Bakgrund: Globalt sett är psykisk ohälsa som högst bland unga vuxna kvinnor. Kvinnorna vänder sig till primärvården där de får träffa en distriktssköterska. Personer med psykisk ohälsa upplevs vara utmanande att möta. I samhället finns stigmatisering kring psykisk ohälsa som kan ge ett ogynnsamt liv. Forskning visar att resurs- och kunskapsbrist kring ämnet finns.

Syfte: Syftet är att belysa faktorer för återhämtning hos unga vuxna kvinnor med psykisk ohälsa.

Metod: Studien baserades på självbiografier framtagna från bibliotekskatalogen Libris. En kvalitativ design med en induktiv ansats användes. Resultatet analyserades med en narrativ tematisk analysmetod med ett manifest förhållningssätt.

Resultat: Nio självbiografier med utgångspunkt både nationellt och internationellt representerar resultatet. Faktorer framkom genom sju kategorier; behov av en stödjande person, bemötandets betydelse, samtalets betydelse, känslor som stärker, personlig drivkraft, det egna tankemönstret och att hantera tankar och känslor. Faktorerna för återhämtning ansågs vara individuella. Resultatet speglar behov av hjälp från omgivningen vilket skapar förutsättningar för att kunna genomföra resan mot återhämtning.

Slutsats: Unga vuxna kvinnor med psykisk ohälsa är i behov av stöd från omgivningen, ett gott bemötande, samtal med andra, bekräftelse av känslor, att förändra sitt tankemönster och hitta sitt sätt att hantera tankar och känslor. Alla behöver hitta sin egen drivkraft. Distriktssköterskan kan med kännedom om dessa faktorer tillsammans med Tidal Modellens synsätt främja en personcentrerad vård i mötet.

Background: In Sweden one of three suffer from cancer only two of three survive. More women than men suffer from cancer because of genetic and unhealthy determinations. Worry, fear and anxiety are common reactions notified of a cancer diagnosis and during the treatment of cancer. It can affect the persons suffering from the disease and their life. Primary care has a coordinating role and will have more responsibility in the future reagarding cancer care. Due to this, that the district nurse must have increased knowledge about patients with cancer in terms of worry, fear and anxiety. 

Aim: The aim was to illuminate women's experiences under treatment of cancer.

Method: The study has a qualitative design and the data collection was based on eight autobiographical written by women. The study has been analyzed using a narrative thematic analysis. The analysis was performed on a manifest and a latent level.

Results: The eight women's experiences of worry, fear and anxiety under treatment of cancer was described in three themes and nine categories. The themes that emerged were: The constant oscillation between safety and rough distress, The importance of making the most of the time and The changes on personal levels. It appears that the feelings oscillated between loneliness under the treatment of cancer and safeness from loved ones. The women found strategies to handle the side effects under the treatment of cancer that affected their personal levels. The women could find vitality despite suffering from the disease and suffering from life. 

Conclusion: Women who were under treatment of cancer experienced anxiety over the treatment's long term effects and the risk of relapses. Loneliness, worrying, anxiety and identity crises were common in the result. District nurses, therefore, need to be conscious about the patients' experiences when interacting and treating cancer patients. Through an ethical approach, equal care can be applied and strengthen the dignity for women suffering from cancer.