Denna studie kastar nytt ljus på begreppet verbgruppoch problem om dess definition när den följs av preposition. Just dessa konstruktioner har ofta en mångtydighet i sin semantik, och det är problematiskt att avgöra om den efterföljande prepositionen hör till verbgruppens betydelse eller snarare är en preposition som inleder en prepositionsfras. Ett medföljande problem utgör också frågan om prepositionsfrasen ska tolkas som omständighet eller om rektionen efter prepositionen fungerar som deltagare i processen. Studien redogör för och problematiserar partikelverb och prepositionsverb i svenskan, samt hur lexikaliserade förbindelser med preposition kan tolkas inom systemisk-funktionella grammatikens ramverk. Med hjälp av de tre perspektiven underifrån (form), ovanifrån (betydelse) och från sidan (syntax) beskrivs olika problematiska fall och varför det finns anledning att i vissa fall betrakta prepositionen som del av verbgruppen, och i andra fall se den som inledning till en prepositionsfras.

Artikeln föreslår att prepositionen ska ses som del av verbgruppen i de fall den är betydelsesvag inom prepositionsfrasen, och att rektionen då ska förstås som deltagare. I de fall prepositionsfrasen ger tydlig deltagarbetydelse som i passiva satser och i satser med benificent som deltagare ska hela prepositionsfrasen ses som en deltagare. I de fall prepositionsfrasen i sin helhet realiserar omständighetsbetydelse ska den ses som omständighet.