tydliga mönster. I princip samtliga av de intervjuade 20 männen berättade om en tuff uppväxt, inte minst när det handlade om den egna familjen och erfarenheter inom skolan. Tillsammans gav de negativa upplevelserna av att inte ha en trygg hemmiljö, och att komma efter kamraterna i skolan, upphov till osäkerhet och till en vilja att revanschera sig. Framtidsutsikterna i det ”vanliga” samhället uppfattades som små, och gängen kunde här erbjuda en alternativ och kompenserande arena. I gängen hoppades männen på att få uppleva en samhörighet och gemenskap, ibland benämnd som broderskap – och här kunde de visa att de visst dög till något. Gänget fungerade dock inte alltid som de hoppats på. Konkurrens med andra grupper, utmaningar från andra medlemmar inom den egna gruppen, och inte minst att gänget krävde att bli prioriterat i förhållande till familjen, gjorde att tillvaron blev alltför påfrestande både psykiskt och socialt.

Att lämna gänget innebar en omförhandling av vad ens manlighet skulle stå för. I gänget var tuffhet, styrka och att aldrig backa sådant som hyllades och förknippades med manlighet. Detta kom för några i stark kontrast exempelvis med sådana värden som var förknippade med ett föräldraskap. Ansvarstagande och omsorgskänslor inför andra polariserade gentemot livet i gängen.

Under studien genomförde vi också ett 40-tal intervjuer med personer som hade någon form av stödfunktion för dem som avsåg att lämna ett gäng. Dessa arbetade inom kriminalvård, socialtjänst, polis och även hos idéburna organisationer. Tillits- och relationsskapande arbete visade sig ha en avgörande betydelse i denna verksamhet. Många av männen hade redan tidigt i livet grundat ett lågt förtroende för myndigheter i allmänhet, och om de överhuvudtaget skulle utmana denna tanke krävdes ett personligt engagemang, bra bemötande och goda kunskaper om gäng och kriminalitet. Vidare krävdes i många fall ett flerdimensionellt stöd och även skyddsinsatser, kanske i form av bostad på ny ort, skyddad identitet, och nya sociala kontakter.  

Många avhoppare hade erfarenhet av missbruk och tidigare traumatiska stressrelaterade upplevelser. Flera avhoppare hade också ett stort behov av att återknyta eller reparera kontakten med barn och familj.

Visserligen fanns det personer som nått fram till männen och blivit viktiga i deras förändringsprocess, men det visade sig också att det fanns en hel del förhållanden som istället för att öka möjligheterna till att forma en ny identitet och ett nytt livsinnehåll, verkade minska dem. Såväl bland männen som hos stödpersonerna fanns det kritiska röster, vilka pekade på att stödet och arbetet med avhoppet inte fungerat tillfredsställande. Det gällde exempelvis utslussning och samverkan mellan myndigheter. Det framgick också att det saknas långsiktighet och specialiserad kunskap för att kunna samordna och kvalitetssäkra stödet i hela landet.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Norrköping: Kriminalvården , 2019. , s. 115
Emneord [sv]
Gäng, exit, stöd, avhopp, manlighet, organisering
HSV kategori
Forskningsprogram
Samhällsvetenskap, Socialt arbete; Polisvetenskap, Kriminologi
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:lnu:diva-89231ISBN: 978-91-86903-97-8 (tryckt)OAI: oai:DiVA.org:lnu-89231DiVA, id: diva2:1353825
Tilgjengelig fra: 2019-09-24 Laget: 2019-09-24 Sist oppdatert: 2019-09-25bibliografisk kontrollert

Open Access i DiVA

Vägen ut ur gänget(1416 kB)1661 nedlastinger
Filinformasjon
Fil FULLTEXT01.pdfFilstørrelse 1416 kBChecksum SHA-512
8be5832a1a8d28d3c2fc3397c82574427fbd03eff76549d963552df50a9c53fbd39042ff839476127b010a2571a83e95ab5806945f730b7571a4f2058f3f217b
Type fulltextMimetype application/pdf

Andre lenker

Fulltext

Person

Forkby, TorbjörnÖrnlind, Henrik

Søk i DiVA

Av forfatter/redaktør
Forkby, TorbjörnÖrnlind, Henrik
Av organisasjonen

Søk utenfor DiVA

GoogleGoogle Scholar
Totalt: 1661 nedlastinger
Antall nedlastinger er summen av alle nedlastinger av alle fulltekster. Det kan for eksempel være tidligere versjoner som er ikke lenger tilgjengelige

isbn
urn-nbn

Altmetric

isbn
urn-nbn
Totalt: 4806 treff
RefereraExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf