LVU-kampanjen och koranbränningarna har blottat sårbarheter i den svenska opinionsbildningen med globala konsekvenser. Konflikter kring sociala myndigheters ingripanden, yttrandefrihetens och hetslagstiftningens gränser och kulturell rasism i de digitala mediernas tidevarv visar hur utsatta de svenska medierna och därmed offentligheten är för möjliga påverkanskampanjer och desinformation. Berättelserna om maktmissbruk och myndigheternas övertramp slår an strängar i konspirationsteoretiskt meningsskapande där olika samhällsgrupper ställs mot varandra. 

Den känslobaserade mobiliseringen av engagemang i sociala medier online men också symbolhandlingar offline eller IRL (in real life) ställer medierna inför ett antal utmaningar. Påverkanskampanjer utvecklar särskild kraft när de skjuter in sig på äkta och upplevda orättvisor och känslor av maktlöshet. Den journalistiska nyhetsförmedlingen hotas, men också myndighetsutövningen. Vad kan medierna lära sig av LVU-kampanjen och koranbränningar som hypermediala fenomen där den äkta och virtuella verkligheten förstärker varandra? Går det att återupprätta förtroende i den journalistiska rapporteringen?