Syftet och frågeställningarna utgår från ett nuläge där Skolverket gått ut med information om skolans sjunkande resultat samt det faktum att hälsa och lärande är faktorer som påverkar varandra. Svensk forskning har i nuläget i väldigt liten utsträckning knutit samman skola, lärande och psykisk ohälsa. Syftet med den här studien är att undersöka om biblioterapeutiskt arbetssätt kan vara ett tänkbart specialpedagogiskt verktyg i skolan för att främja välmående/psykisk hälsa hos eleverna och därigenom främja lärande. Den här kvalitativa litteraturstudien baseras på sju vetenskapliga artiklar om biblioterapeutiskt arbetssätt och lärande. Frågeställningarna är: Vilken är korrelationen mellan välmående, självbild och lärande?På vilket sätt bidrar biblioterapeutiskt arbetssätt till välmående och självbild?På vilket sätt kan specialpedagogisk kompetens använda biblioterapeutiskt arbetssätt för att öka lärandet? Resultaten visar att biblioterapeutiskt arbetssätt som specialpedagogiskt verktyg kan vara en metod att arbeta med elever individuellt eller i grupp för att öka förutsättningarna för inlärning. Det finns ingen anledning att tänka att metoden enkom ska eller kan användas av specialpedagogisk kompetens, den kan och bör användas av hela elevhälsan och av skolan som helhet. Att använda litteratur och ord är ett vedertaget sätt att nå människor att bli mer mottagliga och motiverade för lärande. Det finns ett behov att utveckla specialpedagogiska verktyg, vilka kan bidra till att öka måluppfyllelsen vilket fortsatt forskning kan bidra med.